279 Argulus foliaceus-Arisj 280 ningen kunde ej betvingas. Om än under det föl- jande ställningskriget, hvarunder af ven tyskarna . starkt befäste sin jämnlöpande med och nära den franska gående hufvudställning, lokala framgångar då och då vunnos än af fransmännen, än af deras motståndare, förblef dock läget i stort sedt oför- ändradt ända till i slutet af sept. 1918, då den af de amerikanska och franska arméerna utförda offensiven v. om Yerdun medförde tyska hufvud- ställningens fall och Ars utrymning af tyskarna. Det utomordentligt sega försvaret af den franska försvarslinjen tvärs igenom norra delen af A.-sko- gen förklaras af denna senares stora strategiska betydelse bl. a. därigenom, att den i hög grad svårtillgängliga skogs- och bergstrakten täckte Verdunställningens vänstra och Champagneställnin- gens högra flank (se Världskriget, sp. 167, 184, 202 och 243). II. J-dt. A'rgulus f oliaceus, zool. Se K a r p l ö s s. Argusfasanen, zool. Se Argus giganteus (afven i Suppl.). *Argus giganteus, Argusfasanen. När- stående bild visar en hanne, som under parnings- Argusfasanhannens parningslek. leken breder ut och lyfter de starkt förlängda armpennorna för att medelst dessas bländande färgprakt tjusa den mycket oansenliga honan. Argy'nnis, zool. Se Pärlemorfjärilar. Argyre'sthia conjugella, zool. Se Rönnbärs- målen. - A. ephippiella, zool. Se Körsbärsmalen. Argyris Eftaliötis, pseudonym. Se M i c h a i- lidis, K. *Argyro-Kastro blef 1916 albanesiskt, 1920 grekiskt. Argyronèta aquätica, zool. Se Spindel- djur, sp. 723. Argyropelecus, zool. Se Plattfiskar. Arholma, ö i Ålands haf, sedan 1 jan. 1914 tillhörande Björkö-Arholma socken, s. ö. om Björkö, på somrarna mycket besökt badort. Den har hela året regelbunden ångbåtsförbindelse med Stockholm samt större delen af året med Norrtälje. På A. finnas två fyrar, A. norra och A. söolra, båda uppförda 1905 och restaurerade 1918, med hvita torn af betong och järn. Den förra är en klippfyr, belägen på 59° 50' 45" n. br. och 19° 6' 23" ö. Igd fr. Gr., den senare en blixtfyr, belägen på 59° 50' 27" n. br. och 19° 6' 35" ö. lgd fr. Gr. Båda ha linser af 6:e ordningen, en styrka af 200 hefnerljus, agaljus samt 10 minuters lysvidd och hållas tända 6 juli--6 juni. Vid A. norra har lågan 9,5 m., vid A. södra 16 m. höjd öfver vattnet. Tills. med Näskubbens, Högskärs, Sveduddens och Tyfö fyrar utmärka de den s. k. Arholmaleden l. norra segelleden till Stockholm. E. A-t. *Arhusiander, M., dog 19 maj 1908 i Sundsvall. Han var t. o. m. 1901 led. af Andra kammaren. *Aria. Om aria parlante se Parlando. Aria metro^olis. Se Herat 2. Aribau y Farriols, Buenaventura G a r- 1 o s, katalansk skald och litteraturhistoriker, f. 1798 i Barcelona, d. 1862, gaf den första im- pulsen till den katalanska litteraturens pånyttfö- delse, skref både på katalanska och kastiljanska. I bunden form utgaf A. Öda d la Patria (1832) och Ensayos poeticos. Han var en af initiativ- tagarna till "Biblioteca de autores espanoles", där han skrifvit monografier öfver Moratin, Cer- vantes etc. A. utöfvade ock en omfattande jour- nalistisk verksamhet. Ad. H-n. Ari Burnu (Ari Burun), ett på västkusten af Gallipolihalfön strax n. om Gaba Tepe (Kasa Tepe) beläget bergsparti, som under Världskriget 25 april 1915 eröfrades af Anzac-kåren efter en häftig strid med 9:e turkiska fördelningen (tillhörande 3:e armékåren, Essad pascha) och som sedermera förblef i engelsmännens besittning, trots upprepade med större styrkor företagna turkiska motanfall, ända till 19 dec. s. å., då ställningen under skydd af örlogsfartygens eld utrymdes och besättningstrupperna inskeppades. Jfr Världskriget, sp. 199 och 200. H. J-dt. *Arild är numera på grund af k. br. 3 sept. 1915 municipalsamhälle. 50 har. 345 inv. (1920). Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 951,900 kr., tax. inkomst af kapital och arbete 309,885 kr. (1920). Arilds tid. Se Kung Orre. Ariner, nu försvunnen folkstam. Se O s t j a- ker2. Arinos, en af källfloderna till Tapajoz, upprinner på Arinosplatån i staten Matto grosso, Brasilien, och flyter omkr. 1,100 km. åt n. n. ö. *Arisj. Vid A., det medeltida Laris, stupade Balduin I af Jerusalem 22 mars 1118, och utanför A. vunno venezianerna en sjöseger 1123. 20 febr. 1799 intogs det af fransmännen, men återtogs 29 dec. s. å. af turkar och engelsmän. 24 jan. 1800 slöt Kléber i A. en konvention med turkarna om fritt aftåg för sina trupper, men den förkastades af engelsmännen. A. har omkr. 4,000 inv. och är station på karavanvägen från Egypten till Gasa och Syrien. Under Världskriget besattes A. först