- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
483-484

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bast ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

483 Bast-Bataljonspredikant 484 Bast, Anton, dansk biskop, f. 8 sept. 1867 i Lökken, var först vallpojke och fiskare, genomgick 1885-90 metodisternas prästskola och var sedan pastor i metodistförsamiingarna i Vejle, Odense och Kanders, förflyttades 1916 till Jerusalemskyrkan i Köpenhamn och vardt 1920 metodist-episkopalkyr- kans biskop för menigheterna i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Med ideell hänförelse och praktisk duglighet har B. utvecklat en betydelse- full verksamhet för att afhjälpa nöd och elände, bl. a. genom den af honom 1920 stiftade Central- missionen. Bastardrist, landtbr., en från plogbillen vinkel- rätt uppstående skarp list (se fig. 7 till art. Plog), som har till uppgift att i stället för den vanliga knifformiga risten med ett lodrätt snitt lösskära plogtiltan från det oplöjda. Bastardristen används på i ett stycke gjutna plogkroppar, hvar- igenom en mycket billig tillverkning ernås; dylika plogar ha tidigare haft rätt stor spridning, men förekomma numera sällan. H. J. Dft. Bastardsvärmare, zool. Se Zygænidæ. Basthud, zool. Se Hjortdjuren. Basti. 1. Distrikt i divisionen Gorakhpur, United provinces, Brittiska Indien. 7,256 kvkm. 1,830,421 inv. (1911), hvaraf 5/6 äro hinduer. -- 2. Stad i distriktet B., vid Gogras biflod Kuana vid järnvägen, 64 km. v. om Gorakhpur. 11,447 inv. (1911), hvaraf 2/3 äro hinduer och resten muhammedaner. *Bastian, A., dog 3 febr. 1905 på Trinidad. 'Bastian, H. C., dog 17 nov. 1915. Bastkärnsgrufvan (Basttjärns g rufva n) är belägen i Hörks kapellförsamling (Ljusnarsbergs socken), Örebro län, Fyndigheten utgöres af flera parallella svartmalmslinser i amfibol-kloritskarn lig- gande i leptit. Primamalmens järnhalt uppgår till något of ver 50 proc., och fosforhalten håller sig mel- lan 0,oo5 och 0,009 proc. Manganhalten är icke obe- tydlig, 3-4 proc. manganoxidul, och bidrar i väsentlig mån att göra sekundamalmen användbar. Grufvans djupaste schakt, Stjärnforsschaktet, är af- sänkt till 146 m. afvägning. Malmen uttogs tidi- gare med pallbrytning, hvarefter först takbrytning och sedan magasinsbrytning kommit till använd- ning. Grufvan inmutades senast 1851 och erhöll utmål 1834. Brytningskvantiteten var störst 1916, då den uppgick till 51,897 ton berg, hvarur erhöll os 19,890 ton primamalm och 7,926 ton andra kvalite- ter. Malmen transporteras medelst linbana från grufvan till Silfverhöjdens station på Frövi-Lud- vika järnväg. K. S-11. Bastrumma, mus., stundom använd benämning på stor trumma (se Trumma) Bastunäsfjället, bergkomplex i Sjougdnäs kapell- församling af Frostvikens socken, Jämtland, mellan Sjougdälfven och Saxälfven, når i Bastunäsklum- pen 1,162,5 m. ö. h. O. Sin. Bastuträsk, järnvägsstation i Norsjö socken, Västerbottens län, vid linjen Bräcke--Boden af statens järnvägar, utgångspunkt för bibanan till Skellefteå och Kallholmen. O. Sjn. Bastuugn. Se Eldstad, sp. 186. Bastö, en 1,9 kvkm. stor Ö i Kristianiaf jorden, ö. om Horten, Norge. Norska staten inköpte 1898 B. för att där uppföra förbättringsanstalt for van- artade gossar, K. C. (!. *Basutoland hade 497,696 inv. 1921, hvaraf 1,615 européer. Hufvudstaden Maseru är genom järnväg förbunden med Bloemfontein--Nataljärnvägen. Den förnämste infödde höfdingen, Griffith (från 1913), besökte 1919 London i spetsen för en deputation af höfdingar för att lyckönska konung Georg till segern i Världskriget och anhålla, att B. ej utan befolkningens samtycke måtte införlifvas i Sydafrikanska unionen. Basväg, skogsv. Se Skogsafverkning, sp. 1048. *Bata. Se Asien, pl. "Asiatiska folk", fig. 22, och "Asiatiska kulturföremål" I, 10. *Batail!ard, P. T h., dog 1894. Bataille [bata'j], Felix Henry, fransk för- fattare, f. 4 april 1872 i Nimes, d. 2 mars 1922 i Paris, egnade sig först åt målarkon- sten, men idkade samtidigt författarskap, som slutligen tog honom helt och hållet. La belle au bois dormant (1894) är ett lyriskt vers- drama, La chambre Uanche (1895) en diktsam- ling, La lépreuse (s. å.; uppf. i Stockholm vid det franska gästspelet 1919) ett legenddrama, Ton sang en modern tragedi, Tetes et pensées (1901) ett album litografier, allt visande hans talang på skilda områden. Med undantag af ännu en dikt- samling, Le beau voyage (1904), odlade han annars sedermera uteslutande det moderna lustspelet och samhällsdramat: L'enchantement (1900), Le masque (1902), Maman Colibri (1904; uppförd i stympadt skick i Stockholm 1906), La marche nuptiale (1905; "Bröllopsmarschen", uppf. 1918 i Stockholm), Poliche (1906; uppf. 1921 i Stock- holm vid Féraudys gästspel), La jemme nue (1908), La vierge folie (1910; "Den fåvitska jungfrun", uppf. 1911 i Stockholm), Les flambeaux (1913), Uamazone (1917), Les sæurs d'amour (1919) och La tendresse (1921). B. representerar tills, med Bernstein och Kistemæckers en modern form af melodram, som med utgångspunkt hos Dumas d. y. innebär både diskussion af teser och psykologisk dissektion, men där det teatraliska ofta öfverflyglat det dramatiska och sensationen, den intensiva stäm- ningen och knalleffekten utgöra hufvudsaken, af ven där en känslofull lyrism omsveper de brutala sce- nerna. Il-n B. Batala [bətā'lā], stad i brittisk-indiska distriktet Gurdaspur, Punjab, i en af dettas bördigaste och mest välmående trakter, vid järnvägen till Lahore, 81 km. n. ö. om detta. Tillverkning af silke, bomull, tvål och läder. 26,430 inv. (1911). Bataljonspredikant, krigsv., alltsedan karolinska tiden benämning på en vid vissa (såväl värfvade som indelta) regementen och kårer (bataljoner) anställd prästman med enahanda åligganden som en regementspastor, men med lägre (löjtnants) rang eller tjänsteställning. Om på samma regemente funnos såväl regementspastor som bataljomspredi- kant, var den senare underordnad den förre. Be- fattningen indrogs genom k. br. 21 maj 1875, i mån af dåv. innehafvares af gång. F. n. (1922) upp- tar Svenska arméns rulla endast en bataljonspredi- kant. - Bataljonspredikant är af ven numera prä- sterlig befattning vid flottans stationer i Karls- krona och Stockholm. Bataljonspredikanterna äro biträden åt resp. amiralitetspastorn vid amiralitets-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 3 22:56:05 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free