Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Asien
326
Kvkm .
Mill.
in v.
i Främre
Indien ...
3,807
0,548
Macao ...
10
0,075
Timor o.
Kambing.
18,989
0,378
Tillsammans
22,806
1,001
Portugisiska:
Ryska: Central-Asien...... 3,488,530 11,254
Sibirien ............ 12,488,565 10,378
Chiva ............... 67,430 0,80o
Buchara ............ 203,430 l,5oo
Tillsammans 16,247,955 23,932
E. A-t.
Järnvägarna, som 1907 omfattade något
mer än 90,000 km., ha sedan dess vuxit med 40-50
proc. De största och tätaste järnvägsnäten finnas i
Brittiska Indien (omkr. 64,000 km.), Japam (17,000
km.) samt de tidigare turkiska delarna af Främre
Asien. De under ryskt inflytande stående delarna
af Asien torde f. n. ha omkr. 18,000 km. järn-
vägar. Se f. ö. Järnvägar. Suppl. - De
viktigaste järnvägssträckorna i västra Asien (de
gamla turkiska områdena) äro Anatoliska, Bagdad-
banan (se d. o., äfvsn i Suppl.), Hedjasbanan (se
d. o.) med bibanor, hvarigenom - då ännu ofull-
bordade delar äro färdiga - Egypten, Mekka och
Mesopotamien komma att stå i förbindelse med
Europa via Skutari och Konstantinopel. Det indiska
bannätet når numera genom Belutsjistan Persiens
gräns samt österut i Assam nära den kinesiska. Där
saknas ännu förbindelse med Burmas järnvägar,
genom Persien med Bagdadbanan och genom Af-
ganistan med det rysk-asiatiska bannätet. På Bortre
indiska halfön äro de tre näten i Burma, Siarn-
Singapore och Franska Indo-Kina isolerade, men gå
h vart för sig nära eller of ver Kinas gräns. Kinas
järnvägar ha f. n. förbindelse blott med de ryska
och koreansk-japanska; deras viktigaste inre uppgift
är att sätta Syd-Kina och de stora segelbara floderna
(banan till Kanton och Hong-kong är dock ännu ej
fullt färdig) i förbindelse med Peking, de viktigaste
hamnarna och Mandschuriet, hvilket lands järnvägar
nu stå under japansk kontroll. I ryska Asien spela
de stora transkcmtinentala järnvägarna hufvudrol-
len. Sibiriska järnvägen (se d. o.) har komplette-
rats med linjen Nertjinsk-Chabarovsk, hvarigenom
förbindelse enbart å ryskt område vunnits Kyss-
land-Vladivostok. Transkaspiska järnvägen (se
d. o.) är genom Turkestan järnvägen sammanbunden
med det europeiska nätet of ver Orenburg, hvar-
jämte före kriget en bana Taschkend-Semipa-
latinsk ö. om sjön Balkasch var planerad, som
skulle sammanbinda de turkestanska och sibiriska
järnvägsnäten. . O. Sjn.
Upptäcktshistoria. Under de senaste
tjugu åren har det vetenskapliga utforskandet
af A. gjort betydande framsteg; särskildt gäl-
ler detta om Central-Asien, där man lyckats ut-
fylla större delen af de hvita fläckarna, komplettera
bilden af bergsbyggnad och flodsystem, framtränga
till det hemlighetsfulla Lhasa samt upptäcka be-
tydande rester af äldre bebyggelse och kultur i
Öst-Turkestans ökentrakter. Men äfven andra trak-
ter af världsdelen ha öppnats för den europeiska
samfärdseln och handeln och därför blifvit föremål
för ett intensivt forskningsarbete, framför allt ur
kommersiella och näringsgeografiska synpunkter.
Detta gäller särskildt om Sibirien och öfriga delar
af det ryska Asien, Främre Asiens och Irans af
många makter omstridda riken samt det nyss för
starkare europeiskt inflytande öppnade Kina. En
stor del af de forskningsresor, som beröra dessa
trakter, står i samband med planer på att utvidga
eller påbörja järnvägsnät eller exploatera områden
invid äldre eller nyskapade trafikleder.
I Främre Asien, inom det gamla turkiska
väldet, är det dels Bagdadbanan och planerna på
att rycka upp det försummade näringslifvet i de
trakter, som beröras af denna, dels ock arkeologi-
ska, och i samband därmed etnografiska, studier
öfver den äldre kulturen i detta för den väster-
ländska kulturens uppkomst betydelsefulla om-
råde, som tilldragit sig forskarnas främsta in-
tresse.
Mindre Asiens arkeologi och etnografi ha
sålunda varit föremål för många undersökningar.
Antika och medeltida städer och fyndorter ha ut-
forskats, och arkeologiska gräfningar ha fört be-
tydande fornminnen och konstskatter i dagen. Bland
de viktigaste utgräfningarna må nämnas de af Hugo
Winckler 1905-07 utförda vid Boghazköi, ö. om
Angöra, där han fann en hettitisk hufvudstad.
Andra ’omfattande gräfningar ha utförts vid Mi-
letos, Filadelfia, Pergamon (Dörpfeld), Efesos (0.
Benndorf) m. fl. antika städer. Bland öfriga arkeo-
logiska och etnografiska forskningsresande märkas
E. Herzfeld, G. de Jerphanion, W. M. Ramsay,
bland de många geografiska och geologiska studie-
resorna komma A. Philippsons i främsta rummet;
vidare ha viktiga bidrag till kännedomen om
Mindre Asiens geografi lämnats af Fr. Schaffer, P.
Rohrbach, E. Huntington, L. Yannutelli, H.
Lynch och F. Oswald, H. Grothe, R. Schmidt (Ar-
menien), Fr. Frech, G. Berg m. fl. Jfr Wilamo-
witz-Moellendorff, "Mindre Asiens upptäckande"
(i "Ord och bild" 1921).
I Kaukasus har särskildt M. von Déchy
företagit många resor. Landet har varit föremål
för ingående utforskning af naturvetenskapsmän,
etnografer och arkeologer, hvarjämte många top-
par på sista tiden för första gången bestigits.
Kurdistan och norra Mesopota-
mien ha utforskats af E. Banse, H. von Handel-
Mazzetti, V. Pietschmann, 0. Mann m. fl. I
Mesopotamien och angränsande trakter har f. ö.
ett stort antal forskningsresor med botaniskt, zoo-
logiskt, geologiskt och ekonomisk-geografiskt ända-
mål företagits äfvensom studier för anläggning af
bevattningsverk. Ännu större intresse ha de arkeo-
logiska forskningsresorna tilldragit sig. Ett flertal
tyska, engelska och franska expeditioner har före-
tagit omfattande utgräfningar och undersökningar
af ruiner af såväl äldre som islamitiska städer och
palats. Så har Koldewey företagit utgräfningar i
Babylon, Tyska orientsällskapet genom Andræ i
Assur, M. von Oppenheim i Tell Halaf, där han
fann ett hettitiskt konungaresidens. Vid Samarra,
där abbasidernas residens låg, ha gräfningar före-
tagits af Kaiser-Friedrich-museum i Berlin under
ledning af Fr. Sarre och E. Herzfeld. Franska
utgräfningar under M. H. Viollet ha från samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
