511 Behnesa-Beijer 512 han amiral. 1919 var B. ordf. i den militära kon- trollkommissionen på Åland (se Ålands befäst- ningar, sp. 997). H, J-dt. Behnesa, ort. Se Oxyrhynchos. Behr, T h e r e s e, sångerska. Se S c h n a- bel, A. *Behrend, P. William. Hans andel i "Illu- streret musikhistorie" (del II, nyare musikens hi- storia) fullbordades 1905. Han blef s. å. chef för Köpenhamns barnavårdsnämnds "fælleskontor". *Behrens, B er t ha, dog 9 sep t. 1912 i Nieder- lössnitz. Behrens, Carl Johan, dansk författare, f. 18 april 1867 i Köpenhamn, utgaf 1888 -89 "Ny jord", har egnat sig åt litterär och journalistisk verksamhet samt skrifvit monografier of ver Chr. D. Grabbe (1903) och Hebbel (1905) samt om Agnes Bernauer i historien och dikten (1906) m. m. *Behrens, Peter, tysk konstnär, har under de senast gångna årtiondena som arkitekt utvecklat en betydande verksamhet i modern anda. Bland hans större arbeten äro tyska ministerhotellet i Petersburg (fullbordadt 1912, nedrifvet af folk- massan vid krigsutbrottet 1914) samt flera märk- liga affärs- och industribyggnader, framför allt elektricitetsverket i Berlin med den storslagna och imponerande turbinhallen. B. har under de senare åren varit verksam i Darmstadt, Düsseldorf, Berlin och sedan åter i Düsseldorf, där han f. n. är pro- fessor vid konstakademien. Jfr monografi af Fr. Hoeber 1912. G-g N. *Behring, E. A. von, lämnade 1916 professuren och dog 31 mars 1917 i Marburg. Behut, flod. Se J hela m. Behållen kurs, s j öv. Se Kurs. Beiarelv, betydligt vattendrag i Nordland fylke, s. om Bodö, Norge. Nederbördsområde 634 kvkm., representerande 16,800 eff. hkr i utbyggdt skick. K. G. G. Beiarfjorden (Beiaren), en omkr. 10 km. lång, smal och krokig fjord, s. om Bodö, Nord- land fylke, Norge. Stark ström; intressanta jätte- grytor. K. G. G. Beiarn, härad och pastorat s. om Bodö, Nord- land fylke, Norge. 1,226,76 kvkm. 2,023 inv. (1920). Storslagen och omväxlande natur. Boskaps- skötsel, fiske. K. G. G. Beichmann [bejk-], Fredrik Valdemar Nicolai, norsk jurist, f. 3 jan. 1859 i Trond- hjem, juris kandidat 1880, byrå- (1889-97) och expeditions- (1897-98) chef i Justitiedepartemen- tet, byfoged i Trcoidhjem och sedan 1904 justiti- arius i dess overret, har skaffat sig ett namn på den internationella rättens område. Han har repre- senterat Norge vid internationella juridiska kon- ferenser, var Norges delegerad i Haag 1908-09 vid skiljedomstolen ang. Grisbådarna (se d. o.), blef 1910 medlem af skandinaviska kommittén ang. familjerätten och valdes sept. 1921 till suppleant i Permanenta internationella domstolen. *el-Beidåvi. Se rättelse i art. Arabiska lit- teraturen. Suppl. Beignets [bänjä'], fr. (af kelt. bigne, svulst), i flottyr, smör eller olja kokta bakverk; ibland omfattar uttrycket äfven "berlinermunkar" (B. Marie-Louise) och "puffar" (B. soufflés à Vita- lienne); stundom, i inskränkt mening, ett bakverk, beredt af mjölk, smör, socker, ägg, mjöl och salt samt citronrasp, hvilket allt blandas till deg, formas till små runda bullar, kokas i flottyr och serveras med sylt. I första fallet kunna beignets definieras som frukter (sockrade apelsin- och äppelskifvor, jordgubbar m. m.), krämer m. m., inneslutna i deg, som sedan gräddats i kokande flottyr o. s. v. Beijer, G o 11 f r i e d, brorson till Karl G o 11- reich B. (se sp. 1229), affärsman, f. 26 aug. 1838 i Malmö, d. där 5 dec. 1901, började sin bana som biträde på kontor i Malmö (1853), men begaf sig efter kort tid utrikes för ytterligare ut- bildning i handelsyrket samt hade anställning i Hamburg och (från 1861) i London. 1866 började han i fädernestaden tills, med sin broder Lorens affärsverksamhet (omfattande i början hufvudsak- ligen spannmål, sedermera nästan uteslutande kol och koks), som han under olika firmanamn fortsatte till sin död, med ett afbrott för 1870-76, då han var etablerad i London. B. var "en köpman i stort, med vidsträckta vyer, långt blickande beräkning och rastlös, okuflig energi". Sin största betydelse har B. genom initiativkraftig och energisk verk- samhet för att underlätta varuutbytet såväl mellan Sverige och utlandet som mellan inrikes orter, en verksamhet, som af naturliga skäl i första rummet kom Malmö och Skåne till godo. B :s första företag af allmännare betydelse var igångsättande af regul- jär ångbåtsförbindelse mellan Malmö och New- castle (1877), hvarigenom exporten af landtmanna- produkter från södra Sverige till England, vår största afnämare, förmedlades direkt, i stället för att förut ha gått via Köpenhamn på danska båtar. Då England 1893 förbjöd importen af utländska kreatur, måste linjen nedläggas. Genom sitt ingri- pande i Malmö stads järnvägspolitik är B. en af grundläggarna af det moderna Malmö. Jämte filos. doktor K. Herslow tog B. initiativet till en järn- vägsförbindelse mellan Malmö och Landskrona- Ängelholms järnväg, den s. k. Billesholmsbanan, som 1886 öppnades för trafik. Härigenom erhöll Malmö bekväm förbindelse med Göteborg och kunde med undanträngande af Hälsingborg bevara sin ställning som södra Sveriges viktigaste järnvägs- knut, hvarigenom dess senare hastiga och rika upp- blomstring möjliggjorts. För flera andra järnvägs- och fartygsförbindelser var B. verksam, ofta som initiativtagare, såsom Malmö-Simrishamns och Malmö-Kontinentens järnvägar, ångfärjeförbindel- serna med Köpenhamn och Tyskland (Malmö-War- nemunde) m. fl. För Malmö hamns utveckling ned- lade han energiskt och om framsynthet vittnande arbete. Redan 1881 väckte han förslag, att hamn- byggnadsarbetet skulle ordnas på så sätt, att där- igenom kunde beredas anläggning af frihamns- område n. om statsbanegården, ett projekt, som i större skala i våra dagar håller på att förverkligas, of ver hufvud taget utgick från B:s initiativ en mycket stor del af det utvecklingsarbete, som under de sista tjugu åren på 1800-talet helt omda- nade Malmö. B. innehade en mängd förtroende- uppdrag. Han var stadsfullmäktig i Malmö 1879 -1901 (v. ordf. från 1892), led. af riksdagens Andra kammare för Malmö stad 1882-84 och af k. kommittéerna för utredning ang. kreditupplag och frilager 1882 och ang. ångfärjeförbindelse mel-