då de dit öfverfördes från Tyska kyrkan i Stockholm. Tidigare annex till Grytnäs, blef A. eget pastorat 1919. I judiciellt hänseende hör staden till Folkare tingslag af Hedemora domsaga. Stadsvapnet (fig. 1) visar järn- och kopparmarkerna, röda, i fält af silfver, skilda af en snedgående blå ström. -- Dalälfven har tidigare haft sitt lopp, där stadens industrier nu äro belägna, men har där småningom flyttat sig norrut och skurit sig in i sandbankarna på norra stranden. S. ö. om nuv. kolugnarna finns ett i geologiskt af seende märkligt område med "döda fall" och jättegrytor samt på berghällarna väl bevarade räfflor efter inlandsisen. A. omtalas redan i bytesbref från 1303. Govert Silentz från Lübeck (ej från Holland, såsom i hufvudarbetet uppges) anlade där 1637 (ej 1636) för det s. k. yngre kopparkompaniets räkning förädlingsverk för koppar. Om verkets öden, tills det 1869 nedlades, se hufvudarbetet (där dock uppgiften, att det redan 1667 reducerades till kronan, bör ändras till inlöstes). Den i A. 1642--1829 förädlade kopparn uppskattas till omkr. 250,000 ton. Under den tid, då koppartillverkningen drefs, var järntillverkningen af mindre betydenhet. Först sedan Bergslaget 1872 sålt verket till Garpenberg-Avesta a.-b., fick dess järntillverkning större uppsving. 1883 förvärfvades verket af Avesta järnverks a.-b. och har sedan dess utvecklats till sitt nuv. omfång. A. erhöll köpingsrättigheter 1906 och fick 28 febr. 1919 stadsrättigheter att gälla fr. o. m. 1 april s. å. G. Wlm. Avezac-Prat [avsa'k pra'], kommun i franska dep. Hautes-Pyrénées, med omkr. 800 inv. Om grafhögfältet där se Hallstatt-tiden, sp. 1148. Avezzano [avettsānå], stad i italienska prov. Aquila degli Abruzzi, 35 km. s. s. ö. om Aquila, vid norra ändan af den uttorkade Lago Fucino. 11,279 inv. (1911). A. har gamla ringmurar och en samling antika, i trakten funna inskrifter. Staden blef nästan fullständigt förstörd vid en jordbäfning 13 jan. 1915. E. A-t. Aviatik (af lat. a'vis, fågel), flygning, luftfart enligt principen "tyngre än luften". -- Aviatiker l. Aviatör (fr. aviateur), förare af flygplan. G. v. P. Aviatör. Se Aviatik. Aviculäria, zool. Se Fågelspindlar. Aviculidæ, zool. Se Avicula och Pterinea. *Aviditèt. Se Af f in it e t. Suppl. Avigliana [aviljāna], by i italienska prov. Turin, vid Dora Riparia, 23 km. v. om Turin. Stor dynamitfabrik. 5,071 inv. (1911). Avlkulärier, zool. Se Mossdjur, sp. 1195. * Åvila y Zuniga [tho'njiga, ej dsu'njiga]. Avion [aviå'], fr., namn på det troligen första maskindrifna flygplan, som lämnat marken med en person ombord. Det konstruerades af fransmannen Adel och profflögs af honom 1897, hvarvid flygplanet emellertid visade sig instabilt och slogs sönder. Namnet "avion" har sedermera i Frankrike antagits som benämning på flygplan af alla slag. G. v. P. Avitaminos [-ås], sjukdom framkallad af brist på vitaminer (se d. o.). Avivering, tekn. Se F är g ning, sp. 293. *Avlona tillhör sedan 1913 Albanien. Där proklamerades 28 nov. 1912 Albaniens själfständighet. Avocourt [avåkōr], by i franska dep. Meuse, ö. om Argonneskogen (8 km. ö. s. ö. om Varennes). Under Världskriget anfölls den franska ställningen i Avocourtskogen, n. om byn, utgörande en del af försvarsfronten n. v. om Verdun i mars och april samt sedermera i juli och aug. 1916 af delar af 5:e tyska armén (tyske kronprinsen), men anfallen tillbakaslogos. Först ett 28 juni--3 juli 1917 med starkare krafter företaget anfall medförde ställningens eröfring af tyskarna, men fransmännen (delar af 3:e armén, Humbert) behöllo dock själfva byn. H. J-dt. Avogashima, liten ö i ögruppen Shitshi-to, i Stilla hafvet, på 32° 29' n. br. och 139° 45' ö. lgd fr. Gr., mellan Tokyobukten och Boninöarna. Högsta punkten ligger 425 m. ö. h. A. var förr japansk förvisningsort, men är nu nästan utan alla förbindelser med yttervärlden och har omkr. 200 inv., som lefva på silkesodling. E. A-t. Awomori. Se Aomori. Avonmouth [ei'vnməth], uthamn till staden Bristol i engelska grefsk. Gloucester, vid mynningen af Lower Avon i Severn, 9,7 km. n. v. om Bristol, anlagd 1877, med stora dockor (19,8 har i areal). Under Världskriget var A. en af engelsmännens största depåplatser för proviant. E. A-t. Avre [avr], biflod fr. v. till Somme, upprinner vid Avricourt, i franska dep. Oise, 164 m. ö. h., och utmynnar i Somme 3 km. s. ö. om Amiens. Längd 55 km., hvaraf 31 km. segelbara. Under Världskriget utkämpades vid A. hårda strider mellan tyskarna och engelsmännen dels, i samband med den tyska offensiven mot Amiens, i slutet af mars och början af april 1918 mellan 18:e tyska armén (v. Hutier) och 5:e engelska armén (Gough), hvarvid den senare trängdes tillbaka öfver floden, dels under de allierades motoffensiv i aug. s. å. mellan å ena sidan tyska 2:a armén (v. d. Marwitz) och 18:e armén och å den andra 4:e engelska armén (Rawlinson) och 1:a franska armén (Debeney), hvarvid den senare armégruppen, som framryckte på ömse sidor om A., i sin ordning kastade tyskarna tillbaka mot Somme (se Världskriget, sp. 235 och 239). H. J-dt. *d'Avril, A., dog 1904 å Coppières (dep. Seine- et-Oise). *Axehielm (A x e h i alm), J. H., dog 10 nov. 1692 i Uppsala. Hans manuskript finnas till afse- värd del i behåll. Axel, Kristian Georg, prins af Danmark, f. 12 aug. 1888 i Köpenhamn, son till prins Val- demar och prinsessan Maria af Orleans, löjtnant vid flottan, förmäldes 22 maj 1919 i Stockholm med sin kusindotter, prinsessan Margareta af Sve- rige, dotter till prins Karl och prinsessan Ingeborg af Danmark. Axel, miner. Se K r i s t a 11 o g ra f i, sp. 1332 o. f. Axelcylinderutlöpare, anat. Se Nervsyste- met, sp. 805. Axelf örhällande 1. Parameterförhål- lande, miner. Se Krist allo graf i, sp. 1333. *Axell, J. S., föddes i Torpshammar. * Axellager. Se vidare Svenska kullager-