kopparsnidadt trapptorn försedda, vid Tivolitorget belägna kommunalhuset ("rådhuset"; fig. 4), uppf. 1904; flera bankbyggnader (Värmlands ensk. bank, Sydsvenska kredit-a.-b. samt Allmänna sparbanken); stationshuset, tingshuset, posthuset, folkskolehuset (uppf. 1914), läroverkshuset (uppf. s. å.) och flickskolan. I omgifningen märkas den af staden 1919 inköpta egendomen Vik i s. ö. och förstaden Haga i v. Fabriksindustrien är betydande och räknade 24 arbetsställen med 1,406 arb., 26,162,556 kr. salutillverkningsvärde och 1,453,829 kr. bevillningstaxerad inkomst (1919). Nyare anläggningar äro A.-b. Arvikaverken, grundl. 1916 med 7,6 mill. kr. aktiekapital, för tillv. af landtbruksmaskiner och redskap, piano- och orgel-, möbel-, tapet-, tobaks- och vagnfabrik, den sistnämnda i sitt slag Sveriges största (se Vagn, sp. 294). 1915 funnos i A. 81 handtverksidkare med 127 arb. och 111,750 kr. för bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften. Antalet handlande var s. å. 103 med 885,895 kr. bev.-tax. inkomst. Handelsflottan bestod vid 1919 års slut af 2 ångf. om 178 bruttoton. Antalet ankomna och afgångna fartyg var s. å. 1,405 om 82,361 nettoton, och i hamnafgifter för fartyg och varor uppburos 11,543 kr. De till A. införda varorna voro främst oarbetade trävaror, glas, porslin, kakel och tegel samt stenkol och de utförda öfvervägande oarbetade trävaror. Genom järnvägslinjen Laxå--Charlottenberg står A. i förbindelse med svenska järnvägsnätet och genom den vid Säffle kanaliserade Byälfven med Vänern. Ångbåtsförbindelse eger rum med hamnarna vid Glafsfjorden samt med Åmål, Vänersborg och Göteborg. I A. utges "Arvika nyheter", "Arvika tidning" och "Fryksdalens tidning", hvardera 3 ggr i veckan, samt veckobladet "Svenska landtmannatidningen". I A. finnas lasarett samt 1,5 km. n. ö. därom det dit 1912 förlagda Värmlands läns tuberkulossjukhus. Af undervisningsanstalter märkas 1 realskola, 1 elementarskola för flickor, 1 folkskola och 1 teknisk yrkesskola. I A. ligger Västra Värmlands fornminnesförenings museum. -- A. omnämnes första gången 1379, och namnet anses betyda "åvikar". 1811 bifölls af K. M:t en petition från ortens invånare om köpingsrättigheter för A., och 1812 förordnades, att köpingen skulle kallas Oskarsstad efter dåv. hertigen af Södermanland, sedermera konung Oskar I. På grund af felaktigt uttryck i en förordning af Kommerskollegium 1821, hvari köpingens namn ändrades till A., har A. oriktigt uppgetts som stad under åren 1811--21. Det fick stadsprivilegier (utan egen jurisdiktion) först 1911. S. väljer jämte Filipstad 4 landstingsmän samt tillhör vid val af riksdagsmän i Andra kammaren Värmlands läns västra valkrets, som väljer 4 riksdagsmän. Stadens vapen (fig. 1), fastställdt jan. 1919, utgöres af en häst, silfver, på blått fält, beströdt med 12 kugghjul, silfver. -- A. landskommun, socken i Värmlands län, Jösse härad. 18,619 har. 4,249 inv. (1921). En del af socknen med Haga municipalsamhälle inkorporerades 1 jan. 1921 i Arvika stad. A. bildar med Älgå och Ny ett pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt. E. A--t. Arvika revir af Bergslagsdistriktet, Värmlands län, omfattar Nordmarks och Gillbergs härad samt Jösse härad med undantag af Mangskogs, Brunskogs och Boda socknar. Reviret, som är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattade 1920 14,099 har allmänna skogar, hvaraf 11 kronoparker med en areal af 6,408 har. S--r. Arvillers [arvillär], kommun i franska dep. Somme, 29 km. s. ö. om Amiens, vid järnvägen Albert--Montdidier. Omkr. 1,400 inv. Stora yllefabriker. 28 mars 1918 fördrefvo tyskarna engelsmännen ur A. och besatte det, men 9 aug. s. å. återtogs det af fransmän och engelsmän under general Rawlinson. E. A--t. Aryabhata, en af de mest berömde indiske astronomerna och matematikerna (att skilja från en yngre Ä., förf. till ett verk Äryabhata-siddhänta), f. 476 e. Kr. i Pätaliputra (Patna), häfdar bl. a. jordens rörelse omkring sin egen axel och anger talet TT = 3,1416; framställer utdragning af kvadrat- och kubikroten så, som förutsätter väster- ländskt talsystem, hvilket står i samband med det sakförhållandet, att den indiska astronomien (och matematiken) utbildats under tydligt inflytande jif den grekiska vetenskapen. Araberna känna Ä. under namnet Ardschabahr (700--800-talen), och den i Europa som den äldste indiske astronom betecknade Andubarius torde vara A. -- Kern utgaf 1874 A:s enda bevarade (hufvud)verk, Ärya- bhattya (Laghv-A), hvaraf 3:e delen, behandlande matematiken, är of v. af Rodet i "Journal asiatique" (Ser. 7, tom XIII, 1879). Jfr Kern i inledningen till hans uppl. af Brhat-samhitä (i "Bibliotheca indica", 1865), Weber, "Ind. literaturgeschichte", Thibaut, "Astronomie, astrologie und mathema- tik" (i Biihlers "Grundriss der indo-arischen philologie und altertumskunde", III, 9; 1899). K. F. J. Arya-samaj ("ariskt förbund" ; attributet "ariskt" afser att vara värdigare än det mera korrekta "indiskt" eller "hinduiskt"), ett modernt in- diskt religionssamfund, stiftadt i Bombay 1875 af Dayanand Sarasvati (1825-83), en braman från Gujarat. Samfundet är att betrakta som en sekt på civaitisk grund med reformatoriska tendenser, men icke i samma riktning som Brähma- samäj (se d. o.) med anslutning till kristna åskåd- ningar, hvilka stiftaren häftigt tillbakavisade, utan tenderande att återupplifva Rigvedas och den äldre bramanismens kult och lära, men i en form, som mera skulle öfverensstämma med modern veten- skap och västerländsk kultur. Dayanand sträfvade sålunda att i Rigveda intolka moderna vetenskap- liga upptäckter. Det uppehölls af en tydligt uttalad nationalistisk tendens, med betonande, att inderna icke behöfva främmande läromästare. Dess lärosystem vill vara mera enhetligt-esoteriskt än åtskilliga andra eklektiska och på sammanjämk- ningar af andra religiösa åskådningar (främst kristna) grundade sammanslutningar (t. ex. Brähma- samäj). Samfundet räknade 1900 of ver 92,000 medlemmar. Det är uppdeladt i 2 sekter: Ghasi, vegetariska, och Mansi, köttätande. Inträdesåldern är 18 år. Medlemmarna förutsättas till samfundet bidraga med l proc. af sina inkomster. - Jfr Hopkins, "The religions of India" (1895). K. F. J. Aryl, kem., envärdig bensolradikal 1. aromatisk kolväterest, t. ex. - C6H5, - C6H4.CH3, motsvarande alkylradikalerna (se Alkyl) inom den alifatiska serien.