i Sverige och blifvit öfv. till de flesta kulturspråk. I det fängslande arbetet Människan inför världsgåtan (1:a--3:e uppl. 1907) skildrar A. olika epokers och de store tänkarnas uppfattning om universum och kännetecknar i anslutning därtill sin egen, rent naturvetenskapliga, ställning till världsproblemen. Nordisk familjebok står i förbindelse till honom för ett stort antal artiklar. A. är numera led. af de flesta större akademier, som omfatta naturvetenskap (Paris, Wien, London, Washington, Amsterdam, Göttingen m. fl.). Han är filos. hedersdoktor i Cambridge, Oxford, Greifswald och Leipzig, med. hedersdoktor i Heidelberg och Groningen, juris hedersdoktor i Edinburgh och Birmingham samt hedersled. af universitetet i Moskva och polyteknikum i Riga. Af svenska vetenskapliga samfund (utom de i hufvudarbetet omnämnda) tillhör han Sv. läkaresällsk. (hedersled. 1904), Landtbruksakad. (1909), Ing. vet. akad. (hedersled. 1920) och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (hedersled. s. å.). H. E. Arrhenius, Johan Axel Israel, botanist, f. 14 nov. 1858 i Tavastehus, Finland, blef filos. magister i Helsingfors 1882, lärare vid Nya sven- ska läroverket där 1889, var dess rektor 1895- 1903 och lärare vid Lundsbergs skola 1903-20. Han har publicerat en stor mängd bidrag till Fin- lands och Skandinaviens flora och är en af dessa länders förnämsta Salix-kännare. C. Lmn. Arrhenol [-ål], farm. med., arsenikpreparat (me- tylarseniksyradt natrium), utgöres af färglösa, lätt- lösliga kristaller. Ges invärtes i samma fall som arseniksyrlighet i dos af 5 cg. på dagen. C. G. S. Arriäga, Manoel José d', Portugals förste president, f. 1839 i Horta på Azorerna, d. 5 mars 1917, blef 1866 juris doktor vid universitetet i Coim- bra, var en tid professor där, men nödgades på grund af sina republikanska åsikter lämna detta äm- bete, blef då advokat i Lissabon, invaldes på 1880- talet i deputeradekammaren, men föll igenom vid 1892 års val. Som publicist, folkmötestalare och försvarare inför rätta af meningsfränder, som an- klagats för högmålsbrott, vann han inom republi- kanska kretsar stort anseende, och han deltog under monarkiens sista år trots framskriden ålder lifligt i agitationen mot J. Franco (se d. o.). Efter republi- kens proklamerande 1910 blef A. generalprokura- tor vid Portugals högsta domstol och valdes 24 aug. 1911 efter den nya författningens antagande till republikens förste ordinarie president, efter- trädande den provisoriska regeringens president litteraturhistorikern T. Braga. Som president höll sig A. inom sina snäft tilltagna konstitutionella befogenheter. På grund af ålder och sjuklighet drog han sig 27 maj 1915 tillbaka från president- ämbetet några månader före mandattidens utgång. A. var särskildt i sin ungdom af ven vittert verk- sam och har utgett flera diktsamlingar, mest inne- hållande idealistisk,' af romansk frimuraråskådning präglad reflexionslyrik, såsom Cantos sagrados (1899) och Irradiacòes (1901). V. s-g. A'rria och Messalina, drama af Wilbrandt (se denne och Ärr i a), uppf. i Stockholm f. g. 1887. ArrivFst (fr. arriviste), person, som till hvarje pris vill lyckas, komma sig upp, "streber". - A r r i v i's m, arrivistens beteende. Arrol [ä;r9l], sir William, skotsk ingenjör och brobyggare, f. 1839 i Houston, d. 20 febr. 1913 i Seafield, arbetade som ung i em smedja i Paisley, sedan i olika verkstäder och satte upp en liten ångpanneverkstad 1868. Fyra år senare grundlade han Dalmarnocks järnverk, Glasgow, firma William Arrol & co., började småningom åtaga sig leverans af järnkonstruktioner och fick sig anförtrodda mycket omfattande brobyggen, bl. a. Caledonian railway-bron vid Glasgow, ombyggnad af Tay-bron (1882-87, efter ritningar af W. H. Barlow), Forth-bron (1882-89, efter ritningar af John Fowler och Benj. Baker), Tower-bron i London, Nil-bron vid Cairo o. s. v. A. uppfann äfven flera sinnrika verktygsmaskiner. Han adlades 1890 och var led. af parlamentet 1895-1906. Fmn. Arroux [arro7], biflod fr. h. till Loire, upprin- ner 459 m. ö. h. på västra sluttningen af Cóte- d'0r, flyter i sydlig riktning genom dep. Saóne- et-Loire och utfaller efter 120 km. lopp vid Digoin. U- A-t. Arrowrockdammen. Se Boise cafion. Suppl. Arroyo del Puerco [-å7jå - pSVrkå], stad i spanska prov. Cáceres, 20 km. v. om Cáceres, vid Rio Salor och järnvägen Madrid-Lissabon. 7,697 inv. (1911). I A. tillverkas såpa, ljus och porslin, och i närheten brytas fosfat. E. A-t. Ars [är], franska städer. 1. A.-em-Ré [är-ä- re7], befäst hamnstad på västkusten af ön Re, dep. Charente-inférieure. Omkr. 1,600 inv. Där finnas saliner och kalkugnar. - 2. A.-sur-Moselle [ar syr masa7!!], stad i dep. Moselie (Lothringen), 8 km. s. v. om Metz, vid Moselie och järnvägen Metz-Novéant. Omkr. 5,000 inv. I A. finnas stora järnverk och i dess närhet rester af en romersk vattenledning. E. A-t. Ars (lat., "konsten"), A.-b., svensk teater- bolag, bildadt 1920 i Stockholm med ändamål att tillverka, försälja och uthyra teateruppsättningar och tekniska scenanordningar med tillgodogörande af de senaste årens på området gjorda uppfinningar och pröfvade modernistiska effekter i målerisk rikt- ning, bl. a. rundhorisont med tillhörande belys- nings- och projektionsanordningar. Bland företagets stiftare märkas H. André och G. Collijn (se dessa. Suppl.). Exempel på det s. k. Ars' system lämna insceneringarna af operorna "Simson och Delila" och "Macbeth" på Stockholms k. operascen 1921 samt af Strindbergs "Ett drömspel" på Dramatiska teatern genom M. Reinhardt s. å. E. F-t. Arsacetin, kem. o. med. Se A t o x y 1. Suppl. Arsaciderna, fordom namn på Salomon- öarna (se d. o., sp. 499). Arsenalen i Stockholm. SeDelagardieska palatset. Arsen-er-Rum, stad. SeErzerum. *Arsenikförgiftning. I fråga om den kroniska arsenikförgiftningens orsaker och uppkomstsätt ha äldre åsikter måst starkt modifieras, särskildt till följd af mycket grundliga utredningar af en svensk arsenikkommission, hvars omfattande utlåtande (med 19 bil.) publicerats 1919. De ledande kraf- terna vid arbetet ha varit kemisterna I. Bång (Lund) och L. Ramberg (Uppsala), hygienikern G. Wirgin (Uppsala) samt professorn i invärtes medicin K. Petrén (Lund). Af utredningen fram-