vid Wiens universitet. Han utnämndes 1914 till chefläkare vid en kirurgisk sjukhusafdelning i Przemysl, kom vid stadens fall 1915 i rysk fångenskap och vistades maj-dec. s. å. i Merv i Turkestan, men förflyttades genom prins Karls af Sverige bemedling till Kazan och frigafs efter någon tid som invalid. 1917 kallades han till docent vid Uppsala universitet samt föreståndare för kliniken och polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar, erhöll s. å. professors namn och blef 1919 svensk medborgare. B. har vunnit ett berömdt namn inom läkekonsten företrädesvis genom sina epokgörande studier af vestibularapparaten (se därom Vestibularapparaten), hvilka förskaffade honom 1914 års medicinska Nobelpris. Redan 1912 hade han erhållit Politzerpriset. B. har uppfunnit en metod att med användning af en s. k. larmtrumma konstatera ensidig döfhet. I st. f. den vid skallskador förut vanliga s. k. öppna sårbehandlingsmetoden har han framgångsrikt hindrat fortsatt infektion utifrån genom att i lämpliga fall sluta såret genom primärsutur. Bland B:s skrifter må nämnas Untersuchungen über den vom vestibularapparat des ohres reflektorisch ausgelösten rhythmischen nystagmus und seine begleiterscheinungen (i "Monatsschrift für ohrenheilkunde", bd 40, 1906), Physiologie und pathologie des bogengangsapparates beim menschen (i "Klinische studien", 1907), Localisation in der rinde der kleinhirn-hemisphaeren (Functionsprüfung und theorie; i "Deutsche med. wochenschrift" 1913) och Primäre exzision und primäre naht akzidenteller wunden (1919). G. Hgn. *Baranya. Komitatet hade, Fünfkirchen inbegripet, 352,478 inv. 1910. Genom freden i Neuilly 5 juni 1920 delades det mellan Ungern och Jugo-Slavien. Baratier [-tiè], Albert Ernest Augustin, fransk militär, upptäcktsresande, f. 11 juli 1864 i Belfort, d. 17 okt. 1917 i fält utanför Reims, officer vid 1:a afrikanska hästjägarregementet 1885, deltog med utmärkelse i krigen i Franska Sudan 1891-92 och 1894-95 samt i Marchands expedition, hvars ledare han en tid var, från Franska Kongo till egyptiska Sudan (Fashoda) 1896-98. 1911 blef han öfverste. Under Världskriget deltog han, äfvenledes med utmärkelse, som kavalleriregements- och -brigadchef samt slutligen som chef för en infanterifördelning. Skicklig topograf och kartograf, kartlade han (delvis) och utgaf 1903 ett kartverk öfver vissa områden af Central-Afrika. Sina iakttagelser och minnen från fälttåg och upptäcktsresor i Afrika har han publicerat i À travers l'Afrique (1910), Épopées africaines (1912) och Au Congo. Souvenir de la mission Marchand (1914). H. J-dt. Baratov, Nikolaj Nikolajevitj, rysk militär, f. 1 febr. 1865 i guv. Terek (Kaukasien), blef 1882 officer vid ett kosackregemente och deltog som regementsofficer i rysk-japanska kriget 1904-05. Under Världskriget förde han, som då nått generalsgraden, befälet öfver de ryska stridskrafterna i Persien -- omkr. 50,000 man, mest kosacker --, intog i nov. 1915 Teheran och besegrade i början af dec. s. å. persiske öfverbefälhafvaren prins Henrik XXXI af Reuss vid Hamadan, hvilken stad äfven besattes. Hans i början af 1916 företagna operation öfver gränsbergen in i Mesopotamien för att enligt de allierades krigsplan österifrån nå Bagdad och sålunda samverka med den mot samma mål utefter Tigris framryckande engelska armén misslyckades dock. Visserligen intog han Kirmanschahan och tillkämpade sig öfvergången öfver bergen, men i slutet af maj 1916 blef han vid Khanikin (Chanykin) 140 km. n. ö. om Bagdad slagen af turkiska 13:e armékåren under Ichsan pascha och tvungen att anträda återtåget, hvarvid äfven Hamadan gick förloradt. Först i febr. 1917, då turkarna drogo sig tillbaka mot Bagdad, kunde B. återupptaga framryckningen och (i april s. å.) vid Kizil Robat (s. v. om Khanikin) förena sin nu väsentligt försvagade härafdelning med general Maudes armé. H. J-dt. *Barbacena. Det liknämnda distriktet (municipio) i brasilianska staten Minas geraes hade 89,717 inv. 1920. Staden B. hade s. å. omkr. 10,000 inv. I närheten finnas guldgrufvor. Barbadoskörsbär, bot. Se Malpighiaceæ. Barbarek. Se Alvinc. Suppl. *Barbarossa. Hairaddin är ingen förvridning af de kristne, utan uttalet af khair-eddin (riktigare Chir-eddin) i Konstantinopel (jfr chatt och hatt). Däremot är formen Djereddin en barbarisk form, måhända en förvrängning af sp. Jereddin, som är en fullt riktig spansk transkription af Chair-eddin. Barbatelli, B. Se Poccetti. Barbella, Constantino, italiensk skulptör, f. 1852 i Chieti i Abruzzerna, började redan som barn modellera typer från hembygden, små bilder i terrakotta, fick senare beställning på statyer för en teater och väckte uppseende på en utställning i Neapel 1877 genom en grupp Kärleksvisan (afbildad i art. Bildhuggarkonst, pl. VIII). Hans specialitet blef figurer och grupper i brons, uppfattade och framställda med liffull realism, med omedelbarhet och karaktär, bland dem Kyssen, Sången, April, Tro på mig!, Ensamma, Unga herdar, och de båda grupperna Rekryternas afmarsch och Rekryternas återkomst, som blifvit mycket populära. G-g N. Barbellion [babe'liön], W. N. C., pseudonym för engelske författaren Bruce F. Cummings (se denne. Suppl.). Barberaren i Sevilla, komedi (Le barbier de Séville) af Beaumarchais (se denne), uppf. i Stockholm f. g. 1785; liknämnd opera (Il barbiere di Seviglia) med musik af Paisiello (se denne; uppf. i Stockholm f. g. 1797) och den vida mer framgångsrika med musik af Rossini (se denne), uppf. där f. g. 1825. Barberarämbetet. Se Karolinska mediko-kirurgiska institutet. Barberina, dansös. Se Campanini, B. Suppl. *Barbey, E. P. I., dog 1905.