515 Belfort-Belgien 516 skeppsbyggen, hvilket senare 1920 sysselsatte 36,000 arb. Dess nya torrdocka (1911) är en af världens största. Queen's college (inrättadt 1845) utvidgades 1908-09 till The queen's university of Belfast med 5 fakulteter (arts, science, law, me- dicine och commerce) med omkr. 75 lärare och 1,300 studenter (1921), stadens Municipal technical insti- tute (inrättadt 1901) har 7,000 elever (1918-19). Under inbördeskriget på Irland 1922 ha våldsamma gatustrider i B. egt rum. O. Sjn. * Belfort. 1. B. har efter återeröf ringen af Elsass ej återförenats med dep. Haut-Rhin, utan bibehålles som eget dep. 94,338 inv. (1921) - 2. Under åren närmast före Världskriget förstärktes och moderni- serades B. liksom of riga på Frankrikes östra gräns belägna fästnimgar och fästen. Under kriget tjänade B. hufvudsakligen som operationsbas och utfallsport för de stridskrafter (Elsassarmén), som i krigets bör- jan företogo upprepade infall in i öfre Elsass, hvar- vid den sydvästligaste delen af landet besattes (se Världskriget, sp. 159 och 168). Äfven under krigets fortsättning tvang det ständiga hotet från B. tyskarna att afse icke obetydliga truppstyrkor för det strategiskt viktiga Miilhausens och sydöstra Elsass' försvar. B. och det 10 km. ö. därom be- lägna flygfältet vid Fontaine bombarderades gång på gång, särskildt på våren 1915 samt på våren och sommaren 1916, af tyska flygare. 1. O. Sjn. 2. H. J-dt. L. W:sonM. Belgica-expeditionen. Se Polarexpeditio- ner, sp. 1171-72. * Belgien (se kartorna till art. F r a n k r i k e och Nederländerna) omfattar efter förvärfvet af Eupen, Malmedy och Moresnet en areal af 30,414 kvkm. med 7,684,272 inv. (1920) och en folktäthet ai 252 inv. per kvkm. Af de största städerna hade s. å. Bruxelles med förstäder 684,870, Antwerpen 333,882, Gent 165,910 och Liège 165,117 inv. B:s näringslif, som led svårt under kriget och tyskarnas ockupation, har raskt repat sig, men i allmänhet har produktionen understigit 1913 års. Den odlade arealen, som sedan länge årligen afsevärdt förmin- skats och 1913 utgjorde 1,736,174 har, var 1920 1,340,415 har. Kreatursstocken, som 1913 omfat- tade 267,160 hästar, 1,849,484 nötkreatur och 1,412,293 svin, var 1920 205,152 hästar, 1,487,361 nötkreatur och 976,643 svin. Kolproduktionen, som 1913 uppgick till 22,8 mill. ton, har däremot från 13,8 mill. ton 1918 åter gått upp till 22,4 mill. 1920. Af tackjärn producerades 1920 1,128,518 ton mot 2,484,690 ton 1913. Handelsomsättningen 1912 var import: 4,958,o mill. frcs, export: 3,951,5 mill., under det att värdet af importen 1920 uppgick till 10,054,6 mill. frcs och af exporten till 7,147,3 mill. B:s handelsflotta, som 1913 räknade 122 far- tyg om 237,403 nettoton, hade i juni 1921 efter förvärfvet af ett betydande tyskt tonnage enligt Lloyd's register 256 fartyg om 547,000 bruttoton (340,000 nettoton). Antalet äfvensom tonnaget för ankommande och af gående fartyg har sjunkit med omkr. 50 proc. mot före kriget - till stor del därför, att Antwerpe/n före 1914 var en viktig transitohamn för Tyskland. O. Sjn. Försvarsväsendet undergick en fullstän- dig ombildning genom värnpliktslagen af 30 aug. 1913, genom hvilken allmän värnplikt fullständigt infördes med 13 års tjänstetid, hvaraf 8 i aktiva hären och 5 i milisen, samt 15-24 månaders tjänst- göringstid ; längre för frivilligt inträdande. Härens indelning blef i 6 armédivisioner och l kavalleri- division; truppenheterna skulle fördubblas, delvis till och med tredubblas i krig. Krigsstyrkan skulle utgöra 180,000 man. Hären befann sig vid krigsutbrottet under ombildning. Med största delen af sin styrka räddade den sig från Antwerpen och Namur och deltog sedam i Flandern i kri- gets fortsättning. 28 juli 1916 utgaf den i Le Havre förlagda belgiska regeringen en ny mili- tärlag, enligt hvilken allt belgiskt manfolk ställ- des till regeringens förfogande. Denna lag kunde visserligen tillämpas endast på belgier, som uppe- höllo sig i Frankrike och England, men för- mådde hålla hären vid full styrka. Efter kriget har armén ytterligare utvuxit, särskildt på grund af en med Frankrike 1920 af slutad militärtraktat, h vari B. förbundit sig att upprätthålla dåvarande fredsstyrka. Värnplikten är oförändradt bibehållen, men tjänstgöringstiden för två år framåt nedsatt till 10 månader vid infanteriet, 12 vid artilleriet och ingenjörtrupperna., 13 vid kavalleriet, hvilket förutsätter ett stort antal frivilligt tjänande. Armén utgöres af 6 armékårer ("divisions d'armées") och l kavalleridivision. Armékåren består af 2 infan- teridivisioner om 3 infanteriregementen (på 3 batal- joner om 3 inf.- och l kulsprutekompani), l kul- sprutebataljon och l artilleriregemente (om 9 batte- rier med 4 pjäser); vidare af l kårartillerirege- mente (om 9 tunga batterier), l kavalleriregemente (om 4 skvadroner och l kulspruteskvadron) l in- genjörregemente (med 2 bataljoner om 2 kompanier) samt en infanteri- och en artilleriunderofficers- skola. Kavalleridivisionen har 6 regementen (i 3 brigader), hvarje regemente med 4 vanliga och l kulspruteskvadron, samt därjämte 2 velocipedbatal- joner om 3 kompanier, 3 ridande batterier och l ingenjörkompani på velociped. Flygväsendet skall utgöra 2 flygregementen med tillsammans 140 offi- cerare m. m. Arméns fredsstyrka upptages till 100,000 man, hvartill komma 13,500 man besätt- ningstrupper vid Rhen (2 infanteridivisioner med artilleri, 2 kavalleriregementen m. m.), dess krigs- styrka till 350,000 man. Ett förslag till ny här- ordning är utarbetadt, men ännu (nov. 1922) icke framlagdt för riksdagen. C. O. N. Historia. Det klerikala partiet hade 1884 kommit till makten; vid århundradets slut minska- des dess inflytande; dess majoritet i kammaren sjönk till 20 röster (1904), slutligen till 8 (1908). En ungklerikal flygel under ledning af Beernaert samverkade ofta med oppositionen. Ministären Smet de Naeyer af gick april 1907, då kammaren antog ett förslag till inskränkning af arbetstiden (1904 bestämd till 9 timmar) i grufvorna. Ny mi- nistär bildades i maj 1907 af de Trooz och efter hans död (dec. s. å.) af den ungklerikale Schollaert i jan. 1908. För en ny fortlinje kring Antwerpen och för vidare utveckling af fästningsan- läggningarna där beviljades 1906 stora anslag, men förslag till genomförande af allmän värnplikt för- kastades 1908 af kammaren på grund af den kleri- kale ledaren Woestes motstånd. I nov. 1909 antogs emellertid ett sådant, dock med den inskränkning, att endast en son ur hvarje familj behöfde fullgöra