till faderns omfattande tidningsmannaverksamhet, var 1892-95 medarbetare i och därefter redaktör af "Frederiksborg amts avis" samt hade därige- nom väsentlig del i vänsterns starka frammarsch i Nord-Själland. Sedan 1901 led. af folketinget för en af amtets valkretsar, intog han snart en bety- dande ställning och utnämndes i jan. 1905 till inrikesminister. 1907 företog han - först bland danska ministrar - en resa till Grönland för att undersöka förhållandena där. 1908 bidrog han väsentligt till genomdrifvande af den nya kom- munala vallagen (lika rösträtt för alla skatt- skyldiga och kvinnas rösträtt) samt var ifrigt verk- sam för upprättandet af en "fast skiljenämnd" och förlikningsinstitutioner. I sept. 1908 af gick han, åtalades inför riksrätten och dömdes 1910 till böter för ämbetsförsummelse, emedan han brustit i nödig kontroll och sålunda ej hindrat Albertis (se denne; äfven i Suppl.) bedrägerier. Kort förut hade han fallit igenom vid valen till folketinget, men fick plats där (för en västjylländsk valkrets) 1918 och blef i maj 1920 åter inrikesminister. Han genomdref nu lagen om invaliditetsförsäkring och gjorde förarbeten till lag om ålderdomsunder- stöd. Ett viktigt led i hans politiska verksamhet var högsta ledningen af alla de Bergska tidnin- garna. E. Ebg. Berg, Karl Emil, finländsk militär, f. 16 nov. 1869 i Villmanstrand, d. 22 juni 1921 i Helsingfors, demitterade med utmärkelse från Fin- ska kadettkåren och inträdde vid Pavlovska gardet. Han genomgick ryska generalstabsakademien, till hvilken han 1899 som kapten kommenderades. Efter Sveaborgsrevolten med åtföljande arbetaroro- ligheter i Helsingfors 1906 utnämndes han till polismästare där och återinförde inom poliskåren den laglydnad och plikttrohet den hade egt före den bobrikovska destruktionstiden. På grund af svårigheten att samarbeta med generalguvernören Seyn af gick B. 1911 samt tog anställning som sekreterare vid Turistföreningen och föreståndare för dess byrå. Han mobiliserades 1914 och blef efter revolutionen biträdande chef för generalguver- nörens kansli 1917. B. deltog i frihetskriget, blef generalmajor 1918 samt var efter kriget chef för öfverbefälhafvarens stab. Han var krigsminister aug. 1919-mars 1920 och utnämndes 1920 till chef för arméns stab. I juni 1921, då den allmänt uppburne öfverbefälhafvaren för landets skydds- kårer, öfverste D. von Essen, på grund af vägran att afskeda en honom underlydande skyddskårs- chef i stället själf afskedades, förordnades B. af republikens president att öfverta nämnda post. Härigenom drefs konflikten till sin spets, och B., som personligen åtnjöt allmän aktning, anhöll i anledning af oviljan inom skyddskåren om förord- nandets återkallande. Då detta vägrades, såg han ingen annan utväg att lösa den konflikt, hvari han blifvit försatt, än att själf taga sitt lif. T. C. * Berga. 1. Socken i Kronobergs län, är sedan 1919 moderförsamling i pastoratet. - 2. Socken i Skaraborgs län, utgör med Hassle och Enåsa en gemensam kommun. Berga. 1. Herrgård i Högsby socken, Kalmar län, omfattar 5 3/8 mtl, med en areal af omkr. 2,100 har, hvaraf 250 har åker; tax.-v. 453,600 kr. (1918). B. inköptes 1639 från kronan af lands- höfding B. Bagge, kom senare till släkterna von Gertten m. fl. samt tillhörde 1780-1889 släkten af Harmens, hvars förste egare (d. 1811) lät upp- föra den vackert inredda hufvudbyggnaden. Nuv. egare är godsegaren Gustaf Jeansson. - 2. Herr- gård i Västerhaninge socken, Stockholms län (Sö- dertörn), omfattar 11 1/2 mtl och en areal af omkr. 1,425 har, hvaraf omkr. 425 har åker; tax.-v. 672,000 kr. Slottet, uppfördt af nuv. egaren 1913 -14, efter arkitekt T. Gruts ritning, är beläget vid Horsfjärden. Egendomen har ett tidsenligt jordbruk med omfattande elektrificering samt är ett af vårt lands förnämsta afvelscentra för svensk ayrshireras; vidare är här sedan nov. 1921 förlagd en statsunderstödd landtbruksskola med plats för 34 elever. B. har sedan 1600-talet egts af bl. a. släkterna Ulfsparre, Gyllenbring, Törn- flycht, Flach och Bredberg. Det underlydande Näringsberg utgjorde till 1913 en del af det Sten- bockska fideikommisset Sundby (se d. o. 3). Nuv. egare är konsul Helge lohnson. - 3. (Berga- Tuna) Herrgård i Tuna och Lunda socknar, Södermanland, 11 1/2 mtl, med en areal af 1,126 har, hvaraf 427 har åker; tax.-v. 435,500 kr. (1917). B. skänktes 1627 af Gustaf II Adolf till myntmästaren Marcus Kock; bland senare egare må nämnas riksrådet E. Ryning, landshöfding L. Ribbing (d. 1687), brukspatron G. von Berchner, riksrådet F. U. Sparre (d. 1777) samt släkterna af Zellén och Ammilon. Nuv. egare är löjtnant C. A. Odelberg. - 4. Förr namn på egendomen Kyleberg (se d. o.). 1-3. O. Sjn. Bergadrottningen, kvinnoroll (alt) i operan "Den bergtagna" af I. Hallström (se denne). Berga hamnholme. Se Hangöbefästningarna, sp. 1381. Bergakungen, manlig hufvudroll (tenor) i operan "Den bergtagna" af I. Hallström (se denne). Bergarter, Radioaktiva. Se Radioaktiva mineral och bergarter. Bergaån, vattendrag i Länna och Åkers socknar i Södermanland, afvattnar bl. a. sjöarna Eklången och Lännasjön samt faller ut i Gripsholmsfjärden af Mälaren. O. Sjn. *Bergbom, K. J., dog 17 jan. 1906 i Helsingfors. Berge, Abraham Teodor, norsk politiker, f. 20 aug. 1851 i Lyngdal, Vest-Agder fylke, var en tid folkskollärare och sedan 1904 lensmand och är sedan 1908 amtman (fylkesmann) i Jarls- berg og Larvik amt (fr. o. m. 1919 kalldt Vest-