Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 391-392 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Automobil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka vissa hjul ersatts af medar, ha dock ej
fått någon större användning, åtminstone ej i Sve-
rige, där landsvägarna vintertid i allmänhet icke
uppvisa erforderlig kontinuitet i fråga om snömängden.

För krigsändamål ha automobilerna fått
synnerligen stor betydelse. Under Världskriget användes
de i oerhörd mängd för passagerar- och godstrafik,
äfvensom direkt i striderna (se Världskriget,
sp. 267). Lastautomobilerna kunde på grund af
sina starka motorer och grofva konstruktion lasta
ända upp till 6,000 kg., hvarjämte de vid gång på
landsväg vanligen hade 1–2 eller flera lastade
släpvagnar efter sig. Stridsautomobilerna voro till
en början i allmänhet vanliga person- eller
lastautomobiler, på hvilka pansar anbragts som skydd
för alla ömtåliga delar, äfvensom för manskapet
och de vapen, som användes. Dessa bestodo
mestadels af kulsprutor och mindre, automatiska
kanoner. Snart tillkommo dock
pansarautomobiler af särskild konstruktion, enkom byggda för

Fig. 10. Tysk pansarbil af Büssingtyp.

stridsändamål. Den vid tyska armén vanligaste
pansarbilen – kallad "E. Strassenpanzerwagen",
af Ehrhardts konstruktion – hade 4 drifhjul och
en 85 hkr 4-cylindrisk motor samt kunde uppnå
en hastighet af 61,3 km. i timmen. På vagnens
tak var anbragt ett rörligt pansartorn för föraren.
Bemanningen utgjorde 7–8 man, bestyckningen
3 kulsprutor. Fig. 10 visar en förbättrad
pansarbil af Büssingtyp med samma rörlighet i båda
körriktningarna. Utmärkande för dessa och andra
vägautomobiler var, att de, enär de gingo på hjul, voro
bundna vid vägarna, hvilket i hög grad inskränkte
deras användbarhet såsom stridsmedel. Sträfvan
att kunna använda pansarbilar äfven i terrängen
föranledde konstruktionen af tankar (se Tank 2),
å hvilka hjulen utbyttes mot ändlösa kedjeband,
s. k. krypkedjor. – Ang. automobilers användning
under och efter Världskriget för transport af
artilleripjäser se Artilleri. Suppl.

Automobilen har på senare tid fått rätt stor
användning inom landtbruket som transportmedel.
Till automobiler kunna möjligen räknas äfven de
speciellt konstruerade traktorer och plogar, hvilka
inom lasdtbruket kommit till användning för
jordens bearbetning, plöjning och harfning, bogsering
af skördemaskiner m. m. Detaljutbildningen af
dessa maskiner är väsentligt annorlunda än de
vanliga, och någon som helst standardisering kan
man ännu ej tala om. Vagnen är vanligen
relativt kort med antingen två stora, breda drifhjul
eller försedd med krypkedjor, fig. 11 (jfr Tank
2, fig. 3). Man skiljer mellan traktorer, efter hvilka
kopplas en plogvagn, harf eller andra
landtbruksredskap, och bärplogar, å hvilka plogarna äro direkt
uppmonterade och efter hvilka äfven kunna kopplas
andra landtbruksredskap, sedan plogarna
afmonterats. Vanligen äro dessa vagnar äfven utrustade
med en af motorn drifven remskifva, från
hvilken kan drifvas ett tröskverk eller annan maskin.

Sedan 1906 äro i Sverige automobiltrafiken samt
ansvarigheten för skada i följd af sådan trafik
reglerade genom särskild lagstiftning. 1909 afslöts
i Paris mellan ombud för 16 europeiska regeringar
en internationell konvention rörande
automobiltrafik, hvilken 1910 tillträddes af Sverige och
sedermera vunnit ytterligare anslutning. 30 juni 1916
tillkom vår nu gällande lagstiftning om
automobiltrafik och om ansvarighet för skada i följd af
dylik trafik. Sedermera har denna
"förordning om automobiltrafik" fullständigats genom
förordningarna af 25 sept. 1920 och 30 juni
1921.

Fig. 11. Traktor rned krypkedja.

Automobil skall, för att få brukas, vara
vederbörligen besiktigad och registrerad hos K. M:ts
befallningshafvande samt försedd med
igenkänningsmärke (bokstaf, utmärkande län eller stad
[Stockholm], och ordningsn:r). Föraren måste
ha personligt, af myndighet utfärdadt körkort.
För körningen gälla särskilda föreskrifter,
afseende bl. a. högsta tillåtna hastigheten. Denna
får uppgå till högst följande antal km. i timmen
nämligen: för personbilar (fordon med
hjulringar af mjukt och elastiskt ämne) i stad, köping
eller annat tätt bebyggdt samhälle vid dagsljus
20 km. och vid mörker 15 km. samt annorstädes
vid dagsljus 30 km. (undantagsvis 40 km.) och
vid mörker 15 km., samt för lastbilar 15–5
km., beroende på hjulringarnas beskaffenhet och
huruvida bilen är försedd med fjädrar eller ej.
Beträffande hjulringarnas bredd och hjulets
belastning gäller att, om hjulringarna äro af mjukt och
elastiskt ämne, hjulets belastning icke må
öfverstiga: för hjulring med en bredd å slitytan af 8
cm. eller därunder 50 kg. för hvarje cm. af denna
bredd och för hjulring med en bredd å slitytan
af öfver 8 cm. 400 kg. jämte 100 kg. för hvarje
cm. öfver 8 cm. af slitytans bredd (tillämpas
först 1 jan. 1924) samt att hjulringar, som icke
äro av mjukt och elastiskt ämne, skola ha en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>