547 Berg 548 332,000 kr. B. lyder under Högsjö i V. Vingåker (se Högs jo 2,sp.233). 1-3. O. S j n. Berg. 1. Härad och socken i B. pastorat på västsidan af den stora ön Senja, Troms fylke (f. d. Tromsö amt), Norge. 263,33 kvkm. 1,176 inv. (1920). Fiske; flera fiskelägen. Nickelfyndigheter. - 2. Härad och pastorat, omfattande B., Asak och Kokke socknar, i östfold fylke (före 1919 Smaalenenes amt), strax n. om Fredrikshald, Norge. 252,73 kvkm. 6,182 inv. (1920). Jordbruk och fabriksverksamhet. Inom B., som i sydvästra delen gränsar till Idefjorden, ligga "strandstedet" Spön- viken och färjestället Svinesund. 1-2. K. G. G. *Berg. - 2. J. A. S. B. (sp. 1423) dog 20 jan. 1916 i Stockholm. *Berg. - 2. R. F. B. (sp. 1425) dog 8 dec. 1907 i Stockholm. - 3. J. Y B. (sp. 1425) lämnade 1916 sina befattningar som professor, öfverkirurg och chef för Serafimerlasarettets ekonomi och för- valtning. 1914-19 var han led. af Medicinalsty- relsens vetenskapliga råd, 1917-20 inspektör för vanföreanstalterna och 1918-19 ordf. bland sak- kunnige för utredning rörande den med. undervis- ningen. Påpekas må B:s energiska arbete för till- komsten af Sveriges förnämsta röntgeninstitut och dess enda radiumhem. Och stor är hans förtjänst om skapandet af en kår utmärkta kirurger för lasaretten och af en verkligt skolad och bildad sköterskekår. Han är med. hedersdoktor vid Kristiania universitet (1910), hedersled, af Svenska läkaresällskapet (1911) och led. af Krigsvet. akad. (1915) samt he- dersled, af Medicinsk selskab i Köpenhamn (1922). Bland hans skrifter må ytterligare nämnas Carl Gustaf Santesson. Minnesteckning (1917) och Stu- dien uber die funktion der gallenwege unter nor- malen und gewissew abnormen verhältnissen (i "Acta chirurgica scandinavica". Suppl. II, 1922). "Berg, K. J. (sp. 1426), dog 25 febr. 1905 i Stockholm. *Berg, L. (sp. 1429), dog 30 jan. 1920 i Stockholm. Han var led. af riksdagen t. o. m. 1910 och af konstitutionsutskottet t. o. m. 1907. Under unionskrisen ville han ej göra några eftergifter åt norrmännen och var medmotionär om det s. k. krigs- kreditivet på ICO mill. kr. "Berg, F. 0. T. (sp. 1430), dog 18 dec. 1914 i Eåsunda. *Berg, G. V. (sp. 1431), f. 8 juli 1839, erhöll 1910 afsked från byråchefstjänsten, dog 16 juni 1915 i Kung- älf. Bland hans skrifter må ytterligare nämnas Elfsborgs slott. L Hi- storia (i "Bidragen", bd 7, 1902-04) och Bohusläns historia (l- 2.Göteborg,1912,1915 -21). Berg, Bernhard Alfred, matematiker, läroboksförfattare, f. 21 nov. 1838 i Falun, d. 9 febr. 1900 i Stockholm, blef student i Uppsala 1858 och filos. doktor 1866, var lärare vid Stockholms gym- nasium 1866-70 och. Stockholms lyceum 1868 72, G. Vilhelm Berg. vid Högre lärarinneseminariet från 1872, undervi- sade kronprins Gustaf och hans bröder arffurstarna och" blef 1874 lärare vid Slöjdskolan (Tekniska sko- lan, se d. o.) i Stockholm. B. skref åtskilliga med rik exempelsamling utrustade läroböcker i elementär aritmetik, hvilka vunnit ovanligt stor spridning: Räknelära för de allmänna läroverken och flick- skolor (1888; 22:a uppl. 1920; äfven i omarbet- ning af K. Hagström, flera uppl.), Folkskolans räk- nelära (1889; delvis i 24 :e uppl. 1920; äfven omarb. af Carli och Linden, flera uppl.), Folk- skolans mindre räknelära (1890; 15 :e uppl. 1920) m. m. Berg, Nils Vilhelm, affärsman, donator, f. 20 aug. 1842 i Stockholm, student i Uppsala 1860, innehade 1864-94 den af fadern grundade firman Anders Berg & komp. och var 1889-92 stadsfullmäktig. 1913 donerade han egendomen Marholmen, Lanna socken, Stockholms län, jämte 400,000 kr. till hvilohem och understöd åt arbe- tarfamiljer, som råkat i nöd Ull följd af arbetslös- het och umbäranden. Berg, Rikard Vilhelm Timoleon, mi- litär, riksdagsman, f. 2 aug. 1843 i Skallsjö (Alfs- borgs län), blef underlöjtnant vid Lifregememtets husarkår 1861, löjtnant vid generalstaben 1873, öfverste och chef för Kronprinsens husarreg. 1891, chef för Smålands husarreg. 1893 samt var general- major och generalintendent 1896-1904. Han var militär led. i Högsta domstolen 1903-08 och led. af Andra kammaren (för Västervik, Eksjö och Vim- merby) 1891-93, hvarunder han som led. af för- svarsutskottet vid 1892 års urtima riksdag verk- samt bidrog till antagandet af den "förbättrade här- ordningen". Sedan 1914 är B. v. ordf. i öfversty- relsen för Svenska röda korset och har som sådan nedlagt omfattande och högt uppskattadt arbete, särskildt vid ordnandet af invalidtransporterna ge- nom Sverige under Världskriget. Sedan 1892 är B. led. af Krigsvet. akad. H. J-dt. Berg, Gustaf Johan Georg Axel, jurist, politiker, f. 25 febr. 1844 i Mönsterås, d. 12 april 1908 i Stockholm, blef 1863 student i Uppsala, där han 1867 aflade hofrättsexamen, innehade domar- förordnanden och utnämndes 1882 till häradshöf- ding i N. och S. Vedbo domsaga i Jönköpings län, i hvars landsting han blef led. 1888 och sedan 1891 var ordf. B., tullvän och konservativ, repre- senterade Västervik, Eksjö och Vimmerby i Andra kammaren 1888-90 ooh länet i den Första 1891- till sin död samt hade plats i särskildt utskott (1889) och konstitutionsutskottet (1892-l:a ur- tima riksd. 1905, vid den sistnämnda ordf.). Under unionsbrottets dagar tillhörde han Kr. Lundebergs kortvariga ministär (2 aug.-7 nov. 1905) som ju- stitieminister. B. var statsrevisor (1896-1901) samt led. af kommittéerna ang. kommunalskatterna (1897 -1900) och proportionella val (1902-03). *Berg, J. Fridtjuv, ansåg Friesenska läro- verksreformförslaget 1904 lägga hinder i vägen för folkskolans utveckling till bottenskola. Han sökte, ehuru förgäfves, få det ändradt bl. a. så, att små- läroverken skulle ombildas till ett slags realsko- lor, som skulle kunna bygga på folkskolan. Våren 1905 förde han i "Svensk läraretidning" en pole- mik (i bokform s. å. under titeln Individualitet