*Asbest har ständigt vunnit större användning i tekniken såväl för sin eldfasthet som för sina värmeisolerande egenskaper. En nyare användning däraf är den konstgjorda takskiffer, eternit, som man tillverkar genom att binda asbesttrådar, finmalen magnesit, kiselgur och andra eldfasta ämnen samman med cement. Af i handeln förekommande sorter af asbest märkas den kanadensiska, som är en serpentinasbest l. krysotil (se d. o.), och den blåaktiga från Syd-Afrika, hvilken är en strålstens- eller hornbländeasbest. K. A. G. "Asbjörnsen, P. K., å sp. 129, rad 28-29 nedifrån: uppgifterna rörande ta ggd j urssläktet Brisingas släktskapsförhållanden äro oriktiga; jfr Brisinga, sp. 168. Asbjörn Snare. SeEsbern Snar e. Asboland. Se Landskap, sp. 1015. Asbury park [ä'sb9ri pä'kj, stad och mycket besökt badort vid Atlanten i staten New Jersey, Förenta staterna, 82 km. s. om New York. 10,150 inv. (1910). *Asby, socken. Med A. skall framdeles T o r p a förenas som annex. *Aschaffenburg hade 32,199 inv. 1919. *Aschan, A. 0., utnämndes 1908 till professor i kemi vid Helsingfors' universitet. För arbetet Die chemie der alicyklischen verbindungen (1905) er- höll han af universitetet i Göttingen Valbruch- priset. T, C. *Aschaneus, M. L., föddes omkr. 1575. A:s didaktiska dikt En liten husregla är äfven känd under sin latinska titel Regula pietatis; hans belefvenhetslära citeras ofta under den latinska titeln Tabula mensalis. En 1600-tals-förteckning öfver A:s samlingar är tryckt i "Kyrkohist. års- skrift" 1906. Om hans handskrifter se art. "Ascha- neus" i "Svenskt biografiskt lexikon", II, 1920. Fyra af hans arkeologiska skrifter skola med bidrag af Vitt. hist. o. ant. akad. utges i "Arkiv för svensk konst och kulturhistoria". Aschcari, muhammedansk teolog. Se Islam, sp. 920. 'Aschehoug, T. H., dog 20 jan. 1909 i Kri- stiania. Hans sista stora verk, Socialökonomik, förelåg 1909 fullbordadt i 4 bd (ny, af P. T. Aarum reviderad uppl. 1910-14); det prisas för imponerande lärdom och modern grunduppfattning. A. var led. af Franska institutet och, sedan 1879, af Vet. soc. i Uppsala. - Till A:s minne stiftades 1916-17 T. H. A.-fondet til fremme a 7 samfundsvidenskapelig forskning; denna fond, bildad genom dona- tioner af skeppsredaren Engelhardt Eger samt ett antal banker och industriföretag, hade 1919 ett kapital af något öfver 200,000 kr. V. S-g. Aschehoug (Vskehaug], H., & c:o, norskt bok- förlag, började 1872 som sortimentsbokhandel, hvarmed någon förlagsverksamhet tidigt förenades, men först 1888, då T. Lambrechts och V. Ny- gaard öfvertogo affären, vardt denna af större be- tydelse. 1900 klöfs affären, hvarvid V. Nygaard fortsatte förlaget, som han utvecklade till Norges största. 1906 inköptes "Det morske aktieforlag", och 1908 inrättades ett kontor i Köpenhamn. För- laget har knutit vid sig en stor del af de yngre norske författarna; af deras större förlagsartiklar kunna nämnas "Illustreret norsk konversationslek - sikon" (1907-13; ny uppl. 1920 ff.) och "Norges historie" (1908-17). R-n B. Ascheräden, gods i Livland. Se Schultz, sp. 1204. *Ascherson, P. F. A., dog 6 mars 1913 i Berlin. Han utgaf fr. o. m. 1896 det stora floristiska verket Synopsis der mitteleuropäischen fora, hvars utgif- ning ännu pågår. C. Lmn. Aschkenasim. Se Judar, sp. 221. Jfr A sk e n a s. Aschmunén, by i mellersta Egypten, 2 km. v. om järnvägsstationen Röda, mellan Nilen och Josefskanalen. Omkr. 8,000 inv. Vid A. låg i forntiden Hermopolis magna. Se H e r m u- p o l is 2. AschofF, Karl Albert Ludwig, tysk ana- tom, f. 1866 i Berlin, studerade medicin bl. a. under de berömde patologerna von Recklinghausen och Orth samt blef assistent 1894 och professor 1903 i Marburg och 1906 i Freiburg, där han ock är direktor för den patologisk-anatomiska anstalten. A. har skrifvit viktiga arbeten öfver pyelonefritis (1893), byggnaden af blodproppar och benmärg- cellsembolier, urinvägarnas patologiska anatomi, nyfödda barns variga öroninflammationer, nafvel- strängsbråck, hafvandeskapets normala och patolo- giska anatomi m. m. Därjämte har han gjort sitt namn vida bekant och uppskattadt genom sin Lehr- buch der pathologischen anatomie (2 bd, 1909; flera uppl.). A. är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1914). E. Hgn. Aschs., vid växtnamn förkortning för tyske bota- nisten P. Ascherson (se denne). *Ascoli, G. L, dog 21 jan. 1907 i Milano. *Ascomycetes, bot. Enligt det nu allmännast följda systemet indelas askomyceterna på följande sätt: Ser. E u a s c a l e s. Ordn. Plectascineæ. » Perisporiineæ. » Tuberineæ. » Phacidiineæ. » Protocaliciineæ. » Hysteriineæ. » Pezizineæ. » Helvellineæ. » Pyrenomycetineæ. » Protomycetineæ. » Saccharomycetineæ. » Protoascineæ. » Protodiscineæ. Ser. Laboulbeniales. G. L-m. Aseo;phora ovälis, zool. Se Florsländor. Ascotán, ort i prov. Antofagasta, Chile, nära gränsen till Bolivia och vid stranden af en lik- nämnd saltsjö samt järnvägen från Antofagasta till Huanchacha, i Bolivia. 3,750 m. ö. h. A. har ett viktigt boraxverk samt omkr. 500 inv. Asea, förk. för Allmänna svenska elek- triska aktiebolaget (se d. o. Suppl.). Ase;beia (grek., "gudlöshet", "religionsbrott"), namn på en hel del förbrytelser af svårare eller lättare art mot atenska religionen, som var mycket strängare skyddad än religionen i det moderna Eu- ropa. Anklagare kunde genom en inlaga till den af