481 Bas-Rhin-Bassot 482 Världskriget intogs B. 22 nov. 1914 af en vid Schatt el-arabs mynning landsatt indisk fördelning under general Barrett. Engelsmännen gjorde där- efter staden till en hjälpbas för sina operationer i Mesopotamien. Ett försök af turkarna att i april 1915 återtaga B. misslyckades, i det att den turki- ska härafdelningen under general Sulejman Askeri 12-15 s. m. blef slagen af den indiska fördelningen, nu under befäl af general Nixon, vid Shaiba, 20 km. s. v. om B. Jfr Världskriget, sp. 182 och 201. E. A-t. H. J-dt. * Bas-Rhin blef genom freden i Versailles 28 jumi 1919 ånyo franskt departement. 4,786 kvkm. 645,809 inv., 136 på l kvkm. (1921). Det är in- deladt i 8 arrondissemang: Strasbourg-ville, Stras- bourg-campagne, Erstein, Haguenau, Molsheim, Sólestat, Wissembourg och Saverne, med 35 kantoner och 561 kommuner. Hufvudstad: Stras- bourg. Bassée [-se], La, by i franska dep. Nord, vid La Bassée-kanalem - sammanbindande Scarpe och Lys - 20 km. s. v. om Lille. 4,630 inv. (1922). Under Världskriget besattes B. af tyskarna (6:e armén, kronprinsen af Bajern) under "kapplöpningen mot hafvet" 11 okt. 1914 och ingick därefter i den tyska fronten i Artois. I den byn omgifvande trak- ten utkämpades åtskilliga hårda strider synnerligast mellan engelsmännen (l:a armén) och tyskarna. Särskildt blef detta fallet under de allierades offen- siv i dec. 1914 samt i maj, sept. och okt. 1915 och under tyskarnas offensiv i april 1918. I sam- band med de senares återtåg till Hermannställnin- gen utrymdes den fullständigt förstörda byn 3 okt. 1918 och besattes af engelsmännen. Se Världs- k r i g e t, sp. 184, 185, 236 och 241. H. J-dt. Basse-Laugerie. Se L a u g e r i e. *Basselisse. Se Ha u t e-lisse. *Bassermann. - 2. Heinrich B. dog 29 aug. 1909 i Samaden. - 3. Ernst B. tog som nationalliberal ledare liflig andel i tyska riksdags- debatterna under Världskrigets första år och dog 24 juli 1917 i Baden-Baden. Basset [-sä], fransk taxras. Se Hunden, sp. 1311. *Bassi, G i o va n n a, hade af ven förnamnet Margareta, Hon föddes 13 juni 1765 i Paris. Ba'ssi, Charles, arkitekt, f. (som det uppges) 1772 i Turin, d. 1840 i Åbo, studerade i Italien, kom 1802 till Äbo för att leda uppförandet af universitetsbyggnaden, till hvilken ritningar blif- vit utförda af K. Kr. Gjörwell (byggnaden full- bordades 1815; dess monumentala solennitetssal i nyantik stil är B:s verk). 1810 hade han blifvit utnämnd till intendent öfver byggnaderna i Fin- land. 1824 begärde han sitt af sked och öfver- flyttade till Sverige. G-g N. Ba'ssia hirsuta, bot., detsamma som Kochia hirsuta (se Kochia). Bassot [-sä], Jean Antonin Leon, fransk geodet, f. 6 april 1841 i Kenève i Còte-d'0r, d. 17 jan. 1917 i Paris, var elev af École polytech- nique i Paris, utmärkte sig som kapten under fransk-tyska kriget 1870-71 och trädde därefter i samarbete med general Perrier i de geodetiska arbeten, som förut påbörjats af krigsdepån. Hans arbeten rörande den nya trianguleringen af Frank- Tryckt den 10/n 22 rike fäste i synnerhet uppmärksamheten vid honom. Den berömda gradmätning, som utfördes i slutet af 1700-talet af Delambre och Méchain längs meri- dianen för Paris, hade genom arbetena för den nya kartan öfver Frankrike under Laplaces ledning be- funnits ofullkomlig. Sedan den franska gradbågen 1861 förbundits i norr med den engelska och i söder med den span- ska, kunde man ut- kasta planen till en stor gradmätningsbåge från Shetlandsöarna, genom Skottland, Eng- land, Frankrike, Spa- nien och ända till Sa- haras gräns, omfattan- de 28° eller nära en tredjedel af jordmeri- diankvadranten. Men härför måste den fran- ska gradbågen revide- ras. Arbetena, som påbörjades i maj 1870 af kap- tenerna Perrier, Penel och B., återupptogos efter freden i Frankfurt (1871) och fullföljdes sedan utan afbrott ända till maj 1888 för trianguleringen och 1890-92 för basmätningen. B. deltog mycket aktivt i anordnamdet af denna triangulering. Likaledes var han 1879 en af medarbetarna åt general Perrier och spanske generalen Ib nez i det stora företag, hvari- genom den geodetiska förbindelsen af Algeriet med Spanien utfördes. B. utförde observationerna vid den algeriska stationen Filhaoussen. 1882 sändes han jämte Perrier och Defforges att observera Venus' passage öfver solskifvan i S:t Augustine i Florida. Slutligen utförde han också triangulerin- gen i Algeriet till Daghouat och utsträckte därmed den engelsk-fransk-spanska gradmätningsbågen ända till gränsen af den algeriska öknen (1886). Sedan krigsdepån ombildats till den geodetiska afdelnin- gen af le Service géographique de 1'armée och B. blifvit chef för denna, var han lifligt verksam i vetenskapligt hänseende. Han blef 1893 led. af franska vet. akad. och 1897 led. af Bureau des longitudes. Slutligen utnämndes han 1898 till chef för le Service géographique de l'armée och 1899 till brigadgeneral. Det var under B:s sistnämnda chefskap som den nya uppmätningen af gradbågen i Ecuador företogs och utfördes under ledning af sedermera general Bourgeois. Detta viktiga verk, som utgör en motsvarighet till den svensk-ryska gradmätningen på Spetsbergen, var ett återuppta- gande af den berömda gradmätning i Peru, som företogs af franska akademiker i början af 1700- talet. Efter erhållet af sked förestod B. observato- riet i Nizza. Han skref en mängd vetenskapliga afh., bl. a. en bestämning af longitudsdifferensen emellan Paris och Madrid (1891), utförd tills, med spanske forskaren Esteban. B. var från 1903 till sin död president i Internationella geodetiska asso- ciationen och presiderade vid dess 14:e konferens i London, h varvid han - något som kan vara af intresse för oss svenskar - yttrade sig till förmån för Jäderinska basmätningsmetoden, som då varit föremål för pröfning i stort såväl på Spetsbergen som vid franska gradmätningen i Ecuador. C. U. V. Carlheim-Gyllensköld.