473 Barodet-Barrie 474 * Barodet, D., föll igenom vid senatsvalen 1900, lämnade då politiken och dog 1906. Baroja [barå'cha], P i o, spansk författare, f. 1872 i San Sebastian, tog doktorsgrad i Madrid 1893, rebellisk såväl i religiöst som politiskt hän- seende, anslöt sig till Nietzsche och hade som före- bilder för sin prosadiktning Zola och de ryske romanförfattarna. På romanens och novellens om- råde har B. anseende som en af Spaniens förnämsta i nutiden. B. debuterade 1900 med Aventuros, I v en- tos y Mixtificaciones de Silvestre Paradox och El tablado de Arlequin, hvarefter ha följt El mayorazgo de Labraz (1903), Aurora Röja, Mala hierba och La busca (1904), Zalacáin el arenturero och La ciudad de la niebra (1909), César ó nåda (1910), El arbol de la ciencia (1911), Las inquietu- des de SJianti Andia m. fl. Ad. H-n. Baron, Kristian, lettisk folklorist, f. 10 okt. 1835 i Ihle, Kurland, studerade 1856-60 mate- matik och astronomi i Dorpat, verkade sedermera som lettisk tidningsredaktör i Petersburg och som lärare i Moskva samt gjorde storartade samlingar af lettiska folkvisor (omkr, 28,COO), hvilka han utgaf 1894 (6 bd; 2:a uppl. 1903). *Baroskop. Se vidare Vågmanometer. * Barrabas. "Släppa Barrabam lös", ordstäf, "slå sig lös", "lefva röfvare", festa utan att tänka på kostnad eller följder. Barracudan, zool. Se P i l g ä d d o r. Barra do Pirahy, stad i staten Kio de Janeiro, Brasilien, vid floderna Parahybas och Pirahys förening, ändpunkt för Sapucahyjärnvägen, 111 km. n. v. om Rio de Janeiro. Tillv. af landtbruks- redskap, sprit och tobak. 28,394 inv. (1920). Barra do Rio grande, stad i statera Bahia, Bra- silien, i ett fruktbart vindistrikt vid föreningen af Rio grande och Rio S. Francisco samt brasilianska Centraljärnvägen. 26,128 inv. (1920). Barra Mansa, stad i staten Rio de Janeiro, Brasilien, vid Rio Parahyba do Sul och järnvägen till Sao Paulo, 97 km. n. v. om Rio de Janeiro. Brytning af järn, maoigan, kaolin och andra metal- ler. Stor handel med kaffe, socker och spannmål. 26,622 inv. (1920). *Barranquil!a är hufvudstad i dep. Atlantico, Colombia. 64,543 inv. (1918). *Barrantes, V i cent e, dog 1898. Barrask, meteor. Se Luftströmmar. Barre [bä'ri], stad i staten Vermont, Förenta staterna, 9:e km. s. ö. om Montpelier. Stor sten- industri, gjuterier och verktygstillverkning. 10,008 inv. (1920). Barre des Écrins [barr däs ekrå7]. Se Ecrins. *Barrére, C., var som fransk ambassadör i Rom outtröttlig och framgångsrikt verksam för Italiens deltagande i Världskriget på ententesidan och spe- lade umder kriget en betydelsefull roll inom de allierades diplomati. * Barres, M a u r i c e, blef 1906 led. af Franska akad. Han är sedan 1914 ånyo led. af franska de- puteradekammaren och var där under Världskriget en bland de ifrigaste nationalistiske talarna, liksom han äfven under kriget och fredsförhandlingarna i pressen ofta framförde nationalismens idéer, sär- skildt om Elsass-Lothringen och det franska infly- tandets expansion vid Rhen. Bland B:s senare ar- beten märkas Vingt-cinq années de vie littéraire (1908), Colette Baudoche. Histoire d'une jeune filé de Metz (1909; "Colette Baudoche. Historien om en ung flicka från Metz", 1915), L'áme fran- caise et la guerre (1915-19), La Lorraine dévastée (1919) och Un jardin sur 1'Oronte (1922). Se E. R. Curtius, "M. B." (1921). *Barrias. 1. F. J. B. dog 25 jan. 1907. - 2. E. L. B. dog 4 febr. 1905. *Barrie, sir James Matthew, f. 9 maj 1860, studerade i Dumfries och Edinburgh, där han 1882 vardt master of arts. Tidningsman 1883, skref han först i "Nottingham journal", flyttade 1885 till London, där han medarbetade i "St. James's ga- zette", "Home chimes", "The british weekly", "The scots observer", "Speaker" m. fl. och raskt gjorde sig känd och uppskattad. Auld licht idylls är (1888) skisser från lifvet i Kirriemuir, som kallas T h r u m s (= varptrådar), den gammaldags lilla väfvarstaden. An Edinburgh eleven (s. å.) innehåller intressanta karaktärsteckningar af Rose- bery, Masson, Blackie m. fl., When a man's single (s. å.) en humoristisk teckning af hans Notting- hamstid. A window in Thrums (1889) gaf ännu en samling hembygdsskildringar, och B. var nu jämte Kipling favoriten på den engelska bokmark- naden. My lady Nicotine (1890) var ett urval af hans lättare tidningsbidrag. The little minister (1891; "Den lille prästen", 1898-99), hans första roman, är väsentligen skissartad, men vann mycken popularitet, och som skådespel inledde den 1897 hans enorma framgångar på scenen. Senare prosa- verk äro Margaret Ogilvy (s. å.), en intim skildring, väsentligen återgifvande hans egen moders lif, The little white bird (1902), en fantasifull berättelse, och Peter and Wendy (1911; "Peter och Wendy", 1921). B:s berättande arbeten ha efter 1891 varit få, emedan han energiskt eftersträfvat de ojämför- ligt mera inbringande teaterframgångarna. De första försöken misslyckades (en parodi på Ibsens "Gen- gangere" 1891 kan antecknas), men farsen Walker, London (1892; ämnet ur "When a man's single") gick bra, The professorns love-story (1895) ännu bättre. Hans senare stycken ha i allmänhet haft stor framgång och inbragt honom kolossala rikedomar: The wedding guest (19CO), Quality street (1902; "Vid gamla gatan", uppf. i Stockholm 1907), The admirable Crichton (s. å.), Little Mary (1903), Peter Pan (1904), ett slags poetisk pantomim, som in- bragte honom hedersnamnet "teaterns Hans Chri- stian Andersen", Alice sit-by-the-fire (1905), med en hufvudroll för Ellen Terry, W hat every woman knows (19C8), de tre småpjäserna för varietéer The legend of Leonora, The will och The adored one (1913), Half an hour (s. å.), Dertag (1914), Rosy rapture (s. å.), A kiss for Cinderella (1916), The old lady shows her medals, Seven women och Dear Brutus (1917), Echoes of the war (1918), The truth about the russian dancers och Mary Rose (1920). 1913 utnämndes B. till baronet. - B:s litterärt viktigaste insats är hans hembygdsberättel- ser med deras blandning af humor och patos och trogna skildring af den lilla undangömda världen samt inslag af en journalistisk, kvick uppfinnings- förmåga. Hans dramatik är karakteristiskt engelsk med sin känslosamhet och munterhet, realism och fantasm. Se J. A. Hammerton, "J. M. B."