Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avesta - Avezac-Prat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då de dit öfverfördes från Tyska kyrkan i
Stockholm. Tidigare annex till Grytnäs, blef A. eget
pastorat 1919. I judiciellt hänseende hör staden
till Folkare tingslag af Hedemora domsaga.
Stadsvapnet (fig. 1) visar järn- och kopparmarkerna, röda,
i fält af silfver, skilda af en snedgående blå ström.
– Dalälfven har tidigare haft sitt lopp, där stadens
industrier nu äro belägna, men har där småningom
flyttat sig norrut och skurit sig in i sandbankarna
på norra stranden. S. ö. om nuv. kolugnarna finns
ett i geologiskt af seende märkligt område med
"döda fall" och jättegrytor samt på berghällarna
väl bevarade räfflor efter inlandsisen.
A. omtalas redan i bytesbref från 1303. Govert
Silentz från Lübeck (ej från Holland, såsom i
hufvudarbetet uppges) anlade där 1637 (ej 1636) för
det s. k. yngre kopparkompaniets räkning
förädlingsverk för koppar. Om verkets öden, tills det 1869
nedlades, se hufvudarbetet (där dock uppgiften, att det
redan 1667 reducerades till kronan, bör ändras till
inlöstes). Den i A. 1642–1829 förädlade kopparn
uppskattas till omkr. 250,000 ton. Under den tid,
då koppartillverkningen drefs, var
järntillverkningen af mindre betydenhet. Först sedan
Bergslaget 1872 sålt verket till Garpenberg-Avesta a.-b.,
fick dess järntillverkning större uppsving. 1883
förvärfvades verket af Avesta järnverks a.-b. och
har sedan dess utvecklats till sitt nuv. omfång.
A. erhöll köpingsrättigheter 1906 och fick 28
febr. 1919 stadsrättigheter att gälla fr. o. m. 1
april s. å.
G. Wlm.
Avezac-Prat [avsa’k pra’], kommun i franska dep.
Hautes-Pyrénées, med omkr. 800 inv. Om
grafhögfältet där se Hallstatt-tiden, sp. 1148.
Avezzano [avettsānå], stad i italienska prov.
Aquila degli Abruzzi, 35 km. s. s. ö. om Aquila,
vid norra ändan af den uttorkade Lago Fucino.
11,279 inv. (1911). A. har gamla ringmurar och
en samling antika, i trakten funna inskrifter. Staden
blef nästan fullständigt förstörd vid en jordbäfning
13 jan. 1915.
E. A-t.
Aviatik (af lat. a’vis, fågel), flygning, luftfart
enligt principen "tyngre än luften". –
Aviatiker l. Aviatör (fr. aviateur), förare af
flygplan.
G. v. P.
Aviatör. Se Aviatik.
Aviculäria, zool. Se Fågelspindlar.
Aviculidæ, zool. Se Avicula och Pterinea.
*Aviditèt. Se Af f in it e t. Suppl.
Avigliana [aviljāna], by i italienska prov. Turin,
vid Dora Riparia, 23 km. v. om Turin. Stor
dynamitfabrik. 5,071 inv. (1911).
Avlkulärier, zool. Se Mossdjur, sp. 1195.
* Åvila y Zuniga [tho’njiga, ej dsu’njiga].
Avion [aviå’], fr., namn på det troligen första
maskindrifna flygplan, som lämnat marken med en
person ombord. Det konstruerades af fransmannen
Adel och profflögs af honom 1897, hvarvid
flygplanet emellertid visade sig instabilt och slogs
sönder. Namnet "avion" har sedermera i
Frankrike antagits som benämning på flygplan af alla
slag.
G. v. P.
Avitaminos [-ås], sjukdom framkallad af brist
på vitaminer (se d. o.).
Avivering, tekn. Se F är g ning, sp. 293.
*Avlona tillhör sedan 1913 Albanien. Där
proklamerades 28 nov. 1912 Albaniens själfständighet.
Avocourt [avåkōr], by i franska dep. Meuse, ö.
om Argonneskogen (8 km. ö. s. ö. om Varennes).
Under Världskriget anfölls den franska ställningen
i Avocourtskogen, n. om byn, utgörande en del af
försvarsfronten n. v. om Verdun i mars och april
samt sedermera i juli och aug. 1916 af delar af
5:e tyska armén (tyske kronprinsen), men anfallen
tillbakaslogos. Först ett 28 juni–3 juli 1917 med
starkare krafter företaget anfall medförde
ställningens eröfring af tyskarna, men fransmännen
(delar af 3:e armén, Humbert) behöllo dock själfva
byn.
H. J-dt.
Avogashima, liten ö i ögruppen Shitshi-to, i
Stilla hafvet, på 32° 29’ n. br. och 139° 45’ ö.
lgd fr. Gr., mellan Tokyobukten och Boninöarna.
Högsta punkten ligger 425 m. ö. h. A. var förr
japansk förvisningsort, men är nu nästan utan alla
förbindelser med yttervärlden och har omkr. 200
inv., som lefva på silkesodling.
E. A-t.
Awomori. Se Aomori.
Avonmouth [ei’vnməth], uthamn till staden Bristol
i engelska grefsk. Gloucester, vid mynningen af
Lower Avon i Severn, 9,7 km. n. v. om Bristol,
anlagd 1877, med stora dockor (19,8 har i areal).
Under Världskriget var A. en af engelsmännens
största depåplatser för proviant.
E. A-t.
Avre [avr], biflod fr. v. till Somme, upprinner
vid Avricourt, i franska dep. Oise, 164 m. ö. h.,
och utmynnar i Somme 3 km. s. ö. om Amiens.
Längd 55 km., hvaraf 31 km. segelbara. Under
Världskriget utkämpades vid A. hårda strider
mellan tyskarna och engelsmännen dels, i samband
med den tyska offensiven mot Amiens, i slutet af
mars och början af april 1918 mellan 18:e tyska
armén (v. Hutier) och 5:e engelska armén (Gough),
hvarvid den senare trängdes tillbaka öfver floden,
dels under de allierades motoffensiv i aug. s. å.
mellan å ena sidan tyska 2:a armén (v. d.
Marwitz) och 18:e armén och å den andra 4:e engelska
armén (Rawlinson) och 1:a franska armén
(Debeney), hvarvid den senare armégruppen, som
framryckte på ömse sidor om A., i sin ordning
kastade tyskarna tillbaka mot Somme
(se Världskriget, sp. 235 och 239).
H. J-dt.
*d’Avril, A., dog 1904 å Coppières (dep. Seine-
et-Oise).
*Axehielm (A x e h i alm), J. H., dog 10 nov.
1692 i Uppsala. Hans manuskript finnas till afse-
värd del i behåll.
Axel, Kristian Georg, prins af Danmark,
f. 12 aug. 1888 i Köpenhamn, son till prins Val-
demar och prinsessan Maria af Orleans, löjtnant
vid flottan, förmäldes 22 maj 1919 i Stockholm
med sin kusindotter, prinsessan Margareta af Sve-
rige, dotter till prins Karl och prinsessan Ingeborg
af Danmark.
Axel, miner. Se K r i s t a 11 o g ra f i, sp.
1332 o. f.
Axelcylinderutlöpare, anat. Se Nervsyste-
met, sp. 805.
Axelf örhällande 1. Parameterförhål-
lande, miner. Se Krist allo graf i, sp. 1333.
*Axell, J. S., föddes i Torpshammar.
* Axellager. Se vidare Svenska kullager-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
