Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balayan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Balayan-Balett
434
Balayan, vik och hamnstad på sydvästra Luzon,
Filippinerna, 89 km. s. v. om Manila. Fiske, bo-
skapsskötsel och kustfart äro hufvudnäringar. Omkr.
10,000 inv.
Balayeuse [-ajos], fr. (af balai, kvast; eg. gat-
soperska), rynkad eller veckad tygremsa, anbragt
tnedtill innanför kanten af långa klänningar.
Balázs [ba’läj], B é l a, egentl. Herbert
B a u e r, ungersk författare, f. 4 aug. 1884 i
Szegedin, har uppträdt som dramatiker (Margareta
Szélpál, 1909, Yttersta dagen, 1913), novellist
(Stillhet, 1911) och lyriker (Vandraren sjunger,
1910) i nyromantisk amda. K- B. w.
*Balàzsfalva ligger sedan freden i Trianon 4
juni 1920 i Rumänien.
Balbin, Bohuslav, historiker. Se Tjechi-
ska litteraturen, sp. 178.
Balböa 1. Port Ancon, hamn vid Panama-
kanalens mynning i Stilla hafvet, 3 km. v. om
staden Panama, vid foten af bergskullen Ancon. Till
B. leder en 6,4 km. lång, l,5 km. bred och vid
lågvatten 10,? m. djup kanal. Där finnas en 300
m. lång, 8,8 m. djup (vid lågvatten) och vid myn-
ningen 33 m. bred torrdocka, användbar för de
största fartyg, kolupplag, oljetankar, som rymma
33 mill. 1., trådlös telegraf, telefon till Panama,
Colon och kanalzonen samt järnväg till Ancon och
Panama. K. A-t.
Balcarres [bälkä7ris], earler af. Se L i n d s a y.
* Balenen, J. F., dog 23 april 1899 i Kristiania.
Balcik. Se B alts j i k. Suppl.
*Balck, sir Viktor Gustaf, blef 1909 öf-
verste i 4:e arméfördelningens reserv och erhöll
1914 generalmajors n. h. o. v. För sina förtjän-
ster om svenska gymnastikens införande i England
utnämndes han 1913 till kommendör af storbritan-
niska Sankt Mikael- och Sankt Georgs-orden, hvar-
med följer "knight"-värdighet. 1887-1909 var
han öfverlärare vid och 1907-09 föreståndare för
Gymnastiska centralinstitutet. Af ven under senare
år har han med oförminskadt intresse verkat lör
idrottens utöfning särskildt i vårt land. Tillkom-
sten af Stadion i Stockholm och anordnandet af
den femte olympiaden där (1912) torde kunna
sägas vara i väsentlig mån B:s verk. H. J-dt.
Balck, William, avancerade under Världs-
kriget, då han förde 51 :a reservdivisionen, till
generallöjtnant och var 1918 guvernör på ösel.
Hans Taktik har utkommit i 6 dir (1897-1904;
flera uppl.). Han har skrifvit ytterligare Entwicke-
lung der taktik im Weltkriege (1920) och Kriegs-
erfahrungen (1921). C. O. N.
Balconyfallén [bä^keni-]. Se James river.
Baldensperger [-spär j ej, F e r n a n d, fransk
litteraturhistoriker, f. 4 maj 1871 i Saint-Dié, efter
att ha verkat i Nancy och Lyon numera professor
vid Sorbonne i jämförande modern litteraturhisto-
ria. B. har framför allt visat sig som en sällsynt
stor kännare af den tyska kulturen. Af hans lit-
teraturvetenskapliga arbeten må nämnas G. Keller
(1899), Goethe en France (1905), Bibliographie
critique de Goethe en France (1907), Etudes d’his-
toire Uttéraire (2 bd, 1907, 1910), Alfred de
Vigny (1912), La littérature (1913), där B. till-
lämpar de sociologiska lagarna på litteraturen, och
L’avant-guerre dans la littérature francaise (1919),
hvarjämte han författat själfulla skisser. R-n B
’Baldersnäs. Se E. Wærn-Bugge, "En gammal
herrgård. Baldersnäs. Carl Fredrik Wærn. Fa-
miljepapper ur Baldersnäs arkiv" (1920).
*Baldissera, A., dog 9 j an. 1917 i Florens.
Baldo [ba’ldå], C a m i 11 o. SeGrafologi.
Baldoyle [bä’ldöi’1], badort i irländska grefsk.
Dublin, 8 km. n. ö. om staden Dublin. Där hållas
årligen mycket besökta kapplöpningar.
Baldwin [bå^dwin], James Mark, ameri-
kansk filosof och psykolog, f. 12 jan. 1861 i Colum-
bia, Syd-Carolina, filos. doktor 1889, studerade i
Tyskland, vardt 1887 professor i filosofi vid Lake-
forest-universitetet, 1890 i Toronto, 1893 i psyko-
logi i Princeton, 1903 i psykologi och filosofi vid
Johns Hopkins’ universitet i Baltimore, 1909 vid
Mexicos riksuniversitet, som han lämnade 1913.
1915 ff. har B. föreläst vid högskolor i England
och Frankrike. B. betecknar själf sin filosofiska
ståndpunkt såsom "estonomisk idealism". Han
skiljer mellan den genetiska och den statiska syn-
punkten för uppfattningen af verkligheten, af
hvilka den förra söker fatta utvecklingen, den se-
nare hvad verkligheten är. Den förra synpunkten
kommer till användning inom personlighetsveten-
skaperna, psykologi, sociologi, etik o. s. v., den
ssnare inom naturvetenskaperna. Det är oriktigt
att inom de genetiska vetenskaperna använda ka-
tegorier ifrån den andra arten af vetenskapen, så-
som materialismen och den mekaniska naturalis-
men göra, och likaledes att genom genetiska kate-
gorier söka begränsa den mekaniska förklaringen,
såsom vitalismen och vissa former af idealismen
göra. Men filosofien måste söka sig fram till en
metod, som öfvervinner bådas ensidigheter genom
att gå tillbaka till en enhet, som förenar dem. Där-
till tror sig B. finna uppslaget i den estetiska kon-
templationen, som går utöfver både det logiska och
det praktiska och innebär den fullkomligaste och
mest omedelbara uppfattningen af hvad verklig-
heten är och betyder. Af hans arbeten märkas
Handbook of psychology (2 bd, 1889-91), Mental
development in the child and the race (1896),
Social and ethical interpretations in mental de-
velopment (1898), Story of the mind (s. å.), Frag-
ments (1902), Development and evolution (s. å.),
Thought and things (3 bd, 1906-11), Darwin and
the humanities (1909), The individual and society
(1910), History of psychology (2 bd, 1913), Ge-
netic theory of reality (1915) och The super-state
(1916). Han utgaf "Psychological review" 1894
-1909 och "Dictionary of philosophy and psycho-
logy" 1901-06. S-e.
Baldwin locomotive works [bå;ldwin låukemåT^tiv
wöks] i Philadelphia (se d. o., sp. 771), världens
största lokomotivfabrik, grundlades af M a 11 h i a s
William Baldwin, f. 1795, d. 1866.
’Baleariska öarna. Se kartan till art. Spä-
tt i e n.
* Balestrand. Häradet bildar ett pastorat B.,
omfattande Tjugum, Vangsnes och Fjærlamd sock-
nar i mellersta delen af Sogn, Sogn og Fjordane
fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt). 626,ir,
kvkm. 2,143 inv. (1920). Storslagen natur; flera
stora turisthotell. Jordbruk, fiskodling, turist-
trafik. K. G. G.
* Balett. Den ryska balettkonsten, utbildad vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
