385 Autolysat-Automobil 386 mer som högre växters och djurs organ omedelbart efter döden på grund af de döda cellernas egna ännu verksamma enzym och utan medverkan af främmande förruttnelsebakterier. I synnerhet cel- lernas ägghvita spjälkas vid autolysen i enklare beståndsdelar (peptoner, aminosyror o. s. v.), men samtidigt eger äfven en sönderdelning af fetten och kolhydraten rum. I allmänhet gynnas auto- lysen af svag surhetsgrad. Förändringar, som helt eller delvis motsvara den egentliga autolysen, kunna, om äfven i mindre utsträckning, inträda i den lefvande cellen. H. E. Autolysat (af grek. alito's, själf, och lyfsis, upp- lösning), genom själfupplösning af bakterier i kok- sal tlösning vunna extrakt, som användas till vac- cination (se d. o., sp. 211). G. Wrgn. Autolysiner (se Autolysat. Suppl.). Se H e m o l y s. Automatisk matning. Se Matning 1. Automatiskt eldvapen. Se Handeldvapen, sp. 1314. Automatisk telegraf. Se Telegraf, sp. 727 ff. *Automobil (förk. Auto och Bil). På senare år ha automobilerna undergått en utveckling, hvilken torde kunna betecknas som en standardisering i stort. Olika fabrikat ha blifvit hvarandra alltmera lika, och en automobils kvalitet beror numera icke så mycket af den ena eller andra firmans anordning af en eller annan detalj, utan hufvudsakligen af de använda materialiernas och fabrikationens godhet. Samtidigt ha de elektriska och ångautomobilerna undergått en betydande nydaning och fulländning, hvilket gör, att mången i dem ser framtidens automobiltyper. De med förbränningsmotorer drifna automobilerna tillverkas alltjämt i öfverväldigande majoritet. De förändringar, som automobiler drifna med förbränningsmotorer undergått, bestå hufvudsakligen i detaljändringar, och de olika tillverkarnas detaljanordningar bli hvarandra alltmer lika; ett "naturligt urval" kan sägas försiggå, så att de bästa lösningarna af detaljproblemen till sist bli allmänt tillämpade. I allmänhet kan man säga, att ramverk och fjädrar gjorts starkare, utan att vikten ökats, genom användning af lämpligare konstruktiva former och bättre material. Transmissionssystemets delar ha genom användning af specialstål, hvilket, på lämpligt sätt värmebehandladt, gjorts lättare med bibehållande af erforderlig hållbarhet. Motorerna ha gjorts starkare, mindre för att öka hastigheten -- hvilken dock kan uppgå till 100 km. i timmen och ännu mera för kapplöpningsbiler -- än för att ha en effektreserv tillgänglig, hvilken tillåter tagandet af betydande backar utan hastighetsväxling. Till motorn är vanligen kopplad en elektrisk generator, som automatiskt laddar ett ackumulatorbatteri. Från detta erhålles ström dels för belysning och signalering, dels för motorns igångsättning. Denna senare sker på så sätt, att en elektromotor drager i gång förbränningsmotorn, då ström påsläppes densamma. Ofta är samma elektriska maskin både generator och elektromotor med en för dessa båda funktioner automatisk omkoppling. I stort sedt förete alla personautomobiler för sig och lastautamobiler för sig samma typiska anordningar. En automobil består af hufvuddelarna chassiet, omfattande vagnsram med fjädrar, axlar och hjul samt motor med transmissionssystem, d. v. s. koppling, växellåda, differential och bromsar, och karosseriet l. vagnskorgen, som ofta utföres efter hvars och ens smak eller behof. Chassiets utseende och delar framgå af fig. 1 och 2, föreställande chassiet till en TV-automobil (af A.-b. Thulinverkens konstruktion), typ A. 20. Alltefter karosseriets beskaffenhet indelas personbilarna numera vanligen i öppna och täckta. Till de öppna höra bl. a. voituretten (2-sitsig) och faetonen (4- eller 6-sitsig), till de täckta kupén (2-sitsig, äfven halftäckt), landåletten (4- eller 6-sitsig, heltäckt med nedfällbar bakdel) samt limousinen (4- eller 6-sitsig, heltäckt). Fig. 3 visar en modern faeton och fig. 4 en limousinbil, båda af A.-b. Scania-Vabis' fabrikat. Gifvetvis finnes en mångfald andra typer och variationer, hvarjämte indelning efter andra grunder äfven förekommer. Särskildt konstruerade chassier och ofta äfven lastvagnschassier kunna förses med omnibuskarosseri och kallas då autobus eller automobilomnibus. Dess utseende framgår af fig. 5, föreställande en vagn af Horchs (Zwickau) tillverkning. Ej sällan förekommer, att automobilomnibusar improviseras därigenom, att man förser lastplanet på en lastautomobil med bänkar. På grund af de under krisåren stegrade järnvägs- och spårvägstaxorna har trafik med automobilomnibusar tagit en betydande fart. Specialkonstruktioner af automobiler för olika ändamål förekomma i stor utsträckning, såsom ambulansautomobiler för transport af sjuka och sårade (fig. 6), brandautomobiler för transport af brandsläckningsmanskap och -attiralj (fig. 7) m. fl. Lastautomobilernas chassier afvika till sin konstruktion icke eller blott ringa från personautomobilernas. De äro gröfre byggda, ha långsammare gång och äro vid tyngre laster utrustade med massiva gummiringar. Den långsammare gången tvingar ofta till att öfverföra rörelsen till drifhjulen med kedja. Vagnskorgen utformas alltefter det behof lastvagnen skall tjäna. Lastautomobilerna byggas för laster från 1,000 till 10,000 kg. Fig. 8 visar en sådan vagn för 4,000 kg. med 45 hkr motor af Tidaholms fabrikat. Stundom förses lastautomobilerna med en eller flera släpvagnar, hvarigenom ökad last kan framforslas med en motorvagn. För att kunna framforsla tunga släpvagnslaster ha "fyrhjulsdrifna" lastautomobiler tillverkats. Vid dessa öfverföres motorns effekt till samtliga fyra hjul på vagnen, hvarigenom en betydlig ökning i adhesionskraften mot marken vinnes. Det har sträfvats efter att frambringa lätta och relativt billiga automobiler. Bland lösningarna af detta problem må omnämnas fenomobilen -- först använd i Tyskland 1907 --, en trehjulig vagn med motorn monterad öfver framhjulet, hvilket utgör såväl drif- som styrhjul. Dessa automobiler användas för befordran af såväl personer som mindre och lättare gods. De förras allmänna utseende och konstruktion framgå af fig. 9, föreställande en lätt, 2-sitsig fenomobildroska. -- Äfven slädautomobiler (-fenomobiler) ha kon- struerats för transport vintertid. Dylika bilar, å