471 Barnkolonier-Barock 472 1737, sörjer för 32-35 barn och har ett kapital af 1,027,000 kr. (1918). Om Gustafsbergs barnhus se Gustafsberg 3. Barnkolonier. Se Fjällkolon i, S k o 11 o f s- kolonier och Stockholms fjällkol o- niförening. Barnlagarna benämnas de 14 juni 1917 utfärdade tre lagarna om äktenskaplig börd, om barn utom äktenskap samt om adoption. Under benämningen bör numera inbegripas jämväl den (samtidigt med nya Giftermålsbalken) 11 juni 1920 tillkomna lagen om barn i äktenskap, liksom ock lagen om makes underhållsskyldighet mot andra makens barn s. d. C. G. Bj. Barnmjölk. Se Mjölk, sp. 734. * Barnmorska bar genom de senaste årens lag- stiftning (lagen 28 mars 1919 och reglementet för barnmorskor 21 nov. 1919 samt k. kung. 20 febr. 1920 och 7 juli 1921) erhållit en i ekono- miskt af seende mycket förbättrad ställning, på samma gång som ökade kraf ställts på hennes utbildning och tjänstduglighet (Kungl. stadga för barnmorskeundervisningen 19 aug. 1921). Hon förordnas tills vidare med 6 månaders ömsesidig uppsägning och skall hvart 10 :e år efter legitima- tionen genomgå en af Medicinalstyrelsen anordnad rapetitionskurs, såvida ej förste provinsialläkaren medger uppskof eller befriar barnmorska, som uppnått 50 års ålder. Barnmorska kan af hälso- vårdsnämnden (kommunalnämnden) erhålla förord- nande att biträda läkare med besiktning af skydds- kopp ympa de, om hon undergått föreskrifven kurs i sådan behandling. N. H. Barnmorskedistrikt är ett område med fast anställd distriktsbarnmorska. Det be- stämmes af Medicinalstyrelsen, sedan vederbörande länsstyrelse, barnmorskestyrelse och kommuner be- redts tillfälle att yttra sig. Medicinalstyrelsen kan medge, att stad och närbelägen mindre landskom- mun undantagas från distriktsindelningen, om staden eller landskommunen träffar aftal med tillräckligt antal i staden praktiserande barnmorskor. N. H. Barnmorskestyrelse skall finnas i hvarje lands- tingsområde och i hvarje stad, som ingår i distrikts- indelningen, men ej deltar i landsting. Den består af förste provinsialläkaren (resp. stadsläkaren) som ordf. samt två af landstinget (resp. stadsfullmäk- tige) för 5 år utsedda led., jämte suppleanter. Styrelsen tillsätter och kan i vissa fall entlediga barnmorska, fastställer taxor, uppgör utgiftsförslag, rekvirerar bidrag från stat och kommuner samt tillhandahåller lönemedel. Barnmorskestyrelsen torde i allmänhet också vara styrelse för distrikts- sjukvården. N. H. Barnmorskornas pensionsanstalt. Se Riks- försäkringsanstalten, sp. 366. Barnpsykolog!, psyk. Se Pedologi och Psykologi, sp. 523. Barnsjukhus finnas på flera ställen såväl i Stock- holm (Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, se d. o., Barnsjukhuset Samariten, se d. o. Suppl., Fören. S. de C:s barnsjukhem, Sachsska barnsjukhuset, se Sachs, sp. 272. Lilla hemmet, se d. o.) som i landsorten: Malmö (Malmö barnsjuk- hus, Flensburgs vårdanstalt för sjuka barn), Lund, Hälsingborg, Göteborg och Gäfle (Kronbergska barn- sjukhuset). Barnsjukhuset Samariten. 1887 sammanslöt sig en del af Stockholms läkares och apotekares fruar i syfte att verka för åstadkommande i hufvudstaden af ett barnsjukhus utöfver det dåv. enda, Kron- prinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn (se art. därom), å Kungsholmen. För ändamålet insam- lades till en början en fond af 21,000 kr., som under 1888 ökades med inkomsterna från en s. k. basar till 60,000 kr., hvarjämte fr. o. m. 1889 ett bidrag af 2,000 kr. årligen garanterades af ett antal på Södermalm bosatta personer under förutsättning, att sjukhuset förlades till nämnda stadsdel. Med dessa medel beslöt då sjukhusets styrelse att föranstalta om inrättande af en provisorisk anstalt, som i hyrd lokal inom Maria församling öppnades l april 1890. Denna anstalt, som från början inrymde blott 10 sjuksängar, erhöll 1895 nammet Barnsjukhu- set Samariten. Under de närmast följande åren inflöto så rikliga gåfvor, att tillgångarna vid 1898 års slut uppgingo till något of ver 265,000 kr. 1907 erhöll sjukhuset dessutom i testamente efter Jenny Lind och hennes make, mr Goldschmidt, en summa af 113,000 kr. Sedan Stockholms stads- fullmäktige 21 juni 1899 på sjukhusstyrelsens begä- ran beslutit, att den västligaste delen af kv. Postil- jonen, belägen invid Ringvägen, å Södermalm med ett tomtutrymme af 12,000 kvm., skulle på vissa villkor upplåtas till byggnadsplats för Barnsjukhu- set Samariten så, att tomten finge för sjukhusets räkning disponeras, så länge densamma användes till barnsjukhus, blef en plan uppgjord för upp- förande af en sjukvårdsanstalt på 150 sängar jämte tillhörande ekonomibyggnader m. m., hvilken plan dock hittills kunnat endast så till vida bringas i verkställighet, att l paviljong med 50 sängar upp- förts, hvilken öppnades l febr. 1909. Till anstal- tens underhåll bidrar Stockholms kommun sedan 1913 med en årlig summa af till en början 20.000 kr., sedermera 25,000 kr., mot villkor, att stadens hälsovårdsnämnd insätter en led. i sjukhusets sty- relse och utser en revisor för granskning af för- valtningen. Sängantalet uppgår nu (1922) till 54 platser, sedan en särskild ögonafdelnimg, som f. n. omfattar 4 sängar, öppnats 1920. S. å. vårdades å anstalten 444 sjuka barn för en sammanlagd kostnad af i det närmaste 140,OCO kr. Läkarvården bestrides af l öfverläkare, l biträ- dande kirurg, l läkare för ögonafdelningen och l underläkare. R- W. Barn utom äktenskap. Se Barn. Suppl. *Barnängen. Undar krigsåren utvidgades rörelsen vid B:s tekniska fabrik betydligt bl. a. genom inköp af en elektrokemisk fabrik i Hudiksvall, och aktie- kapitalet steg från 350,000 kr. till 6 mill. kr. Efter nyligen skedd rekonstruktion har Barnängens tekniska fabrikers a.-b. ett kapital af 2 mill. kr., sysselsätter 130 arb. och har ett tillv.-värde af 2*/2 mill. kr. Det omfattar fabriker i Stockholm och Hudiksvall och tillverkar bläck, munvatten ("vade- mecum"), tvål, kosmetiska och farmaceutiska pre- parat m. m. Se Anna-Stina Julin, "Färgaregården vid B." (i "Samf. S. Eriks årsb.", 1922). O. Sjn. * Barock. Om barocktidens byggnadskonst se vidare Byggnadskonsten, sp. 737-738, om dess skulptur se Bildhuggarkonst, sp. 370-371. Se äfven Altare (pl.), Ornament