Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baadsfjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-
*Baadsfjord heter numera officiellt
Båtsfjord.
Bab, Julius, tysk författare, f. 11
dec. 1880 i Berlin, har författat ett par skådespel,
men är framför allt känd som kritiker och
estetiker; särskildt har han sysslat med dramatiken.
Af hans arbeten kunna nämnas Wege zum drama
(två samlingar, 1906 och 1911), som innehåller
analyser af modern tysk dramatik, Der mensch auf
der bühne (3 bd, 1910–11), Kainz und Matkowsky
(1912), Fortinbras oder der kampf des 19.
jahrhunderts mit dem geist der romantik (1913), Der
wille zum drama (1919 och Neue kritik der
bühne (1920). Han är äfven verksam som
föreläsare.
R–n B.
Baba (po. och ry.), ett bakverk (lyxbröd), som
göres af hvetemjöl, jäst, socker, salt, smör, ägg,
små tärningar af syltad citron, malagavin, arrak
och arrakglasyr. Anrättadt med korinter, russin,
finrifven sötmandel, arrak och saffran, kallas det
Warschaubaba (baba à la varsovienne).
Babbitt [bä’bit], Irving, amerikansk
litteraturhistoriker, f. 2 aug. 1865 i Dayton, Ohio, vardt
1893 bachelor of arts vid Harvarduniversitetet i
Cambridge, där han 1894–1902 var lärare i
franska, 1902–12 biträdande professor och 1912
vardt ord. professor i fransk litteratur. B. har
författat de estetiskt kritiska arbetena Literature
and the american college (1908), The new Laokoon
(1910), The masters of modern french criticism
(1912) och Rousseau and romanticism (1919) samt
utgett verk af Renan, Taine m. fl. B.
representerar en idealistisk åskådning och söker ersätta
den moderna relativismen i kritiken med en på
klassiskt humanistiska mönster fotad
värdeuppfattning. Se F. Böök, "Essayer och kritiker 1913–
1914" (1915).
R–n B.
*Babeau, A. A., blef 1901 led. af Académie
des sciences morales et politiques och dog 1 jan.
1914 i Paris.
Bab el-abwab, Bab el-hadid. Se
Derbent. Suppl.
Bab el-harem. Se Harem, sp. 1461.
*Babelsberg. Där har för Berlins universitet
efter Världskriget uppförts ett observatorium.
*Babianer. Den å sp. 566 omnämnda geladan
föres numera till ett särskildt släkte,
Theropithecus, som ej är närmare besläktadt med, utan blott
utveckladt i samma riktning som perukapan, alltså
konvergent (om konvergens se Suppl.) med
denna.
L–e.
*Babinet. Å rad 12 bör i st. f. "den
pneumatiska maskinen" läsas: luftpumpen (fr. machine
pneumatique). Se Luftpump, sp. 1306.
Babinets kompensator [babinäs], fys. Se
Kompensator.
Babits [ba’bit*], Mihály, ungersk lyriker och
essayist, f. 1883 i Szekszárd, är en bland de
förnämste medlemmarna af den "västerländska"
diktarkrets, som slutit sig krimg A. Ady (se d. o.
Suppl.). Han har bl. a. utgett diktsamlingarna
Levelek Irisz koszorujából (Blad ur Iris’ krans,
1909) och Nyugtalanság völgye (Orons dal, 1920)
samt öfversatt Dante.
K. B. W.
*Babolna ligger sedan freden i Trianon 4 juni
1920 i Tjecho-Slovakien.
Babu [ba’bu], eng.-ind., "herr", höflighetstitel
ung. som eng. master och Mr. (babu-ji i Indien =
sir); försmädlig beteckning på indiska köpmän och
kontorister med engelsk halfbildning.
Babunapasset, viktigt bergpass i västra
Macedonien, hvarigenom vägen Veles–Prilep leder.
Under Världskriget hölls i slutet af okt. 1915 B.
besatt af en serbisk härafdelning under general
Vassitj, som här sökte hejda den söderut
framryckande 2:a bulgariska armén (Todorov). Detta
lyckades dock icke trots ett försök af general
Sarrail att med orientarméns vänstra flygel komma
Vassitj till hjälp. Såväl fransmännen som
serberna blefvo slagna, och bulgarerna besatte passet
16 nov. samt Prilep den 20. Jfr
Världskriget, sp. 198.
H. J–dt.
Babylon, namn på Gamla Kairo. Se Kairo,
sp. 563.
Babylonisk förbistring, fullständig villervalla
och förvirring människor emellan, så att den ene
icke uppfattar hvad den andre säger. Uttrycket
härrör från den bibliska sagan i 1 Mos. 11: 1–9
om, huru urtidens människor, som bildade ett enda
samhälle och talade ett gemensamt språk, byggde
staden Babel och däri ett himmelshögt torn som
samlingstecken, men Jahve då för att stäcka deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
