Beatelund, herrgård i Ingarö socken, Stockholms län, vid en vik af Baggensfjärden, omfattar 3½ mtl. Areal 644 har, hvaraf 73 har åker under eget bruk; tax.-v. 471,000 kr. Hufvudbyggnaden är nu förlagd till Askarvik. B., som förr var betydligt större, var från midten af 1700-talet till 1916 fideikommiss för friherrliga ätten Cederström. Nuv. egare är häradshöfding K. Frisk. O. Sjn. Beatty [bi′ti], David, earl B. of the North sea and of Brooksby, engelsk amiral, f. 1871, sjökadett 1884 och efter omväxlande tjänst göring som officer befordrad till flaggman redan 1910 -- en af de yngste amiraler, som någonsin funnits i England. Under Världskriget var B. 1914--16 chef för 1:a slagkryssareskadern och utkämpade med denna dels slaget vid Doggerbank 24 jan. 1915, dels slaget vid Skagerak 31 maj 1916, hvarvid han förde befälet jämväl öfver 5:e slagskeppseskadern. B:s ”Nelson-taktik” prisas mycket -- ofta på Jellicoes bekostnad. 1916-19 var B. högste befälhafvare öfver ”the Grand fleet” och mottog som sådan tyska flottan vid dess öfverlämnande i nov. 1918. 1917 utsågs B. till ”lord rector” vid Edinburghs universitet. 1919 utnämndes B. till storamiral (admiral of the fleet), kreerades till earl och erhöll en nationalbelöning af 100,000 pd st. samt blef s. å. ”First sea lord of the Admiralty”. H. W--l. *Beau, P., lämnade 1908 generalguvernörskapet och har varit envoyé i Bruxelles och 1911--18 ambassadör i Bern. *Beauchamp. Se Lygon (äfven i Suppl.). *Beauchet, L., som 1879--1907 var professor i Nancy, dog där 7 jan. 1914. Beaucourt [båkōr], by i franska dep. Somme, vid Ancre, 9 km. n. n. ö. om Albert, var under slaget vid Somme (24 juni-26 nov. 1916) föremål för hårda strider mellan tyskar och engelsmän. Jfr Världskriget, sp. 204, 235 och 240, samt Beaumont-Hamel. Suppl. H. J--dt. Beaufort East [båu′fət ī′st], division i Kapkolonien. Se Fort Beaufort. Beaufort-sjön [båu′fət-], del af Norra ishafvet mellan Banks land och nordöstra Alaska. I dess sydligaste vik, Mackenzie bay, inflyter Mackenziefloden. *Beaumont i Texas har nu omkr. 29,000 inv. Oljefälten, som upptäcktes 1900, höra till de största inom Förenta staterna. Beaumont-Hamel [båmå′ ame′l], by i franska dep. Somme, 9 km. n. om Albert, 502 inv., besattes under slaget vid Arras (1-13 okt. 1914) af tyskarna (6:e armén, kronprinsen af Bajern), hvilka starkt befäste höjdsluttningen v. om byn. Under slaget vid Somme stodo gång på gång hårda strider om nämnda befästa ställning, belägen i tyska slaglinjens ut- gående vinkel strax n. om Ancre. Sålunda anfölls densamma 1 juli 1916 af 4:e engelska arméns vänstra flygel (8:e armékåren, Hunter-Weston), men oaktadt halfva byn B. skulle ha sprängts i luften af en engelsk mina, hvars anläggning erfordrat en tid af flera månader, blef anfallet afslaget. Det för- nyades 13 nov. s. å., hvarvid såväl B. som den 2 km. ö. därom vid Ancre belägna byn Beaucourt (tillhörande samma försvarsområde) togos. Under den stora tyska motoffensiven våren 1918 bemäkti- gade sig tyskarna (2:a armén, v. d. Marwitz) 26 mars ånyo byarna, men under de allierades för- nyade offensiv på hösten s. å. återeröfrades de, 21 och 22 aug., af engelsmännen (3:e armén, Byng). De voro då fullständigt förstörda. Jfr Världskriget, sp. 169, 204, 235 och 240. H. J-dt. Beausèjour [båṡeʃör], gård i franska dep. Marne, n. ö. om Le Mesnil. Under de upprepade franska anfallen mot tyska fronten i Champagne 20-30 dec. 1914, 8-13 jan. och 16-28 febr. 1915 ut- kämpades ytterst häftiga strider i trakten af B., särskildt om den af tyskarna anlagda fasta punkten n. om gården ("le förtin de Beausèjour"). Se Världskriget, sp. 172 och 183. H. J-dt. *Beauvais. Ett parti af katedralen är afbildadt i art. Hvalf, fig. 29. Beawar [biä'wä], hufvudstad i Merwara (se d. o.). *Beavis, R., dog 1896. *Bebel, F. A., dog 13 aug. 1913 i Chur (Graubün- den). Hans Aus meinem leben (3 bd, 1909-10) är af synnerlig vikt för tyska socialdemokratiska partiets historia. Bebenhausen. Se Tübingen. Bebra, by i preussiska reg.-omr. Kassel vid Fulda, viktig järnvägsknutpunkt. 4,051 inv. (1919). Becard [-kär], fr., zool. Se Laxsläktet, sp. 1450. Beccari, Odoardo, italiensk botanist och forskningsresande, f. 16 nov. 1843 i Florens, d. där 25 okt. 1920, filos. doktor i Bologna 1864, företog resor på norra Borneo 1865-68, uppsatte 1869 och utgaf de tre första arg. af "Nuovo gior- nale botanico italiano" (forts, af T. Caruel), reste 1871-73 och 1875-76 på Nya Guinea, 1873-74 på Celebes samt besökte 1877-78 Stora Sundaöarna och Australien. Han utnämndes 1878 till före- ståndare för botaniska trädgården och museet i Florens. Utom de stora botaniska samlingarna hemförde han äfven mycket rika zoologiska och etnografiska. Hans förnämsta verk äro Asiatic palms (3 dlr, med 552 taflor, 1908-21), Malesia, raccolta di osservazioni botaniche intorno alle pi- ante dell' arcipelago indo-malese e papuano (3 dlr, med 137 taflor, 1877-90), Nelle foreste di Borneo (1902; eng. öfv. 1904); han utgaf dess- utom ett mycket stort antal afh., hvaribland ung. 45 öfver palmerna. C. Lmn. Becelaere [-lare], by i belgiska prov. Väst-Flan- dern, 10 km. ö. om Yperen, 3,285 inv. (1919). Under slaget vid Yperen 18 okt.-30 nov. 1914 intogs den af 2:a engelska armén (Plumer) försva- rade ställningen ö. om staden, som äfven omfattade B., af 4:e tyska armén (hertigen af Württemberg), hvarefter byn förblef i tyskarnas besittning äfven under de följande slagen vid Yperen, men återtogs slutligen af engelsmännen under de allierades sam- fällda offensiv i slutet af sept. 1918. Jf r Världs- kriget, sp. 171, 184 och 242. H. J-dt.