Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 413-414 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baccelli ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

maktsträfvan "förbistrade" deras tungomål, så att
de fingo skilda språk och spriddes öfver jorden.

*Baccelli, Guido, dog 10 jan. 1916 i Rom.

Bacchanalia, lat. Se Backanalier.

*Bach. 1. J. S. B. Hans namnteckning
meddelas å pl. II till art. Autograf. – Öfver
honom ha biografier ytterligare skrifvits på fr. af
Schweitzer och Gillot (1905), Pirro (1906) och
Tiersot (1912), på eng. af Parry (1909) och på
ty. af Wolfrum (1906; 1910, 2 bd). En bronsstaty
öfver B. (mod. af Seffner) restes 1908 vid
Thomasskolan i Leipzig. Nya Bach-sällskapet har
inrättat ett Bach-museum i hans födelsehus i
Eisenach och anordnat Bach-fester i olika städer
samt alltifrån 1904 gett ut en Bach-årsbok, red.
af A. Schering. Föreningar för att odla B:s musik
ha stiftats i Berlin, Leipzig, Königsberg, London,
Paris o. s. v.

^{E. F–t.}

Bach, Karl von, tysk maskiningenjör, professor,
f. 8 mars 1847 i Stollberg (Erzgebirge), studerade
vid tekn. högskolorna i Dresden och Karlsruhe,
blef 1868 docent vid tekn. högskolan i Stuttgart,
hade anställningar inom mekaniska industrien i
Tyskland, Schweiz, England och Österrike 1872–78,
blef 1878 professor i maskiningenjörskonst vid
tekniska högskolan i Stuttgart, där han inrättade
laboratorium 1881 och materialprofningsanstalt
1883. 1884 blef B. äfven chef för Württembergs
ångpanneförening. Han vann medlemskap i Kuratorium
der physikalisch-technischen reichsanstalt
1892 och adlades 1895. B. införde byggande af
ångsprutor i Tyskland och har varit verksam inom
åtskilliga grenar af maskinbyggnadsfacket samt
nedlagt stora förtjänster inom hållfasthetslärans
och materialprofningens områden. Bland B:s
många publicerade arbeten märkas:
Maschinenelemente (1881; 10:e uppl. 1908, i svensk bearb. af W. Hoffstedt, "Maskinelement", 1894; ny uppl. 1907),
Die wasserräder (1886),
Elastizität und festigkeit (1889–90; 5:e uppl. 1905),
Versuche über widerstandsfähigkeit von kesselwandungen (1893–1905),
Untersuchungen auf dem gebiet des eisenbetonbaues (1907–10) m. fl.

^Fmn.

*Bache, O., blef 1883 led. af
svenska konstakad. Målningen "Sommar" (Nationalmuseum),
återges å pl. till art. Djurmåleri.

*Bachelin, A., dog 1890 i Bern.

*Bachmann, Adolf, dog 31 okt. 1914 i Prag.

Bachmanson, Anders. Se Nordencrantz.

Bacillofobi, med. Se Hypokondri och Ängslan, sp. 1230.

Bacillus enteritides och B. suipestifer.
Se Bakteriologi, sp. 428. Suppl.
– B. subtilis. Se Höbacill.

Back (eng.) i fotboll. Se Bollspel, sp. 1029.

*Backamo upphörde 1913 att vara mötesplats.
28 sept. s. å. aftäcktes i anledning däraf en minnessten på B.

Back-anis, bot. Se Pimpinella.

*Backdike. En mindre vanlig benämning är kantdike.

*Backe, som är centrum för nordligaste delen
af Ångermanland, har länslasarett, bankkontor och
är tingsplats för Fjällsjö tingslag. Samhället ligger
41 km. från Hoting vid Inlandsbanan och 94 km.
från Helgum vid Norra stambanan.

^{O. Sjn.}

Backglim, bot. Se Silene.

Backhaus, Wilhelm, tysk pianist, f. 1884
i Leipzig, elev af konservatoriet där och af E. d’Albert,
har sedan 1900 företagit vidsträckta konsertresor,
som fört honom bl. a. flera gånger till Stockholm.
Genom kraft och glans i tekniken samt äkta musiksinne
hör han till nutidens mera framstående pianister.

^{E. F–t.}

Backhö, landtbr. Se Hö.

Johan Oskar Backlund.

*Backlund. 1. J. O. B. dog 29 aug. 1916
i Pulkova. – 2. Helge Götrik B., den föregåendes
son, geolog och mineralog, f. 13 sept. 1878
i Dorpat, blef 1908 filos. doktor i Wien och
1909 kustos och 1911 chefkustos vid ryska
vet. akad:s geologiska museum i Petersburg. Han var
1912–13 statsgeolog i Argentina och tillbragte åren
1913–14 på resor i Nord- och Syd-Amerika, återvände
till Ryssland och bereste 1915 Altai och
norra Mongoliet, 1916 Ural och 1917 norra
Mongoliet. 1914 uppfördes han i 2:a förslagsrummet
till professor vid Stockholms högskola, och 1918
utnämndes han till professor i geologi och
mineralogi vid Åbo akademi. Som vetenskapsman har
B. hufvudsakligen egnat sig åt arbeten på
mineralogiens och petrografiens områden med ämnen
från de många olika länder han berest. Utom de
redan omtalade forskningsresorna deltog B. 1899–1901
som geolog i de svensk-ryska gradmätningsexpeditionerna
till Spetsbergen, 1904 i en expedition till norra
Sibirien, Jenisejs och Khatangas nedre lopp och
ledde expeditioner 1909 till norra Ural och Norra
ishafvet (Obflodens nedre lopp) samt 1911 till
Turkestan för undersökning af naftaförekomster.

2. ^{K. A. G.}

Backlöpning, idrottst. Se Skidlöpning, sp. 987–988.

Backman, Karl Johan, pedagog, botanist,
f. 2 maj 1822 på Frösön, d. 1 maj 1898 i Stockholm, blef
filos. doktor i Uppsala 1840 och rektor vid Luleå lägre
läroverk 1855. Han var rektor vid högre läroverket där
1859–84 samt lektor 1884–88. B. författade (jämte
V. T. Holm) Elementarflora öfver Vesterbottens
och Lapplands fanerogamer (1878).

^{C. Lmn.}

Backman, Gaston Viktor, anatom, antropolog,
f. 11 juli 1883 i Rejmyre, Östergötland,
med. doktor i Uppsala 1913, funktionerade de närmaste
åren därefter dels vid Riksmuseum (som
antropolog), där han förut varit amanuens, dels
som läkare i sinnesvård vid Uppsala hospital och
hospitalen i Säter och Västervik. På grund af
sina vetenskapliga förtjänster kallades han 1920
att vara professor i anatomi och direktör för
anatomiska och histologiska institutionerna vid
universitetet i Riga, hvilka under hans ledning och
nitiska verksamhet erhållit en modern gestaltning.
B. har gjort sig ett erkändt namn inom den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>