sina partikamrater i regeringen Haase och Dittmann kom B. snart i konflikt med högersocialdemokraterna, och alla tre utträdde ur regeringen efter den på rikskonferensen 17 dec. inträffade brytningen mellan de båda dittills samverkande socialistgrupperna. B. var impulsiv och opålitlig som politiker samt personligen moraliskt vanryktad. Sedan den socialdemokratiske riksförsvarsministern Noske på partikongressen i Weimar juni 1919 afslöjat B:s intriger för att med hjälp af frivilliga gardeskavalleriskyttekåren störta regeringen, tog de oafhängige socialdemokraternas partistyrelse offentligen afstånd från honom, och hans korta politiska roll var utspelad. V. S--g. Barthel, Johan Gottfrid Kristian, jordbruksbakteriolog, f. 5 febr. 1873 i Sundsvall, genomgick Tekniska högskolan 1892-95, studerade bakteriologi vid Pasteurinstitutet i Paris 1895 och genomgick mejeriinstitutet vid Alnarp 1897--98. Han inrättade och förestod A.-b. Separators kemiska och bakteriologiska laboratorium å Hamra 1899-1907, då han blef öfverassistent och föreståndare för det bakteriologiska laboratoriet vid Centralanstalten för försöksväsendet å jordbruksområdet på Experimentalfältet. 1911 blef han afdelningsföreståndare där och 1914 professor. B. har utvecklat omfattande forskningsarbete på den på mjölkhushållning och jordbruk tillämpade bakteriologiens och mjölkkemiens område samt författat ett stort antal af h. inom nämnda områden, en kortfattad handbok i mejeribakteriologi (1900; öfv. till ty., ung. och höll.), Die methoden zur untersuchung von milch und molkereiprodukten (Leipzig, 1907; 2:a uppl. 1911; öfv. till eng. 1910) och Mikroorganismerna i landtbrukets och industriens tjänst (1916). Om B:s reduktasprof se Mjölkprofning, sp. 751. B:s arbeten utmärkas äfven genom kritisk och framgångsrik tillämpning af moderna biokemiska metoder på landtbrukskemiens praktiska problem, t. ex. vid undersökningen af mjölkens enzym och af aciditetsgraden hos ost (i "Medd. fr. Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks- området", Bakt. labor. n:r 1--23). I en intressant bakteriologisk afh. har B. påvisat en fullständig öfverensstämmelse mellan bakteriefloran i norra Grönlands jord resp. i där lefvande djurs digestionskanaler och motsvarande bakterieflora i Central-Europa (i "Meddelelser om Grönland", bd 64, 1922). B. är led. af Landtbruksakad. (1905) och Vet. akad. (1920). H. J. Dft. H. E. *Barthélemy. I slutet af 1700-talet anlades till Gustavias försvar batterierna Gustaf III och Gustaf Adolf, "Redouten", Karls batteri och Cisternbatteriet, hvartill kom ett tidigare å östra sidan af engelsmännen uppfördt defensionsverk. L. W:son M. *Barthélemy, A. J. B. A. de, dog 1904. *Bartholdi, F. A., dog 4 okt. 1904. *Bartholdy, C. J., dog 5 dec. 1904 i Köpenhamn. *Bartholomæ, Chr., är sedan 1909 professor i Heidelberg. Bartholomew [bäthålomjö], John, skotsk kartograf, f. 1831 i Edinburgh, d. 1893 i London, öfvertog 1856 efter en lärotid under tyske kartografen A. Petermann sin faders kartogranska anstalt, Edin- burghs geografiska institut, och utvecklade detta till Storbritanniens främsta. Hans mycket omfattande och i vissa afseenden oöfverträffade produktion fortsattes och utvecklades af sonen John George B. (f. 1860, d. 1920), bl. a. i "The Times atlas" (1922). O. Sjn. *Barthou, J. L., var arbetsminister i Sarriens (1906) och Clemenceaus första ministär (1906-09), justitieminister i Briands första (1909-10) och tredje (1913) kabinett och mars--dec. 1913 undervisningsminister och kcmseljpresident. Under Världskriget, då han i tal och skrift var outtröttlig i att hålla sina landsmäns mod uppe och värfva ut- landets sympatier, var han statsminister, medlem af krigskommittén och (några veckor efter Ribots afgång) utrikesminister i Painlevés kabinett (sept.--nov. 1917). B. blef jan. 1921 krigsminister i ministären Briand, öfvergick jan. 1922 till ministären Poincaré som justitieminister och vice-konseljpresident samt var april-maj 1922 Frankrikes förste delegerade vid konferensen i Genua, där hans uppträdande i allt väsentligt dirigerades af Poin- caré genom täta detaljinstruktioner från Paris. Han blef okt. 1922 framsk led. af Skadeståndskom- missionen (se d. o. Suppl.) och dennas ordf. B. har utgett bl. a. en studie of ver Mirabeau (1913), Impressions et essais (1914), Lamartine orateur (1916) och Les amours d'un poète (1918; med begagnamde af otryckta handlingar rörande V. Hugo). 1918 invaldes han i Franska akad. (efter H. Roujon). Bartin, stad. Se Bartan. Suppl. Bartlett [bätlet]. Se Burdett 3. Bartolo, Doktor, mansroll (basbuffo) i operorna "Figaros bröllop" af Mozart och "Barberaren i Sevilla" af Rossini. Bartolomeusmässan. Se Bärsmässan. *Barton, sir Edmund, dog 7 jan. 1920 i Blue mountains. Bartsch, Rudolf Hans, österrikisk författare, f. 11 febr. 1873 i Graz, vardt 1895 officer, anställdes 1911 vid krigsarkivet i Wien och deltog som frivillig i Världskriget. Anonymt utgaf han först Wald- und jeldbrevier (1901) och Als Österreich zerfiel -- 1848 (1905; omarb. 1913 som Der letzte student) och slog igenom med den opti- mistiska tidsskildringen Zwölf aus der Steiermark (1908, många uppl.; "De tolf från Steiermark", 1920). Af hans senare arbeten, som alla åtnjuta stor spridning, äro att nämna Die haindlkinder (1908), V om sterbenden rococo (1909, pasticher; "Från den döende rococon", 1921), Elisabeth Kött (s. å., en skådespelerskeroman; sv. öfv. 1912), Bittersusse liebesgeschichten (1910; "Bitterljuva kärlekshistorier", 1921), Das deutsche leid (1911), som skildrar slovenernas framträngande med det katolska prästerskapets hjälp, Schwammerl (1912, en Schubertroman; sv. öfv. 1919), Die geschichte von Hannerl und ihren liebhabern (1913), Frau Uttaund der jäger (1914; "Fru Utta och jägaren", 1921), Ohne Gott (1915), ER (s. å.; en Kristusroman), Der flieger (s. å.), Lucas Rabesam (1918), Der junge dichter (s. å.), Unerfullte geschichten (1919), Heidentum (s. å.), Ewiges Arkadien! (1920), Der geiger von Salzburg (1921) och Seine jüdin (s. å.). B. kan räknas till hembygdsförfattarna, det är Steiermark och särskildt staden Graz, som i hans romaner skildras och förhärligas med frisk stämning och soligt lynne. Han har något lätt och ljust öfver sin berättartyp; han är väl i viss mån