Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ashbourne ... - Asiago - *Asiatiska departementet - Asiatiskt korkträd - *Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Ashbourne-Asien
324
* Ashbourne, E. G., lord, afgick från lord-
kanslersposten för Irland i dec. 1905 och dog 22
maj 1918 i London.
Ashikaga [a’ji-], stad på japanska ön Hondo, 116
km. n. v. om Tokyo och vid järnvägen dit. 28,650
inv. (1918). I A. finnas stora siden- och bomulls-
väfverier, en berömd skola, som uppges vara grund-
lagd före år 800, med en staty af Kong-fu-tse, samt
ett shoguntempel. E- A~t-
Ashley [ä’Jli], Anthony Evelyn, engelsk
politiker och skriftställare, f. 24 juli 1836, d.
16 nov. 1907, 4:e son till 7:e earlen af Shaf-
tesbury (se C o o p e r 3), var sin moders styf-
faders, lord Palmerstons, privatsekreterare 1858-
65 och underhusledamot 1874-85. I Gladstones
andra ministär var han understatssekreterare i han-
delsministeriet 1880-82 och i kolonialministeriet
1882-85, men bröt sedan med det liberala partiet
med anledning af Gladstones irländska politik.
Han ärfde de stora Palmerston-Templeska godsen.
Mest känd blef han som Palmerstons lefnadsteck-
nare genom sin fortsättning af lord Dallings Life
of lord Palmer ston (han skref däraf delarna 3-5,
1874-76; de behandla tiden 1847-65) och sam-
mandraget af detta arbete, The life and correspon-
dence of Henry John Temple, viscount Palmerston
(2 bd, 1879), som alltjämt är den bästa PalmeTstcoi-
biografien. V. S-g.
*Ashley. sir William J., adlades 1917.
Ashtabula [äjtebjö7!©], stad i nordamerikan-
ska staten Ohio, nära floden Ashtabulas utlopp
i Eriesjön, 89 km. n. ö. om Cleveland, vid
Pennsylvaniajärnvägen m. fl. banor. 22,022 inv.
(1920). A. importerar mycket järnmalm, expor-
terar kol, har skeppsbyggen samt flera andra
industrier. E- A~t.
Asia’go [-gå], stad i italienska prov. Yicenza,
hufvudort i distriktet Sette comuni, vid järnvägen,
40 km. n. om Yicenza, i Yicentineralperna, 999
m. ö. h. 6,776 inv. (1911). Boskapshandel och
hattflätning äro hufvudnäringar. På de kring-
liggande bergsplatåerna utkämpades under Världs-
kriget häftiga strider mellan italienarna och
österrikarna 1916-18. Härvid intogs A. af de
senare (3:e armén, v. Kövess) 30 maj 1916, men
återtogs af italienarna (l:a armén, Brusati) 25 juoii
s. å. Staden var då i ruiner. Under den förnyade
österrikiska offensiven på hösten 1917 föll den än
en gång (10 nov.) i österrikarnas händer, men gick
i samband med arméns återtåg och upplösning åter
förlorad 30 okt. 1918 (se Världskriget, sp.
213 och 247). E.A-t. H.J-dt.
* Asiatiska departementet inom ryska utrikes-
ministeriet torde ha upplösts i samband med om-
organisationen af ministeriet efter bolsjevikrevolu-
tionen i nov. 1917.
Asiatiskt korkträd, bot. Se Phellodendron.
*Asien. A. omfattar enligt nyaste tillgängliga
uppgifter 44,444,614 kvkm. med omkr. 895,s.,o
mill. inv., hvilket ung. motsvarar 30,26 proc.
af hela jordens landareal och 52,42 proc. af dess
befolkning. Liksom Europa och Afrika har äfven
A. under de två senaste årtiondena undergått
väsentliga förändringar i sin politiska gestalt.
Denna ter sig efter Världskrigets slut i hufvudsak
på följande sätt;
Kvkm. Mill.
inv.
Inhemska stater:
Afganistan ................... 634,501 6,38i
Arabien: Hedjas o. Kerak . 440,266 0,ooo
Jemen ............. 194,235 l,ooo
Oman ............. 212,364 0,5oo
Kueit ..............] i 0,050
Nedjd o. Hasa ..! -, Q9n nnn ! 0,300
Djebel Schammar i^u»uuu j 0,200
Asir................J \ l,ooo
Armenien .................... 67,670 2,159
Aserbeidjan .................. 94,137 4,6i7
Georgien ...................... 86,114 2,883
österns republik ............ 1,700,000 I,ai2
Japan med besittningar ... 675,259 77,ooe
Kina med biländer ......... 10,135,000 320,65o
Nepal ......................... 139,900 5,6co
Persien ....................... 1,626,400 9,ooo
Siarn .......................... 515,000 .8,266
Turkiet (Mindre Asien,
Kurdistan samt delar af
Armenien och Syrien)* 363,000 8,000
Mesopotamien (brittiskt
mandat) ................... 370,989 2,849
Syrien (franskt mandat) .. 155,388 3,ooo
Palestina (brittiskt mandat) 23,308 0,770
Främmande besittningar:
Brittiska: Indien (med vasallstater) ...... CvDern ..........
4,668,449 9,282
319,075
0,311
Aden, Perim, Sokotra
26 900
0 067
Ceylon .........
64,872
4,504
Straitssettlements Malajiska skydds-staterna ....... Borneo, Brunei och Sarawak . Hong-kong med område ........ Wei-hai-wei .....
4,060 134,900 199,689
1,013
738
0,882
2,439 1,000
0.625 0,147
Tillsammans
Egyptiska: Sinaihalfön ... Franska’ Indien
5,109,903
59,000 513
329,050
0,031 0,078
Indo-Kina .......
700,840
16,315
Tillsammans
Förenta staternas: Filippinerna ......................
701,353 297,904
16,593 10,351
Grekiska: öar i Egeiska hafvet m m .........
4018
0,3-5
Italienska: Tien-tsin ...... Nederländska: Java m. fl. öar i Ost-indien ...
46 1,526,681
0,010
49,161
* Af Turkiets besittningar i A. skulle enligt freden i
Sèvres 10 aug. 1920 en del af det forna vilajetet Aidin
(Smyrna) tillfalla Grekland efter en inom 5 år från 1920
företagen folkomröstning. Grekland erhöll vidare öarna
Mytilene, Samos, Chios m. fl. Rhodos och Sporaderna
(Dodekanesien, med tills. 118,837 inv.) afträddes till
Italien, som omedelbart öfverlämnade Dodekanesien till
Grekland och ställde i utsikt framtida folkomröstning
på Rhodos. Sèvrestraktaten har emellertid aldrig ratifi-
cerats. Sammanlagda antalet greker i Mindre A. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
