Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arsenikkommissionen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Arsenikkommissionen-Arsuk
304
belt förekommit som yrkesförgiftning samt stundom
i verkliga epidemier, t. ex. med öl (i norra Eng-
land 1900) och med vin (Frankrike 1889), hvilka
tillfälligt blifvit starkt arsenikhaltiga, andra sådana
fall, särskildt de så mycket omtalade och fruk-
tade bostadsförgiftningarna, härrörande från tape-
ter, väggfärger, möbeltyger, kläder o. d., äro rela-
tivt sällsynta. Jämfördt med de synnerligen tal-
rika misstänkta fallen af denna art äro de säkert
konstaterade ganska få. Särskildt med oljefärg som
giftkälla torde knappt finnas något odisputabelt
fall. Med af seende på sättet för giftets öfverfö-
ring har man särskildt trott, att den skedde i
form af gasformiga organiska arsenikföreningar,
arsiner, som uppstå, när vissa mögelsvampar växa
på arsenikhaltigt, fuktigt material (arsenikhaltiga
tapeter å fuktiga väggar). Dessa arsiner visade
sig emellertid i koncentrationer, som of ver hufvud
kunna förekomma äfven i osunda bostäder, t. o. m.
under lång tid alldeles oskadliga för försöksdjur
och människor. Det i äldre tider misstänkta och
faktiskt mycket giftiga arsenikvätet torde ej före-
komma i bostäder. Äfven förgiftning genom in-
andning af arsenikhaltigt damm i boningsrum är
föga sannolik. Af tapeter ha hufvudsakligen de
i äldre tider förekommande, med starkt arsenik-
haltigt schweinfurtgrönt färgade, visat sig påtag-
ligt farliga. - Då man tidigare för konstatering
af kronisk arsenikförgiftning sökte arsenik i uri-
nen och därvid ej sällan fann rätt betydliga
mängder, hade man icke gjort sig reda för, huru
mycket arsenik detta sekret ibland kan innehålla,
äfven utan att förgiftning behöfver föreligga. Bång
visade, att arsenikhalten i normala människors
urin kunde växla mellan O och O,? mg. på l liter.
Det sistnämnda är en mängd, som tidigare med
visshet skulle ha betraktats som "abnorm", d. v. s.
tydande på förgiftning. Bång visade äfven, att
vissa af våra vanliga födoämnen, särskildt fisk,
innehålla rätt betydliga mängder arsenik. Genom
att förtära en fiskrätt kunde arsenikmängden i
urinen från små spår ökas till O,TG mg. på litern
eller betydligt of ver l mg. på dygnet, och detta
utan spår af obehag. Härtill måste hänsyn tas
vid undersökning af misstänkta kroniska förgift-
ningsfall. Ett jämförelsevis säkert tecken till sådan
förgiftning är påvisande af arsenik i hår. - I
det hela framgår af kommissionens arbeten, att
risken för kronisk arsenikförgiftning i bostäder,
från kläder o. d. säkert är mycket mindre, än
hvad allmänheten och många läkare trott. C- G. S.
Arsenikkommissionen. Se Arsenikförgift-
ning. Suppl.
Arsenikpreparat, farm. med. l Sv. farmakopén
finnas upptagna arseniktrioxid 1. arseniksyrlighet,
As2 03 (se Arsenik, sp. 84) samt däraf fram-
ställda preparat: arsenikpiller (se d. o.) och liquor
arseniitis kalici (se L i q u o r). Om den medicinska
användningen af dessa arsenikpreparat se A r s e-
n i k f or g i f t n i n g, sp. 87. Arseniksyrlighet i
salfva eller pasta kan användas för att förstöra hud-
kräfta och hudtuberkulos (lupus). - De egendom-
liga verkningarna af helt små arsenikdoser ha
något berörts i art. A r s e n i k ä t a r e (se d. o.),
personer, som vänja sig vid stigande arsenikdoser
och däraf stärkas till strapatser. Vänjningen, som
ibland kan drifvas synnerligen långt (till 0,4 gr.,
medan 0,i gr. kan döda den ovane), synes stå
i samband med, att giftet allt mindre uppsuges
i tarmen, ju mer vänjning inträder. Små doser
kunna f. ö. äfven befordra fettafsättning och
hårbildning samt hos unga, växande individer för-
stärka benbildningen, så att benen bli abnormt
kompakta på benhåligheternas bekostnad. Om
kaniner (hannar och honor) behandlas med små
arsenikdoser, växa deras ungar redan i moder-
djuret så stora, att de dö vid födelsen. - I
kroppen uppsugen arsenik aflagras först i organen,
särskildt i lefver, mjälte och njurar, samt afgår
småningom med urin och mjölk (ett barn har dött
af att dia en arsenikförgiftad mor) samt med håren,
hvilka efter förgiftning med arsenik ännu i hela
år kunna innehålla sådan. Med afseende på ver-
kan af större doser samt på akuta och kroniska
arsenikförgiftningar se Arsenikförgiftning
(äfven i Suppl.). - På senare tider ha flera
organiska arsenikpreparat fått bruk som läke-
medel. Tidigast försöktes kakodylsyradt
TI a t ro n (se K a d o d y 1) bl. a. vid lungsot,
dock utan att få någon större betydelse. Vidare
följde atoxyl (para-aminofenylarsin-
syradt natrium), ett h vitt, kristalliniskt
preparat, som i form af subkutana insprutningar
gett gynnsamma verkningar vid den afrikanska
sömnsjukan och i tidigt stadium äfven vid syfilis.
Medlet visade dock vid sistnämnda sjukdom ej
sällan så svåra giftverkningar, bl. a. blindhet och
döfhet genom atrofi af syn- och hörsel nerverna,
att man numera afstått från dess bruk vid syfilis.
Däremot försökes det vid anemier och kroniska
hudsjukdomar. Ett atoxylderivat, arsacetin
(ättiksyrad atoxyl), har ej fått någon varaktig
användning. Från syfilisbehandlingen har atoxyl
helt undanskjutits af salvarsan (se d. o., äfven i
Suppl.). C. G. S.
Arsenikspegel. Se Arsenik, sp. 83.
’Arsenius. - 2. K. G. A. dog 14 sept. 1908 i
Vineuil (Frankrike). A. är numera representerad i
Stockholms Nationalmuseum med franska frilufts-
bilder och häststudior.
Arsenobensol [-sal], kem. o. farm. Se S a l v a r-
s a n, sp. 542.
Arsiero [-rå], stad i italienska prov. Vicenza, vid
Posina, nära dennas utlopp i Astico. 5,336 inv.
(1911). Vapemplats med 5 pansarfort. Under
Världskriget besattes staden 30 maj 1916 af öster-
rikarna (ärkehertig Karls arméafdelnins:), sedan de
intagit de Astico-dalen spärrande befästningarna
på Monte Cimone, n. om danna, men staden åter-
togs af italienarna (l:a armén, Pecori-Givaldi) 27
juni s. å. (Se Världskriget, sp. 213.) n. J-dt.
Arsila 1. A r z i l a, hamn i spanska Marokko,
vid Atlanten, 40 km. s. v. om Tanger, utskeppar
spannmål. 2,357 inv. (1911).
*Arsin. Se äfven Arsenikförgiftning.
Suppl.
’Arsinotherium, paleont., bör vara A r s i n o-
itherium, som numera anses vara närmast
besläktadt med Hyracoidea (se d. o.) bland de lef-
vandf h of d j u ren. L-e.
*d’Arsonval, A. - Om arsonvalisering
1. a rso n v a l i s a t i o n se E l e k t ro t er ap i,
sp. 372-373, och Tes l a, N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
