bredd af minst 8 cm., hvilken bredd, om belastningen på hjulet öfverstiger 40O kg., ökas ända till 25 cm. Fordonets bredd, inräknad bredden på lasten, får ej öfverskrida 2 m. Motorn får ej utsläppa rök, ånga eller illaluktande gaser i sådan grad, att olägenhet häraf uppkommer --, en särskild för stadstrafiken icke oviktig bestämmelse. För skada, som i följd af trafik med automobil tillfogas person eller egendom, ansvara automobilens egare, brukare och förare i åtskilliga hänseenden strängare, än hvad allmänna skadeståndsregler föranleda. För motorcykel gäller detsamma, dock med vissa undantag. Enligt förordning af 2 juni 1922 skall fr. o. m. 1923 erläggas en årlig automobilskatt, uppgående till 8 kr. för automobil med ringar af mjuk kautschuk samt till 50 kr. för automobil med ringar af annat ämne än mjuk kautschuk, allt för hvarje påbörjadt tal af 100 kg. af automobilens egen vikt vid användning af tyngsta till automobiler hörande karosseri. Dessutom skall enligt en särskild förordning af ofvannämnda dag från 1923 års ingång erläggas en särskild skatt för automobilringar, som till riket införas eller där tillverkas, uppgående till för massiva hjulringar samt yttergummi eller delar därtill för ringar till automobiler 1,50 kr. för hvarje helt kg. af vikten. För motorcyklar, som i beskattningshänseende räknas till automobiler, uppgår årliga skatten till 15 kr. för motorcykel utan bivagn och till 25 kr. för motorcykel med bivagn. Af automobilskattemedlen, som tillsammans beräknas inbringa omkr. 5 mill. kr. årligen, skola 20 proc. tillfalla rikets städer för att användas för dessas gatu- och väghållning samt 80 proc. landsbygden för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll af vägar särskildt betydelsefulla för den allmänna samfärdseln. Automobilernas antal har på senare tid ökats i så oerhörd grad, att man i städerna tydligt märker en ansenlig minskning af hästbeståndet. Automobilen har fullkomligt ersatt den gamla hästdroskan, äfvensom till en stor del godstransporterna med hästar, men det är särskildt i England och ännu mera i Amerika, som automobilerna fått utomordentligt stor spridning. Sålunda finnas i Amerika f. n. ungefär 7 à 8 mill. automobiler, och tillverkningen uppgår till omkr. 2 1/2 mill. per år. I Amerika är faktiskt automobilindustrien den största af de mekaniska industrierna. I Sverige finnas f. n. omkr. 22,700 automobiler (samt omkr. 17,000 motorcyklar). Där tillverkas sådana endast i Södertälje och Malmö (al A.-b. Scania-Vabis) samt i Tidaholm (af Tidaholms bruk). Den, som sköter och kör en automobil, benämnes chaufför (se d. o.); ett ställe, där automobiler förvaras, kallas garage. E. H-ck. H. J-dt. Automobilisera, milit., förse med automobiler. Automobilklubben, Kungliga (förk. K. A. K.), stiftades 1903 med namnet Svenska automo- bilklubben på initiativ af grefve Clarence von Rosen (som af ven blef klubbens förste ordf.) med hufvudsakligt ändamål att tillvarataga motor- trafikens intressen samt arbeta för en sund automo- billagstiftning. 1908 erhöll klubben tillstånd att antaga nuv. namnet. Medlemsantalet uppgick l jan. 1922 till något öfver 3,OCO. K. A. K. är ansluten till den internationella organisationen Association internationale des automobiles clubs reconnus, genom h vars arbete bl. a. dem in- ternationella samtrafiken med motorfordon, sär- skildt i tullafseende, i hög grad förenklats. Klub- ben har nedlagt afsevärdt arbete på utveck- lingen af en sund motortrafik, och åtskilliga för denna trafik betydelsefulla lagar och förordningar ha tillkommit på dess initiativ. Afdelningskontor finnas i Göteborg och Malmö. K. A. K:s expedition och klubblokaler äro belägna i klubbens eget hus, Nybrogatan 3, Stockholm. - Den del af klubbens verksamhet, som omfattar motorbåtsväsendet, har öfvertagits af Kungl. motorbåtklubben (K. M. K.), som utgör tills, med K. A. K. ön oupplöslig sammanslutning. A. Nldr. Automobilskatt. Se Automobil, sp. 393. Suppl. Automobiltrupper, krigsv., benämning på ett särskildt truppslag med uppgift att utgöra kader eller stam för större delen af de automobilforma- tioner, som erfordras vid en nutida armés försät- tande på krigsfot, särskildt sådana formationer, som ingå i stora trängen eller tillhöra etapp väsendet. Motortransportväsendets kraftiga utveckling under åren närmast före Världskriget, hvaraf tydligt fram- gick, hvilken viktig roll detsamma skulle komma att spela under ett blifvande krig, föranledde inom vissa af stormakternas arméer organiserandet af dylika trupper. Sålunda uppsattes 1911 i Tyskland l automobilbataljon om stab och 4 kompanier, hvarjämte l automobilträngkompani ingick i den bajerska "luft- und kraftfahrbataillon". Yid härens mobilisering 1914 utnämndes vid hvarje armé en befälhafvare för automobiltrupperna (underställd etappchefen). Under honom sorterade etappbil- kolonnerna om 20 biltåg eller enkla lastbilar (för framförandet hufvudsakligen af förplägnadsförnö- denheter och ammunition) samt etappbilparkerna (med verkstäder och depåer, omfattande utom per- sonal ända till 1,000 automobiler, förråd af flera slag m. m.). Dessutom uppsattes för hvarje armé ett flertal särskilda bilformationer, bl. a. för kaval- leriets och sjukvårdens räkning. Sedermera sam- manslogos ofvannämnda etappbilkolonner m. m. till armébilkolonner, och andra förändringar vidtogos. Enligt riksvärnslagen af 23 mars 1921 omfattar den nya härordningen äfven 7 automobilträngbataljoner ("kraftfahr-abteilungen"), en för hvarje infanteri- fördelning om stab och 3 kompanier. - I Frankrike ordnades det militära automobilväsendet 1913, då en öfverinspektion och två områdescentraler samt automobildepåer vid samtliga 20 trängkårer organiserades, hvarjämte automobilkadrer började uppsättas vid flera andra truppslag, såsom artille- riet, ingenjör-, flyg- och intendenturtrupperna m. fl., hvilka sedermera, under Världskriget, blefvo auto- mobiliserade. Nämnda depåer och kadrer bildade vid mobiliseringen 1914 stam för vederbörliga auto- mobilkolonner och automobilformationer. Det franska automobilväsendet under kriget synes, i motsats till det tyska, ha varit decentraliseradt, så att hvarje armékår hade sina egna bilformationer. F. n. (1922) utgöras de franska automobiltrupperna af l kon*- pani vid hvarje armékår. Dessutom ha de förut- nämnda specialtruppslagen sina egna automobil- kadrer. - I engelska armén ingick redan före Världskriget en hel del automobilformationer, såsom