487 Batthyany-Baudin 488 f. 24 okt. 1887, är sedan 1906 gift med konung Alfons XIII af Spanien. V. S-g. *Batthyany. - 3. Theodor B., grefve, ungersk politiker, f. 23 febr. 1859 i Zalaszentgrót, var först sjöofficer, egnade sig sedan åt politiken och blef inom ungerska deputeradekammaren, dit han inval- des 1892, först medlem och senare vice-president i Jusths oppositionella partigrupp och därefter en bland författningspartiets ledande män. Som mini- ster utan portfölj tillhörde han Wekerles sista ministär (aug. 1917-okt. 1918). Därefter var han efter revolutionen utrikesminister i Károlyis mini- stär och, sedan Károlyi j an. 1919 blifvit proviso- risk president, i mimistären Berinkei, men förjaga- des jämte Károlyi genom Béla Kiins bolsjevikiska revolution mars s. å. B. har skrifvit en mängd marintekniska och nationalekonomiska essayer och var under de parlamentariska striderna i Ungern före Världskriget en bland den allmänna rösträttens ifrigaste och mest begåfvade förkämpar. V. S-g. Batti sti. Ges a re, italiensk patriot från Tren- tino, f. 4 febr. 1875 i Trient, afrättad där 12 juli 1916, blef efter studier i Wien, Graz och Florens filos. doktor i Florens 1897, utgaf om sin hembygd II Trentino, saggio di geografia fisica e d'antropo- geografia och uppsatte s. å. tidskr. "Tridentum". B. bekämpade därpå i Trient de österrikiska myn- digheterna och påyrkade själfstyrelse för Trentino i sin demokratiskt nationalistiska tidning "II po- polo", invaldes som irredentistisk socialist 1911 i österrikiska riksrådet och fortsatte där den kam- panj han förut drifvit i sin tidning för autonomi åt Trentino och en italiensk fakultet vid universi- tetet i Trieste. Vid Världskrigets utbrott 1914 flydde han undan hotande arrestering till Italien och verkade där i tal och skrift för italienskt del- tagande i kriget samt för stöd och hjälp åt tren- tinska desertörer. Efter Italiens krigsförklaring mot Österrike 1915 inträdde B. som simpel soldat i italienska armén, befordrades snart till löjtnant vid ett alpjägarregemente, deltog i Trentinofälttåget sommaren 1916 och blef tillfångatagen af österri- karna, som läto en krigsrätt döma honom till döden som högförrädare. Han afrättades genom hängning, men vördades af sina landsmän som patriotisk mar- tyr. En byst af B. restes 1917 på Monte Pincio i Rom. V. S-g. Battistlni, Mattia, italiensk sångare, f. 17 juli 1858 i Rom, studerade juridik och sång, debuterade 1879 på operascenem i Rom som Aljonso i "Leonora" och har se- dan fullföljt sin fram- gångsrika konstnärsba- na i Ryssland, Öster- rike, Frankrike, Spa- nien, England, Syd- Amerika m. fl. länder. Han gästade Stockholm 1920, 1921 och 1922. då han gaf konserter och på K. teatern upp- trädde som Rigoletto. Scarpia i "Tosca" och Alfonso i "Leonora"; sextiotvååringen erkändes därvid allmänt vara en af de ypperste sångare man här hört. Hans omfångsrika röst ter sig till karaktären närmast som tenorbaryton med utomordentligt klar och behaglig klang; den kan på naturligaste sätt stegras till starka kraft- evolutioner, men hans sång förtjusar främst genom ett jämnt strömmande, mildt välljud med osökt skiftande nyanseringar och en själfullhet, som förädlar af ven de föråldrade operaarior och medelmåttiga italien- ska romanser, hvarmsd han tycks helst fylla sina konsertprogram. Åhörarna hinna därvid knappast reflektera öfver hans mästerliga tonbildning och en fulländad andhämningsteknik, som t. ex. sätter honom i stånd att utan syn- eller hörbar ansträng- ning utföra invecklade koloraturpassager och ome- delbart därefter lika fulltonigt fortsätta med lugnt framvällande föredrag. På vår operascen voro hans framställningar väl utmejslade och intrycksstarka, men om vidden af hans talang på detta område kunde de ju ej ge tillräckliga vittnesbörd. E. F-t. *Batum sköts under Världskriget i brand af tur- kiska Örlogsfartyg 10 dec. 1914. Det evakuerades af ryssarna (bolsjevikerna) i enlighet med freden i Bresfc-Litovski (3 mars 1918) och besattes 15 april s. å. af turkarna under stark opposition från arme- nier och georgier. Efter vapenstilleståndet mellan de allierade och turkarna besattes B. nov. s. å. af de förre. När engelsmännen sedan (hösten 1919) ut- rymde Transkaukasien, lämnades en liten styrka kvar i B., tills dess slutliga öde skulle af göras, och nov. 1919 tillsatte engelsmännen en militärguvernör och upprättade en gendarmkår i B. Det tillhör nu sovjetrepubliken Armenien och blef genom öfverens- kommelse mellan de kaukasiska staterna förklarad för frihamn. Omkr. 46,C03 inv. - B. är äfven namn på en provins i Armenien. 6,794 kvkm. Omkr. 186,COO inv. E. A-t. Baturité, stad i staten Ceará, Brasilien, i vackert läge vid foten af Serra do Machado, nära floden Choro och vid järnvägen 97 km. s. s. v. om Ceará. Stora kaffe- och sockerplantager i trakten. 30,032 inv. som kommun (1920). E. A-t. Batwa, folk. Se Träskfolket. Bauan (B a a a n g), stad på Luzon, Filippinerna, vid Batangaviken, 84 km. s. om Manila. Tillverk- ning af bambukorgar, mattor af palmfibrer, sol- fjädrar och hampväfnader. Handel med svin, hästar och jordbruksalster. 39,094 inv. (1918). E. A-t. Bauchi, eng. namnform för B a u t s j i. *Bauck, Jeanna Maria Charlotta, var dotter till K. V. Bauck. Baud. Se B o d 1. Suppl. *Baudelaire,C. P. - B sLettresi8åi-i866och (Euvres posthumes utgåfvos 1907. Af monografiska arbeten om B. märkas de af L. Fière (1903), Séché och Bertaut (1910), Nådar (1911), Vandérem (1917), Barthou (s. å.) och Raynaud (1918). Till sv. öfversattes 1920 af A. Cedercreutz ett band "Dikter". R-n B. *B au din, P. E. De sju sista raderna i denna arti- kel böra utgå. Baudin [båda7], Pierre, fransk politiker, f. 21 aug. 1863 i Nantua, d. 31 juli 1917 i Paris, brorson till den vid barrikadstriderna 3 dec. 1851 stupade Alphonse B. (se d. o.), blef advokat i Paris och president i Paris' municipalråd (1896), blef 1898 led. af deputeradekammaren för Paris och var juni 1899-juni 1902 minister för offentliga arbeten i