hvilka vissa hjul ersatts af medar, ha dock ej fått någon större användning, åtminstone ej i Sve- rige, där landsvägarna vintertid i allmänhet icke uppvisa erforderlig kontinuitet i fråga om snömängden. För krigsändamål ha automobilerna fått synnerligen stor betydelse. Under Världskriget användes de i oerhörd mängd för passagerar- och godstrafik, äfvensom direkt i striderna (se Världskriget, sp. 267). Lastautomobilerna kunde på grund af sina starka motorer och grofva konstruktion lasta ända upp till 6,000 kg., hvarjämte de vid gång på landsväg vanligen hade 1--2 eller flera lastade släpvagnar efter sig. Stridsautomobilerna voro till en början i allmänhet vanliga person- eller lastautomobiler, på hvilka pansar anbragts som skydd för alla ömtåliga delar, äfvensom för manskapet och de vapen, som användes. Dessa bestodo mestadels af kulsprutor och mindre, automatiska kanoner. Snart tillkommo dock pansarautomobiler af särskild konstruktion, enkom byggda för

Fig. 10. Tysk pansarbil af Büssingtyp.

stridsändamål. Den vid tyska armén vanligaste pansarbilen -- kallad "E. Strassenpanzerwagen", af Ehrhardts konstruktion -- hade 4 drifhjul och en 85 hkr 4-cylindrisk motor samt kunde uppnå en hastighet af 61,3 km. i timmen. På vagnens tak var anbragt ett rörligt pansartorn för föraren. Bemanningen utgjorde 7--8 man, bestyckningen 3 kulsprutor. Fig. 10 visar en förbättrad pansarbil af Büssingtyp med samma rörlighet i båda körriktningarna. Utmärkande för dessa och andra vägautomobiler var, att de, enär de gingo på hjul, voro bundna vid vägarna, hvilket i hög grad inskränkte deras användbarhet såsom stridsmedel. Sträfvan att kunna använda pansarbilar äfven i terrängen föranledde konstruktionen af tankar (se Tank 2), å hvilka hjulen utbyttes mot ändlösa kedjeband, s. k. krypkedjor. -- Ang. automobilers användning under och efter Världskriget för transport af artilleripjäser se Artilleri. Suppl. Automobilen har på senare tid fått rätt stor användning inom landtbruket som transportmedel. Till automobiler kunna möjligen räknas äfven de speciellt konstruerade traktorer och plogar, hvilka inom lasdtbruket kommit till användning för jordens bearbetning, plöjning och harfning, bogsering af skördemaskiner m. m. Detaljutbildningen af dessa maskiner är väsentligt annorlunda än de vanliga, och någon som helst standardisering kan man ännu ej tala om. Vagnen är vanligen relativt kort med antingen två stora, breda drifhjul eller försedd med krypkedjor, fig. 11 (jfr Tank 2, fig. 3). Man skiljer mellan traktorer, efter hvilka kopplas en plogvagn, harf eller andra landtbruksredskap, och bärplogar, å hvilka plogarna äro direkt uppmonterade och efter hvilka äfven kunna kopplas andra landtbruksredskap, sedan plogarna afmonterats. Vanligen äro dessa vagnar äfven utrustade med en af motorn drifven remskifva, från hvilken kan drifvas ett tröskverk eller annan maskin. Sedan 1906 äro i Sverige automobiltrafiken samt ansvarigheten för skada i följd af sådan trafik reglerade genom särskild lagstiftning. 1909 afslöts i Paris mellan ombud för 16 europeiska regeringar en internationell konvention rörande automobiltrafik, hvilken 1910 tillträddes af Sverige och sedermera vunnit ytterligare anslutning. 30 juni 1916 tillkom vår nu gällande lagstiftning om automobiltrafik och om ansvarighet för skada i följd af dylik trafik. Sedermera har denna "förordning om automobiltrafik" fullständigats genom förordningarna af 25 sept. 1920 och 30 juni 1921.

Fig. 11. Traktor rned krypkedja.

Automobil skall, för att få brukas, vara vederbörligen besiktigad och registrerad hos K. M:ts befallningshafvande samt försedd med igenkänningsmärke (bokstaf, utmärkande län eller stad [Stockholm], och ordningsn:r). Föraren måste ha personligt, af myndighet utfärdadt körkort. För körningen gälla särskilda föreskrifter, afseende bl. a. högsta tillåtna hastigheten. Denna får uppgå till högst följande antal km. i timmen nämligen: för personbilar (fordon med hjulringar af mjukt och elastiskt ämne) i stad, köping eller annat tätt bebyggdt samhälle vid dagsljus 20 km. och vid mörker 15 km. samt annorstädes vid dagsljus 30 km. (undantagsvis 40 km.) och vid mörker 15 km., samt för lastbilar 15--5 km., beroende på hjulringarnas beskaffenhet och huruvida bilen är försedd med fjädrar eller ej. Beträffande hjulringarnas bredd och hjulets belastning gäller att, om hjulringarna äro af mjukt och elastiskt ämne, hjulets belastning icke må öfverstiga: för hjulring med en bredd å slitytan af 8 cm. eller därunder 50 kg. för hvarje cm. af denna bredd och för hjulring med en bredd å slitytan af öfver 8 cm. 400 kg. jämte 100 kg. för hvarje cm. öfver 8 cm. af slitytans bredd (tillämpas först 1 jan. 1924) samt att hjulringar, som icke äro av mjukt och elastiskt ämne, skola ha en