357 Atomnummer-Atopit 358 framhållit, att atomernas kemiska och fysiska egen- skaper ej kunna tillfredsställande förklaras, utan att elektronerna äro fördelade i rummet. Därtill har Bohr på senaste tiden anslutit sig genom att anta, att elektronernas banor i vissa fall bilda vinkel med hvarandra. Fastställandet af elektron- banornas konfiguration fordrar ingående beräknin- gar, som ännu ej äro slutförda. Direkt af kärnans massa och konstitution bero atomvikt och därmed sammanhängande egenskaper liksom atomens förhållande i radioaktivt hänse- ende. Äfven den ytterligt lilla kärnan synes vara sammansatt af olika beståndsdelar. De radioaktiva ämnenas utsändande af a- och /9-partiklar ur kär- nan anger, att åtminstone dessa ämnens kärnor innehålla heliumkärnor med positiv laddning och elektroner med negativ; den algebraiska summan af dessa bestämmer själfva kärnladdningen. Den enorma hastigheten hos a- och ^-partiklarna ger äfven antydan om de stora energimängder, som äro magasinerade i kärnan och som visat sig alldeles oåtkomliga för yttre påverkan. 1919 lyckades emellertid Eutherford för första gången med yttre medel åstadkomma en kärnsöndersprängning. Vid bombardering af kväfgas med radium C:s kraftiga a-partiklar utstötes i mycket enstaka fall (l gång på 300,000 a-partiklar) en vätekärna ur kväfve- atoinens kärna, antydande, att den senare innehål- ler vätekärnor. Detta gaf.det första experimen- tella stödet åt den af Prout 1815 uppställda hypo- tesen (jfr Prouts hypotes), att alla ämnen äro uppbyggda af väte som ursubstans. Hypotesen har förut förkastats, emedan grundämnenas atom- vikter enligt noggranna mätningar i många fall ej voro exakta multipler af vätets atomvikt. Emeller- tid framgår det af Astons fr. o. m. 1919 före- tagna undersökningar öfver grundämnenas isotopi (se d. o. Suppl.), att alla undersökta ämnen, hvilkas atomvikter bestämdt afvika från hela tal (då syrets atomvikt sättes till 16), äro sammansatta af isotoper med olika atomvikter och att hvar och en af dessa isotoper har en atomvikt, som inom för- söksfelen är ett helt tal. Detta anger alltså, att alla ämnens kärnor innehålla byggnadsstenar af massa l, d. v. s. kunna vara uppbyggda af väte- kärnor. Heliums kärna skulle då bestå af 4 väte- kärnor sammanhållna af 2 elektroner, ett mycket stabilt system, som tillsammans med andra på lik- nande sätt uppbyggda system tankes ingå i öfriga atomers kärnor. Det enda ämne, som Aston fun- nit afvika från den nämnda heltalsregeln, är vätet själft med atomvikt = l,oos, hvilket förklarats där- med, att vätekärnans elektriska energi och därmed äfven enligt relativitetsteorien (se d. o.) dess massa ändras vid sammanslutning med elektroner. Litt.: A. Sommerfeld, "Atombau und spektral- linien" (1919), N. Bohr, "Atomernes bygning og stoffernes fysiske og kemiske egenskaber" (1922), M. Siegbahn, "Elektricitet, materia och energi" (1921), och G. Starck, "Materiens struk- tur" (1921). E.R-dt. Atomnummer. Se Grundämne n. Suppl. Atomteori. Se Atomvikt och A t o m i c i- tet samt i Suppl. Atommodell och Grund- ämnen. Atomvikter, Internationella, kem. På grund af den ytterst stora betydelse,.som en möj- ligast noggrann kännedom om grundämnenas atcm- vikter eger för alla slag af kemiska beräkningar, tillsattes 1897 af styrelsen för Deutsche chemische gesellschaft en kommission (H. Landolt, W. Ost- wald och K. Seubert), som skulle uppgöra förslag öfver de atomvikter, som böra användas vid ke- miska beräkningar, och som 1898 aflämnade en härför afsedd atomviktstabell på grundvalen af 0 (syre) = 16, men samtidigt föreslog tillsättandet af en internationell atomviktskommission, som tid efter annan borde omarbeta tabellen i den mån, som nya atomviktsbestämningar därtill kunde ge anledning. 1902 enade man sig om att till led. 1 en sådan kommission utse amerikanen W. Glarke, engelsmannen T. E. Thorpe och tysken K. Seu- bert. Och sedan 1903 utarbetades af denna kom- mission årligen internationella atomviktstabeller, men under Världskriget upphörde därmed med år 1916. Till ersättning har tyska atomviktskommis- sionen 1921 utarbetat följande "praktiska" atom- viktstabell, som innehåller de hittills säkraste be- stämningarna af dessa naturkonstanter: (O = 16) Atophàn, farm. med. Se A t o f a n. Atopit A. E. Nordenskiöld (af grek. a'topos, Äg Silfver ...... . 107,88 Al Aluminium . . 27,1 Ar Argon ....... 39,9 As Arsenik ...... 74,96 Au Guld ......... 197,2 B Bor ........... 10,90 Bä Barium ...... 137,4 Be Beryllium... 9,1 Bi Vismut ...... 209,o Br Brom ........ 79,92 C Kol ........... 12,00 Ca Kalcium ..... 40,07 Cd Kadmium ... 112,4 Ce Ger .......... 140,25 Cl Klor 35,46 Co Kobolt ....... 58,97 Cr Krom ......... 52,0 Cs Cesium ...... 132,8 Cu Koppar ...... 63,57 Dy Dysprosium . 162,5 Em Emanation . . 222 Er Erbium ...... 167,7 Eu Europium . . . 152,o F Fluor ....... 19,00 Fe Järn ......... 55,84 Ga Gallium __ 69,9 Gd Gadolinium . 157,8 Ge Germanium . 72,s H Väte ......... 1,008 He Helium ...... 4,o Hg Kvicksilfver. 200,6 Ho Holmium ... 163,5 In Indium ...... 114,8 Ir Iridium ...... 193,i J Jod ........... 126,92 K Kalium ...... 39,io Kr Krypton ..... 82,92 La Lantan ...... 139,0 Li Litium ....... 6,94 Lu Lutetium ... 175,0 Mg Magnesium.. 24,32 Mn Mangan ..... 54,93 Mö Molybden ... 96,o N Kväfve ...... 14,008 Na Natrium ..... 23,00 Nb Niob ......... 93,5 Nd Neodym ..... 144,3 Ne Neon ......... 20,2 Ni Nickel ....... 58,68 0 Syre ......... 16,000 Os Osmium ...... 190,9 P Fosfor ....... 31,04 Pb Bly ..... 207 2 Pd Palladium... 106,7 Pr Praseodym.. 140,9 Pt Platina ...... 195,2 Ra Radium ..... 226,o Rb Rubidium ... 85,5 Rh Rodium ...... 102,9 Ru Rutenium ... 101,7 S Svafvel ...... 32,07 Sb Antimon .... 120,2 Se Skandium... 45,io Se Selen 79,2 Si Silicium ..... 28,3 Sm Samarium... 150,4 Sn Tenn ........ 118,7 Sr Strontium ... 87,6 Ta Tantal ...... 181,5 Tb Terbium .... 159,2 Te Tellur ...... 127,5 Th Torium ...... 232,i Ti Titan ........ 48,i TI Tallium ..... 204,o Tu Tulium ..... 169,4 U Uran ........ 238,2 V Vanadin __ 51,o W Volfram ..... 184,o X Xenon ....... 130, L. Y Yttrium ...... 83,7 Yb Ytterbium... 173,5 Zn Zink ......... 65,37 Zr Zirkonium .. 90,6