- *Baadsfjord heter numera officiellt Båtsfjord. Bab, Julius, tysk författare, f. 11 dec. 1880 i Berlin, har författat ett par skådespel, men är framför allt känd som kritiker och estetiker; särskildt har han sysslat med dramatiken. Af hans arbeten kunna nämnas Wege zum drama (två samlingar, 1906 och 1911), som innehåller analyser af modern tysk dramatik, Der mensch auf der bühne (3 bd, 1910--11), Kainz und Matkowsky (1912), Fortinbras oder der kampf des 19. jahrhunderts mit dem geist der romantik (1913), Der wille zum drama (1919 och Neue kritik der bühne (1920). Han är äfven verksam som föreläsare. R--n B. Baba (po. och ry.), ett bakverk (lyxbröd), som göres af hvetemjöl, jäst, socker, salt, smör, ägg, små tärningar af syltad citron, malagavin, arrak och arrakglasyr. Anrättadt med korinter, russin, finrifven sötmandel, arrak och saffran, kallas det Warschaubaba (baba à la varsovienne). Babbitt [bä'bit], Irving, amerikansk litteraturhistoriker, f. 2 aug. 1865 i Dayton, Ohio, vardt 1893 bachelor of arts vid Harvarduniversitetet i Cambridge, där han 1894--1902 var lärare i franska, 1902--12 biträdande professor och 1912 vardt ord. professor i fransk litteratur. B. har författat de estetiskt kritiska arbetena Literature and the american college (1908), The new Laokoon (1910), The masters of modern french criticism (1912) och Rousseau and romanticism (1919) samt utgett verk af Renan, Taine m. fl. B. representerar en idealistisk åskådning och söker ersätta den moderna relativismen i kritiken med en på klassiskt humanistiska mönster fotad värdeuppfattning. Se F. Böök, "Essayer och kritiker 1913-- 1914" (1915). R--n B. *Babeau, A. A., blef 1901 led. af Académie des sciences morales et politiques och dog 1 jan. 1914 i Paris. Bab el-abwab, Bab el-hadid. Se Derbent. Suppl. Bab el-harem. Se Harem, sp. 1461. *Babelsberg. Där har för Berlins universitet efter Världskriget uppförts ett observatorium. *Babianer. Den å sp. 566 omnämnda geladan föres numera till ett särskildt släkte, Theropithecus, som ej är närmare besläktadt med, utan blott utveckladt i samma riktning som perukapan, alltså konvergent (om konvergens se Suppl.) med denna. L--e. *Babinet. Å rad 12 bör i st. f. "den pneumatiska maskinen" läsas: luftpumpen (fr. machine pneumatique). Se Luftpump, sp. 1306. Babinets kompensator [babinäs], fys. Se Kompensator. Babits [ba'bit*], Mihály, ungersk lyriker och essayist, f. 1883 i Szekszárd, är en bland de förnämste medlemmarna af den "västerländska" diktarkrets, som slutit sig krimg A. Ady (se d. o. Suppl.). Han har bl. a. utgett diktsamlingarna Levelek Irisz koszorujából (Blad ur Iris' krans, 1909) och Nyugtalanság völgye (Orons dal, 1920) samt öfversatt Dante. K. B. W. *Babolna ligger sedan freden i Trianon 4 juni 1920 i Tjecho-Slovakien. Babu [ba'bu], eng.-ind., "herr", höflighetstitel ung. som eng. master och Mr. (babu-ji i Indien = sir); försmädlig beteckning på indiska köpmän och kontorister med engelsk halfbildning. Babunapasset, viktigt bergpass i västra Macedonien, hvarigenom vägen Veles--Prilep leder. Under Världskriget hölls i slutet af okt. 1915 B. besatt af en serbisk härafdelning under general Vassitj, som här sökte hejda den söderut framryckande 2:a bulgariska armén (Todorov). Detta lyckades dock icke trots ett försök af general Sarrail att med orientarméns vänstra flygel komma Vassitj till hjälp. Såväl fransmännen som serberna blefvo slagna, och bulgarerna besatte passet 16 nov. samt Prilep den 20. Jfr Världskriget, sp. 198. H. J--dt. Babylon, namn på Gamla Kairo. Se Kairo, sp. 563. Babylonisk förbistring, fullständig villervalla och förvirring människor emellan, så att den ene icke uppfattar hvad den andre säger. Uttrycket härrör från den bibliska sagan i 1 Mos. 11: 1--9 om, huru urtidens människor, som bildade ett enda samhälle och talade ett gemensamt språk, byggde staden Babel och däri ett himmelshögt torn som samlingstecken, men Jahve då för att stäcka deras