Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Automobil - Automobilisera - Automobilklubben, Kungliga (K. A. K.) - Automobilskatt - Automobiltrupper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bredd af minst 8 cm., hvilken bredd, om
belastningen på hjulet öfverstiger 40O kg., ökas
ända till 25 cm. Fordonets bredd, inräknad
bredden på lasten, får ej öfverskrida 2 m. Motorn
får ej utsläppa rök, ånga eller illaluktande gaser
i sådan grad, att olägenhet häraf uppkommer –,
en särskild för stadstrafiken icke oviktig
bestämmelse. För skada, som i följd af trafik med
automobil tillfogas person eller egendom, ansvara
automobilens egare, brukare och förare i åtskilliga
hänseenden strängare, än hvad allmänna
skadeståndsregler föranleda. För motorcykel gäller
detsamma, dock med vissa undantag.
Enligt förordning af 2 juni 1922 skall fr. o. m.
1923 erläggas en årlig automobilskatt,
uppgående till 8 kr. för automobil med ringar af mjuk
kautschuk samt till 50 kr. för automobil med ringar
af annat ämne än mjuk kautschuk, allt för hvarje
påbörjadt tal af 100 kg. af automobilens egen vikt
vid användning af tyngsta till automobiler hörande
karosseri. Dessutom skall enligt en särskild
förordning af ofvannämnda dag från 1923 års ingång
erläggas en särskild skatt för automobilringar, som
till riket införas eller där tillverkas, uppgående till
för massiva hjulringar samt yttergummi eller delar
därtill för ringar till automobiler 1,50 kr. för hvarje
helt kg. af vikten. För motorcyklar, som i
beskattningshänseende räknas till automobiler, uppgår
årliga skatten till 15 kr. för motorcykel utan bivagn
och till 25 kr. för motorcykel med bivagn. Af
automobilskattemedlen, som tillsammans beräknas
inbringa omkr. 5 mill. kr. årligen, skola 20 proc.
tillfalla rikets städer för att användas för dessas
gatu- och väghållning samt 80 proc. landsbygden
för att användas företrädesvis till förbättring och
underhåll af vägar särskildt betydelsefulla för den
allmänna samfärdseln.
Automobilernas antal har på senare tid ökats
i så oerhörd grad, att man i städerna tydligt
märker en ansenlig minskning af hästbeståndet.
Automobilen har fullkomligt ersatt den gamla
hästdroskan, äfvensom till en stor del godstransporterna
med hästar, men det är särskildt i England och
ännu mera i Amerika, som automobilerna fått
utomordentligt stor spridning. Sålunda finnas i
Amerika f. n. ungefär 7 à 8 mill. automobiler,
och tillverkningen uppgår till omkr. 2 1/2 mill. per
år. I Amerika är faktiskt automobilindustrien den
största af de mekaniska industrierna. I Sverige
finnas f. n. omkr. 22,700 automobiler (samt omkr.
17,000 motorcyklar). Där tillverkas sådana endast
i Södertälje och Malmö (al A.-b. Scania-Vabis)
samt i Tidaholm (af Tidaholms bruk).
Den, som sköter och kör en automobil, benämnes
chaufför (se d. o.); ett ställe, där automobiler
förvaras, kallas garage.
E. H-ck. H. J-dt.
Automobilisera, milit., förse med automobiler.
Automobilklubben, Kungliga (förk. K. A. K.),
stiftades 1903 med namnet Svenska automo-
bilklubben på initiativ af grefve Clarence
von Rosen (som af ven blef klubbens förste ordf.)
med hufvudsakligt ändamål att tillvarataga motor-
trafikens intressen samt arbeta för en sund automo-
billagstiftning. 1908 erhöll klubben tillstånd att
antaga nuv. namnet. Medlemsantalet uppgick l
jan. 1922 till något öfver 3,OCO. K. A. K. är
ansluten till den internationella organisationen
Association internationale des automobiles clubs
reconnus, genom h vars arbete bl. a. dem in-
ternationella samtrafiken med motorfordon, sär-
skildt i tullafseende, i hög grad förenklats. Klub-
ben har nedlagt afsevärdt arbete på utveck-
lingen af en sund motortrafik, och åtskilliga för
denna trafik betydelsefulla lagar och förordningar
ha tillkommit på dess initiativ. Afdelningskontor
finnas i Göteborg och Malmö. K. A. K:s expedition
och klubblokaler äro belägna i klubbens eget hus,
Nybrogatan 3, Stockholm. - Den del af klubbens
verksamhet, som omfattar motorbåtsväsendet, har
öfvertagits af Kungl. motorbåtklubben
(K. M. K.), som utgör tills, med K. A. K. ön
oupplöslig sammanslutning. A. Nldr.
Automobilskatt. Se Automobil, sp. 393. Suppl.
Automobiltrupper, krigsv., benämning på ett
särskildt truppslag med uppgift att utgöra kader
eller stam för större delen af de automobilforma-
tioner, som erfordras vid en nutida armés försät-
tande på krigsfot, särskildt sådana formationer, som
ingå i stora trängen eller tillhöra etapp väsendet.
Motortransportväsendets kraftiga utveckling under
åren närmast före Världskriget, hvaraf tydligt fram-
gick, hvilken viktig roll detsamma skulle komma
att spela under ett blifvande krig, föranledde inom
vissa af stormakternas arméer organiserandet af
dylika trupper. Sålunda uppsattes 1911 i Tyskland
l automobilbataljon om stab och 4 kompanier,
hvarjämte l automobilträngkompani ingick i den
bajerska "luft- und kraftfahrbataillon". Yid härens
mobilisering 1914 utnämndes vid hvarje armé en
befälhafvare för automobiltrupperna (underställd
etappchefen). Under honom sorterade etappbil-
kolonnerna om 20 biltåg eller enkla lastbilar (för
framförandet hufvudsakligen af förplägnadsförnö-
denheter och ammunition) samt etappbilparkerna
(med verkstäder och depåer, omfattande utom per-
sonal ända till 1,000 automobiler, förråd af flera
slag m. m.). Dessutom uppsattes för hvarje armé
ett flertal särskilda bilformationer, bl. a. för kaval-
leriets och sjukvårdens räkning. Sedermera sam-
manslogos ofvannämnda etappbilkolonner m. m. till
armébilkolonner, och andra förändringar vidtogos.
Enligt riksvärnslagen af 23 mars 1921 omfattar den
nya härordningen äfven 7 automobilträngbataljoner
("kraftfahr-abteilungen"), en för hvarje infanteri-
fördelning om stab och 3 kompanier. - I Frankrike
ordnades det militära automobilväsendet 1913,
då en öfverinspektion och två områdescentraler
samt automobildepåer vid samtliga 20 trängkårer
organiserades, hvarjämte automobilkadrer började
uppsättas vid flera andra truppslag, såsom artille-
riet, ingenjör-, flyg- och intendenturtrupperna m. fl.,
hvilka sedermera, under Världskriget, blefvo auto-
mobiliserade. Nämnda depåer och kadrer bildade
vid mobiliseringen 1914 stam för vederbörliga auto-
mobilkolonner och automobilformationer. Det franska
automobilväsendet under kriget synes, i motsats till
det tyska, ha varit decentraliseradt, så att hvarje
armékår hade sina egna bilformationer. F. n. (1922)
utgöras de franska automobiltrupperna af l kon*-
pani vid hvarje armékår. Dessutom ha de förut-
nämnda specialtruppslagen sina egna automobil-
kadrer. - I engelska armén ingick redan före
Världskriget en hel del automobilformationer, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
