383 Autogen skärning-Autolys 384 af de smälta partierna kan ega rum. Svårigheterna härvid ligga dels i vanskligheten att begränsa den lokala upphettningen till nätt och jämnt hvad som behöfs, dels däri, att den flytande metallen genom luftens och förbränningsgasernas inverkan lätteli- gen förändras, så att sammanflytningen försvåras eller åtminstone svetsningssömmens hållfasthet för- minskas. Det är i synnerhet lågans halt af kol eller fritt syre, som kan verka störande. - De brännbara gaser, som i förening med syrgas an- vändas för frambringande af de heta svetsnings- lågorna, äro: vätgas, acetylen, s. k. vattengas (se Generatorsgas, sp. 919-920), lysgas samt bensin- och bensolånga. Acetylen ger den hetaste lågan, med en temperatur, som enligt Kurlbaum kan uppgå till 3,000° à 3,400°. Bensin- och ben- solånga äro billigare att använda, men ge något lägre temperatur. Den syrgas, som vid svetsningen måste inblåsas i lågan genom särskildt konstrue- rade brännare, framställes ur flytande luft (se d. o., sp. 677) och förvaras på stålcylindrar. De metaller, på hvilka autogen svetsning oftast används, äro järn, koppar och aluminium, stun- dom af ven bly, nickel, silfver och guld. Vid svets- ning af järn kan en kol- eller syrehalt i lågan lätt medföra ändring af fogens kolhalt och därmed äfventyra dess hållfasthet. Förfaringssättet blir därför olika vid bearbetning af smidesjärn, stål och gjutgods. Och öfver hufvud beror hållbarhe- ten af en svetsning i mycket hög grad af arbe- tarens vana och yrkesskicklighet. Svetsning af aluminium spelar en viktig roll vid tillverk- ning af aluminiumkärl, men kan utföras blott af mycket skickliga och öfvade arbetare. Svårighe- terna ligga i metallens utomordentligt stora be- nägenhet att vid upphettning bekläda sig med en ytterst svårsmält hinna af aluminiumoxid, som vid svetsningen hindrar metallens sammanflytning och därför ovillkorligen måste bortskaffas. Detta kan ske genom närvaro af alkaliklorider jämte fluor- föreningar, som på aluminiumoxiden verka som flussmedel. En särskild metod att svetsa alumi- nium är utarbetad af firman Heräus i Hanau, Tyskland. Den autogena svetsningsmetodens användbarhet är utomordentligt stor. Dels utgör densamma ett bekvämt hjälpmedel vid nästan hvarje slags repa- rationsarbete af metallföremål, dels har den i många industrier nästan alldeles undanträngt andra arbetsmetoder såsom lödning, nitning och falsning; så i bleck- och plåtvaruindustrierna, vid rörtillverk- ning och maskintillverkning i allmänhet. Framför andra metoder utmärker sig svetsningen genom sin prisbillighet. Hopsvetsning af bleck om några mm. tjocklek kan under gynnsamma omständig- heter åstadkommas för ungefär 1/w af kostnaden för nitning; och vid hopsvetsning af plåt om 2-6 mm. tjocklek kan en skicklig arbetare utföra fogar om 5-8 m. längd per timme. Den autogena metallskärningen grundar sig därpå, att järn och andra oädla me- taller i syrgasström förbrinna under stark värme- utveckling, hvilken kan användas till smältning af närgränsande metalldelar. Och genom mekanisk in- verkan af den vid skärningen använda, under starkt tryck utströmmande syrgasstrålen bortblåsas undan för undan de bildade, delvis smälta, delvis för- brända metalldelarna. Därigenom åstadkommes ett snitt i metallstycket, och genom lagom hastig förning af syrgasstrålen kan detta snitt ledas i hvarje önskad riktning. Vid början af en skärning måste man naturligtvis utom syret tillföra någon brännbar gas för att vid snittets utgångspunkt upp- hetta metallen till antändningstemperaturen. Där- till begagnas nästan uteslutande komprimerad vät- gas. Hela apparaturen inskränker sig sålunda till en större syrgas- och en mindre vätgasbehållare med tryckreduktionsventiler samt lämpliga brän- nare med gastilledningar. Och då metoden, i mot- sats till den autogena svetsningen, icke kräfver sär- skildt skickliga och utbildade arbetare, har den fått en högst betydande användning, t. ex. för sön- dertagning af förbrukade maskiner och maskinde- lar, skeppsvrak m. m., såväl som vid tillskärning af de mest olikartade plåtarbeten, t. ex. för ång- pannor. Metoden kan utföras nära nog hvar som fielst och arbetar snabbare och billigare än så- dana starkt energiförbrukande maskiner som me- tallsågar och saxpressar. Den kan användas för skärning af järn upp till en godstjocklek af 300 mm., ehuru i detta fall snittets läge blir något csä- kert. Men vid plåt upp till 50 mm. tjocklek kan snittet läggas med en säkerhet af l mm., medan snittets bredd i detta fall uppgår till 2 à 5 mm. Alltefter godstjockleken kan en arbetare på en tim- me hinna med snitt af 7-12 m. längd. - Be- lysande för den autogena metallbearbetningens nutida betydelse är, att i Tyskland ensamt för detta ändamål 1918 förbrukades 14 mili. kbm. syrgas. Se Ullmann, "Enzyklopedie der technischen che- mie", bd II. K. A. V-g. Autogen skärning och Autogen svets- ning, kem. Se Autogen metallbearbet- ning. Suppl. 'Autograf, sp. 485. Svenska autograf- sällskapet antog 1905 namnet Person- historiska samfundet (se vidare d. o.). Autokatalys (af grek. áuto's, själf), kem., den form af katalys (se d. o.), vid hvilken det är någon af de vid en reaktion bildade produkterna, som katalytiskt påskyndar reaktionen själf. Yid auto- katalys måste alltså reaktionshastigheten i början ökas mer eller mindre hastigt, efter hand som kon- centrationen af den katalytiskt verksamma reaktions- produkten stiger. Så t. ex. sker lösning af koppar i utspädd salpetersyra i början mycket långsamt, men lösningshastigheten ökas snart betydligt, emedan reaktionen 3Cu + 8HN03 = 3Cu(N03)2 + 2NO + 4H2 O katalytiskt påskyndas af den därvid bildade kväf- oxiden. K. A. V-g. Autokorologi (af grek. äuto's, själf, chöra, land, och lo'gös, lära), bot., vetenskapen om växtarternas nuv. utbredning och fördelning på jordytan. Se vidare Växtgeografi. Autokromförfarande (af grek. äutofs, själf, och cfrröma, färg), fotogr. Se Fotografi, sp. 1004. Autokronologi (af grek. áiito's, själf, chrofnos, tid, och lo'gos, lära), bot., vetenskapen om väx- ternas forna utbredning och om förändringarna hos dem. Se vidare Växtgeografi. Autoluxlampa (af grek. áuio's, själf). Se L u x. Autolys (af grek. au to's, själf, och lyfsis, lös- ning), fy stol. kem., kallas den enzymatiska ned-