475 Barrili-Barth 476 * Barrili, A. G., dog 13 aug. 1908. Postumt utgafs diktsamlingen Canzoni al vento (1911). Barrlöss, Chermesidæ, zool., en till insektord- ningen halfvingar hörande familj, hvars medlem- mar lefva på barrträd. Barrlössen angripa på våren barren på årsskotten, så att barren svälla upp vid basen, och många så ansvällda barr sam- manväxa till gallbildningar, som ha mycken likhet med kottar. Dessa bildningar äro till stor skada för det angripna trädet, enär fullständigt af dem omslutna skott vanligen dö. Se G a 11 b i l d n i n- gar, sp. 613, fig. 9. L-e. Barrois [-rwa7], Charles Eugène, fransk geolog, f. 21 april 1851 i Lille, blef efter uni- versitetsstudier där 1876 medarbetare vid Frank- rikes Geologiska undersökning och 1877 professor i geologi i Lille. B. har idkat betydande geologisk forskningsverksamhet såväl i sitt fädernesland, sär- skildt Bretagne, som i andra delar af Väst-Europa, såsom Pyreneiska halfön och Storbritannien, hvar- vid han hufvudsakligen behandlat de sedimentära formationerna och deras geologiska och paleontolo- giska förhållanden. Som geolog har B. visat stor mångsidighet och äfven utfört betydande arbeten på petrografiens område. För sina forskningars grundlighet och skärpa har han vunnit stort erkän- nande. Han är led. af Institutet (1904) och kor- resp. led. af Geologiska föreningen i Stockholm (1911). Under Världskriget stannade B. kvar på sin post i Lille vid sina samlingar under hela den tid staden var ockuperad af tyska trupper. K. A. G. *Barrow-in-Furness hade 74,254 inv. 1921. Barrskogsgränsen. Se Trädgränser. Suppl. *Barrsteklar, zool. Se vidare Sprittmaskar. Barrträdsbockar, zool. Se Lepturinæ. Barrväxter, bot., namn på Coniferæ. Barry [bä;ri], stad i grefsk. Glamorgan, Wales, vid Bristolkanalen, 11 km. s. v. om Cardiff. Stora dockor och kajbyggnader. Stor export af stenkol samt import af timmer, pitprops och. järnvaror. 38,927 inv. (1921). * Barsebäck. 1. Socken. Patronatsrätten för Barsebäck och Hofterup upphörde fr. o. m. 1922. Barsebäckshamn, fiskeläge och lastageplats i Barsebäcks socken, Malmöhus län, vid sydligaste delen af Landåkrabukten, ändpunkt för Käflinge -Barsebäcks järnväg. I B. finns en lifligt besökt badanstalt. Hamnen besöktes 1917 af 4 segelf. om 217 nettoton, hvilka i hamnafgifter erlade 431 kr. Den förstördes af stormar vintern 1921-22. För iståndsättande af densamma beräknades 1922 kost- naderna stiga till 555,000 kr. E. A-t. Vid B. ligger Barsebäcks observato- rium, 18 km. v. om Lund. 55° 45' 9" n. br., 12° 547 Q" ö. Igd fr. Gr. Det uppfördes 1912, eges af filos. licentiaten W. Norlind och var en tid det enda i sitt slag i Sverige, som egdes af privatperson. Den instrumentella utrustningen omfattar bl. a. en 4 tums refraktor från Steinheil, München, med mon- tering af Aug. Andersson i Lund, ett mindre, flytt- bart teleskop från Reinfelder och Hertel, Miin- chen, spektroskop och diverse mindre tillbehör från Steinheil, Reinfelder, Merz, Heyde och Zeiss. Observationerna omfatta framför allt dubbelstjärnor och inregistrerandet af stjärnfall, och samarbete med damska astronomer har i detta afseende under flera år egt rum. Observationsresultaten publice- ras i "Astronomische nachrichten", "Beobachtungs- zirkular der Astron. nachr.", "Sirius", "Bulletin de la société astronomique de France", "Publica- tions of the astronomical society of the Pacific", "Nordisk astronomisk tidskr." samt i en egen publikationsserie. W. N-d. Barsi [bä'si] 1. B urs i [b§'si], stad i brittisk- indiska distriktet Cholapur, centraldivisionen af pre- sidentskapet Bombay, 305 km. s. ö. om staden Bom- bay. Stor bomullsmarknad och export af oljefrö. 18,097 inv. (1911), hvaraf 2/3 hinduer. Bartan 1. B a r t i n, stad i turkiska vilajetet Kastamuni, vid floden Bartans, forntidens Parthe- nius', utlopp i Svarta hafvet, 72 km. n. ö. om Eregli, med hvilket B. har ångbåtsförbindelse. Omkr. 8,000 inv. Ba'rtels, Adolf, tysk författare, f. 1862 i Wesselburen, fick 1905 titeln professor, bosatt i Weimar, har utgett en del skönlitterära arbeten (bl. a. ett komiskt epos, Der dumme teufel, 1896, och romanen Die dithmarscher, 1898), men är fram- för allt känd genom sina litteraturhistoriska ar- beten, af hvilka kunna nämnas Die deutsche dich- tung der gegenwart (1897; 10:e uppl. 1921), Ge- schichte der deutschen literatur (1901-02; 10 :e uppl. 1920), en bok om hans lärare Adolf Stern (1905), kompilationen tiinfiihrung in der w eltli t era- tur (3 bd, 1913) och arbeten om Kl. Groth (1899), Hebbel (s. å.), Raabe (1901) och Gotthelf (1902). B. företräder trångt nationalistiska synpunkter och är särskildt ursinnig judehatare (se t. ex. hans arbete om Heine, 1896, och dess följdskrifter). För hem- bygdslitteraturen har B. arbetat energiskt. R-n B. *Bartels, H. von, dog 5 okt. 1913 i München. Han är representerad på Stockholms Nationalmu- seum af Dynerna (1900). Bartender. Se B a r. Suppl. *Bartenev, P. I., dog 22 okt. 1912 i Moskva. * Barth, A., indolog, dog 16 april 1916 i Paris. Barth, Theo dör, tysk politiker, f. 16 juli 1849 i Duderstadt, d. 3 juni 1909 i Baden-Baden, blef efter juridiska universitetsstudier 1871 advo- kat i Bremen, var 1872-76 amtsassessor i Bremer- haven, 1876-83 syndikus vid Bremens handelskam- mare och 1879-83 de tre hansestädernas represen- tant i tyska förbundsrådets tulltariff kommission. Han var 1883-1907 redaktör för den politiska veckotidskriften "Die nation" i Berlin och tillhörde 1881-84, 1885-98 och 1901-C6 tyska riksda- gen, där han först slöt sig till den tysk-frisinnade gruppen och efter dennas sprängning (1893) till- hörde gruppen Frisinnade föreningen. Därjämte var han 1898-1903 led. af preussiska landtdagen. B. var en bland de tyske liberalernas ledande män och uppträdde som parlamentariker ifrigt till för- svar för frihandeln och mot vidtgående socialpoli- tisk lagstiftning. 1908 bildade B. en fristående radikal grupp, "Demokratische vereinigung", hvil- ken dock ej fick nämnvärd betydelse. Bland hans skrifter märkas Gegen den stiatssozialismus (1884) och Amerikanisches wirtschaftsleben (1887). V. S-g. Barth, Emil, tysk politiker,f. 1885(?),varurspr. metallarbetare och tillhörde vid tyska revolutionens utbrott 1918 Spartakus-gruppen, men öfvergick från denna till de oafhängige socialisternas högra flygel samt inträdde 10 nov. i regeringen som