541 Bensow-Benädningsrätt 542 tet. Af hans vittra verk märkas dels hans histo- riska romaner: By what authority? (1904), The king's achievement (1905) och The queen's tra- gedy (1906), en trilogi från tiden för brytningen mellan protestantism och katolicism i England; Lord of the world (1907; "Världens furste", 1911) och The dawn of all (1911), framtidsromaner, af hvilka den ena har till förutsättning, att kristen- domen utrotas från jorden, den andra, att den i katolsk form vinner seger; vidare The sentimen- talists (1906), The conventionalists (1908), The necromancers (1909), None other gods (1910), Come räck! come rope! (1912), The coward (s. å.); Old testament rhymes (1913) och Poems (1914), skådespelen The maid of Orleans (1910), The upper room (1914) och flera mysteriespel m. m. Postumt utgafs berättelsen Loneliness (1915). Bland hans många religiösa arbeten kunna nämnas hans första bok, de mystiska novellerna The light invi- sible (1904), vidare The religion oj the plain man (1906), Paradoxes of catholicism (1913) och Gon- fessions of a convert (s. å.). - B:s författarskap började efter hans öfvergång till katolicismen och är delvis öppet, delvis i förklädnad katolskt pro- pagandistiskt, i all sin ensidighet fängslande genom författarens tankeskärpa, människokännedom och eldiga öfvertygelse. Se biogr. af B:s broder, A. C. Benson (1915), C. C. Martindale (1916) och J. J. Watt; om "Världens herre" se F. Book, "Essayer och kritiker 1913-1914" (1915). - B:s nyss- nämnde broder, Arthur Christopher B., f. 24 april 1862, genomgick Eton och King's col- lege, Cambridge, var 1885-1903 "master" i Eton, återvände till Cambridge, där han 1915 vardt master vid Magdalena college, skref 1899 sin faders lefnadsteckning, utgaf i förening med viscount Esher drottning Viktorias bref (1907) och har författat ett stort antal litterära och litteratur- historiska verk, af hvilka flera diktsamlingar (sam- lade i Poems, 1909), arbeten om Tennyson (1903), Rossetti (1904), E. Fitz Gerald (1905), W. Pater (1906), Euskin (1911), berättelser och essaysam- iingar (The Upton letters, 1905, From a college window, 1906, Escape, and other essays, 1915 m. fl.). - En tredje broder, Edward Fre- deri c B., f. 24 juli 1867, egnade sig först åt arkeologi och deltog i gräfningarna i Aten och Egypten 1892-95, gjorde lycka med novellen Dodo (1893), som följts af ett fyrtiotal romaner, bl. a. Osbornes (1910; sv. öfv. 1915), The oak- leyites (1915), Up and down (1918), The coun- tess of Lowndes square (1920) och Dodo won- ders (1921), förströelseläsning, som ibland syftar högre. R-nB. Bensow. 1. Simon Konstantin B., tand- läkare, f. 12 mars 1828 i Petersburg, d. 30 mars 1918, var en inom den nordiska tandläkarvärlden synnerligen verksam man, som bl. a. skapade den första polikliniken i Stockholm "för obemedlade tandsjuke och för undervisning af kandidater" (1865). Han var den egentlige stiftaren af och un- der ett hälft årh. den sammanhållande kraften i Skandinaviska tandläkarföreningen (se d. o.). B. blef hoftandläkare 1867 och var bosatt i Finland från 1872. - 2. J a k o b V i k t o r B., son till B. l, tandläkare, f. 13 febr. 1854, blef 1884 före- ståndare för polikliniken för tandsjukdomar i Göte- borg och 1889 för Göteborgs tandläkarinstitut. Han är en af stiftarna af Göteborgs tandläkarsällskap och föreståndare för Göteborgs skoltandklinik. - 3. Josef Oskar B., den föregåendes kusin, teo- log, f. 9 febr. 1870 i Stockholm, student i Uppsala 1887, blef efter studier i utlandet filos. d:r i Tii- bingen 1895 och teol. licentiat i Rostock 1898. Han var docent i dogmatik vid Uppsala universitet 1899 -1908, prästvigdes 1899 och utnämndes till kyrko- herde i österåker 1905. B., som innehade förslags- rum till professur i systematisk teologi 1905, 1908, 1910 och 1913, blef 1911 teol. d:r i Uppsala, Ti- digt framträdde B. som författare, först på det skön- litterära området, därefter inom filosofien. Tyngd- punkten af hans synnerligen omfattande produktion faller dock inom teologien. Där företräder B. en strängt konservativ ståndpunkt, närmast befryndad med den konfessionalism, som härskat inom Ro- stocks teol. fakultet. Han har af ven varit verksam som läroboksförfattare och öfversättare. Bland B:s många skrifter märkas Dikter (1888; 2:a uppl. 1889), de dramatiska dikterna Antropos (1891- 92) och Svipdag (1894), Till Kants lära om tinget i och för sig (1896), Die lehre von der kenose (1903), Die lehre von der versöhnung (1904), Läro- bok i symbolik (1904), Dogmatik (1909-11), Grund- dragen af filosofiens historia (1913-16), Kyrka och stat i deras förhållande till hvarandra (Synodalafh., 1915), Etik (1916-19) och Svenska kyrkans be- kännelseskrifter (1912). l-2. M. S-dt. 3. E. M.R. Bensylmorfinklorid, farm, med. Se Peronin. Bentlage, by. Se Got tes ga be. Bentransplantation, kir. SeOsteoplastik. Bentzon, Viggo, dansk rättslärd, universitets- lärare, f. 15 aug. 1861, blef juris kandidat 1884, doktor 1890 (på afh. Om begrebet vis maior) och professor i allmän rättslära och privaträtt 1892. B. var 1901-03 ordf. i sjöfartskommissionen samt 1910 medlem och 1912 ordf. i (danska afd. af) skandinaviska familjerättskommissionen. Som sådan har han haft väsentlig andel i utarbetandet af den nya samnordiska äktenskapslagen. Han har utgett bl. a. läroböckerna Den danske söret (1890), Den danske ärver et (1910) och Person- retten (1916). I omordningen af de juridiska stu- dierna och af universitetsstatuten 1902 tog han verksam del. E. Ebg. Benved, bot. SeLonicera. Benvedsfamiljen, bot., namn på fam. Cela- straceæ. Benvedsmalen, zoot. Se Pteromalidæ. *Benzelstierna. - 2. Gustaf B. dog 28 april 1746 i Stockholm. - 3. Mattias B. fick 1759 statssekreterares titel. Benzon, Peter Eggert, dansk författare, f. 25 nov. 1857, kyrkoherde i Jylland sedan 1884, har författat berättelserna Svovl (1894), Det s jette bud (1896), Landsmænd (1898), Præster og skikkelige folk (1905) m. fl. och skådespelen Mariamme (1904), Biskoppen (1905), Antichrist (1907) och Ebbe Skammelsen (1912). B:s hufvud- motiv äro kyrkliga typer och religiösa brytningar, skildrade med human kristen uppfattning. E. Ebg. * Benädningsrätt, jur. Genom grundlagsändring af 1909 R. F. § 26 har stadgats att, beträffande mål af beskaffenhet att kunna tillhöra Regeringsrät-