311
Artilleristaben-Arvika
312
hastigheten uppdrifvits så högt, att projektilen
snart nådde in i starkt förtunnade luftlager med
ringa luftmotstånd (se Världskriget, sp.
262). Dylika pjäser äro dock ännu att betrakta
som en kuriositet, och efter Världskrigets slut har
idén ej fullföljts. Dock torde en sträfvan att inom
rimliga gränser öka skottvidden fortfarande komma
att göra sig gällande, en sträfvan, som vid det
rörliga artilleriet underlättas genom hästdragkraf-
tens ersättande med motorkraft. (J. af Wdt.
'Artilleristaben räknar (sedan 1918) 9 artilleri-
stabsofficerare och l från infanteriet kommenderad
officer. Personalen är placerad till tjänstgöring
dels vid artilleriinspektionen, som arbetar på l
expeditionsafdelming, l statistisk af d. och l ut-
rustningsafd., dels vid artilleridepartementets mi-
litärbyrå, till hvilken konstruktionsafd. öfver-
flyttats. G- af Wdt.
'Artilleritidskrift. Redaktionsmedlemmar ha fr.
o. m. 1903 varit J. Moberg (t. o. m. 1904), C.
Engström (1903-05), G. af Wetterstedt (1903
-20), K. Toll (1905-08), E. Ljungberg (1906-
10), L. Hammarskiöld (1909-11), N. Ekelöf (1911
och 1916-21), G. Lundeberg (1912-15), G. Wer-
ner (1912-14 och fr. 1921), H. Schmiterlöw (1915
-20) och W. Lindberg (fr. 1921). G. af Wdt.
Artistskatt, en emellanåt brukad benämning på
den särskilda nöjesskatt, som erlägges till svensk
kommun af eller för där uppträdande utländsk
artist (musiker, sångare, skådespelare o. s. v.). Se
Nöjesskatt (äfven i Suppl.).
Artocarpoideæ, bot. Se Moraceæ.
ArtocaYpus, bot. SeJackträdet.
"Arton, L. E., dog 1905.
'Artöt. - 2. D é s i r é e A. dog 1907 i Wien.
Hon konserterade i Sverige äfven 1883. - Hen-
nes dotter Lola A. de Padilla har varit
anställd vid Opéra-comique i Paris, vid komiska
operan i Berlin 1905-08 och från 1909 vid k.
operan där. Hon sjunger sina flesta roller på
originalspråken och behärskar vid romanssång äfven
de skandinaviska språken. I Stockholm konserte-
rade hon 1905 och 1922 och vann erkännande för
god skola och behagliga naturgåfvor.
Artsybasjev, M i c h a i l, författare. Se R y s k a
litteraturen, sp. 1367.
Aruita, flod. Se J a v ar i.
*Arundel marbles. Arundelska marmortaflan
har i sin helhet innehållit (enligt egen uppgift) en
krönika från Kekrops' tid till år 264 f. Kr. (sistn.
årtal fås genom uppgiften om en känd
ämbetsman, under hvars tid krönikan nedskrefs). Taflans
första och största del hittades 1627 och behandlar
tiden från Kekrops till 354 f. Kr. Ett annat
brottstycke af taflan hittades 1897 och omfattar tiden
336--299. En del saknas ännu.
T. J. A.
Arup, Erik, dansk historiker, f. 22 nov. 1876
i Slangerup, blef 1907 filos. doktor, 1909 arkivarie
i utrikesministeriet, 1914 departementschef i kon-
seljpresidiet och 1916 professor i historia vid uni-
versitetet. Han är sedan 1917 medlem af Selskabet
for udgivelse af kilder til dansk historie och sedan
1917 redaktör af "Historisk tidsskrift". A. har
skrifvit bl. a. Studier i engelsk og tysk handels-
historie 1350-1850 (1907).
Aruppukkottai [ärupəkå'tai] l.
Arappukkottai, stad i brittisk-indiska distriktet Ramnad,
provinsen Madras. 26,681 inv. (1911), nästan alla
hinduer.
Arussi, stam bland gallaerna i Öst-Afrika. Deras
land ligger på omkr. 8° s. br. och 39° ö. lgd fr.
Gr., och de omnämnas under namnet
rhausi på en
berömd inskrift från Adulis som boende i samma
trakt som nu.
E. A-t.
*Arva, fordom ungerskt komitat, tillhör sedan
freden i Trianon, 4 juni 1920, ej längre Ungern,
utan dess statsgemenskap med Polen eller med
Tjecho-Slovakien skall afgöras genom
folkomröstning. Befolkningen var 78,745 pers. 1910, hvaraf
88,6 proc. voro romerska katoliker, 8,5 proc.
protestanter och 2,8 proc. israeliter. 75,1 proc. hade
slovakiska, 2,5 proc. ungerska och 20,5 proc. polska
till modersmål.
E. A-t.
Arvai-Magura, bergsgrupp. Se
Magura 1.
*Arvesen, 0., dog l juli 1917. - Hans son
Arve A., violinist, f. 1869 i Hamar, elev af G.
Böhn och af Leipzigkonservatoriet, Marsick och
Ysaye, blef konsertmästare vid Kajanus' orkester
i Helsingfors 1895, i Äbo 1897, i Bergen 1900,
bosatt i Göteborg 1903-05 och därefter i Kri-
stiania, har företagit konsertresor i de nordiska
länderna och stiftade 1915 i Kristiaoiia Kammer-
musikforeningen, som verkat med framgång. M. H.
Arvico'lidæ, zool. Se G na ga re.
Arvid Månsson, kvacksalfvare. Se Månsson, A.
*Arvidsjaur, socken, utgör nu ett pastorat i
Lappmarkens andra kontrakt. Inom socknen finns
arbetsstuga. --
Arvidsjaurs lappmarks
tingslag ingår nu i Luleå fögderi.
Arvidsjaurs kyrkostad, municipalsamhälle
(jämlikt k. br. 25 okt. 1895) inom Arvidsjaurs socken,
Norrbottens län, 66 km. från Långträsk och 73 km.
från Jörns station vid statens järnvägar (linjen
Bräcke--Boden). 45 har. 452 inv. (1921).
Tax.-värde å bevillningsskyldig fastighet 507,500 kr.,
tax. inkomst af kapital och arbete 518,270 kr.
(1921). På platsen finnas provinsialläkare, apotek,
bankkontor, sparbank, flera handlande och
handtverkare samt ett par mindre industriella
anläggningar.
L. Wll.
Arvid Svan, lagman i Tiohärad eller Småland
1427--52, slöt sig sistnämnda år till konung Kristian
och torde ha dött i landsflykt. Han förde i skölden
en svan öfver en sparre med spetsen uppåt.
N. H.
Fig. 1. Arvikas vapen.
Arvika. 1. Stad i Värmlands län, i
naturskönt läge vid stranden af Kyrkviken, en vik af
Älgåfjorden (norra
delen af Glafsfjorden),
omfattar 614 har och
hade 7,045 inv. 1921,
en tillväxt sedan 1911
på mer än 44 proc.
Tax.-värdet å fast
egendom var 11,141,300
kr., hvaraf 807,500
kr. å bevillningsfri
fastighet (1920). Den
taxerade inkomsten af
kapital och arbete var
s. å. 9,409,020 kr.,
den beskattningsbara
inkomsten 8,177,000
kr. Stadens tillgångar vid 1917 års slut
upptogos till 2,186,776 kr., skulderna till 1,371,008
