Berge Bergen 556 fold fylke). Han var stortmgsman 1892-94 och 1898-1912 samt tillhörde först vänstern, men 1906-12 frisinnade samlingspartiet. Som deras gemensamme kandidat valdes han 1905-06 till president i odelstinget, en plats, som han beklädde äfven 1910 och 1912. 7 nov. 1906-28 okt. 1907 var han finans- samt därefter, till 19 mars 1908, kyrka- och undervisningsminister; 2 febr. 1910-20 febr. 1912 var han åter finansminister. Berge, Rikard, norsk folklorist, f. 7 nov. 1881 i Rauland, Telemarken, sedan 1908 hem- mansegare, har varit flitigt verksam som ut- gifvare af sagor, sägner och visor m. m. (Norsk visejugg, 1904, Stev jra Telemarki, 1908 ff., Norsk bondeliv i segn og sogn, 1911, Norske folkeeventyr, 1914, Norsk bondesylv, 1920 ff.). Bergebo, tuberkulossanatorium vid Borlänge, Kopparbergs län, öppnades 1917 och har 24 platser, främst alsedda för btora Kopp axbergs bergslags per- sonal. *Bergedorf. - 2. Vid B. finns ett observato- rium (se d. o., fig. 1). Bergelmer, Einar Per Maurits, jurist, f. 19 maj 1870 i Jönköping, aflade juris kan- didatexamen i Uppsala 1893, tjänstgjorde seder- mera i och under Göta hofrätt, där han blef fiskal 1904, assessor 1907 och hofrättsråd 1909, inne- hade därefter flera förordnanden i Nedre justitie- revisionen och Justitiedepartementet (bl. a. som byråchef för lagärenden 1910-11) samt utnämndes 1911 till häradshöfding i Södertörn. Som sekre- terare hos kommittéer för lagstiftning om för- eningar och om aktiebolag har B. utarbetat de af dessa kommittéer offentliggjorda redogörelserna för utländsk lagstiftning om ifrågavarande ämnen (1903, 1907). 1916 utgaf B. "Juridisk tid- skrift". C.G.Bj. *Bergen. Efter inkorporering 1915 af Aarstads härad har B:s areal vuxit till 34,9 kvkm. med en hemmahörande befolkning vid folkräkningen 1 dec. 1920 af 91,443 pers. Öfver 60 proc. af stadens nuv. areal utgöres af fjäll, under det att det stadsmässigt bebyggda området utgör blott omkr. 200 har. Stadens handel och sjöfart ha under krigsåren fått stort uppsving, särskildt under den tid, då B. till följd af kontinentruternas afspärrning blef knutpunkten för Nord-Europas samfärdsel. Trots de stora krigsförlusterna har också B:s handelsflotta fördubblats och utgjorde 1921 612 fartyg om 592,463 bruttoton (353,647 nettoton). Förutom liflig inländsk trafik på de angränsande fjordarna och norska kusten har B. regelbundna ruter på England, kontinentens hamnar och Amerika. Stadens hamn, Vaagen, är numera otillräcklig och skall utvidgas genom kajanläggningar vid Puddefjorden och Store Lungegaardsvand. Det ankommande och afgående tonnaget i utländsk fart var 1920 tills. 1,017,612 ton. Exporten och importen ha också vuxit betydligt under de senaste årtiondena. Åren närmast före Världskriget utfördes öfver B. 35--60 proc. af Norges export af olika fiskprodukter, under det att importen af petroleum och spannmål var omkr. 40 proc. af hela Norges import. Det sammanlagda värdet af importen 1920 uppgick till 469 mill. kr. och af exporten till 102 mill. kr. B:s industri är ganska betydande, ehuru flera af de största kvarnarna och skeppsvarfven äro belägna utanför stadsområdet. B. hade 1920 498 fabriker med 7,977 arbetare. De förnämsta industrierna äro mek. verkstäder och skeppsvarf, kvarnar, textil- och konservfabriker, äfvensom boktryckerier. Utom Bergensbanan (se d. o. Suppl.), hvars station sedan 1913 är flyttad till Strömgaden ö. om Lille Lungegaardsvand, har B. järnvägsförbindelse med Os, hvarjämte en elektrisk linbana sedan 1918 för upp på Flöjfjället (312 m. ö. h.). Af under senare år uppförda byggnader märkas Bergens teater, uppförd midt på Engen vid pass 100 m. n. ö. om den gamla vid Teatergatan belägna teatern, samt Bergens offentliga biblioteks nya byggnad (plats för 230,000 bd) vid Lille Lungegaardsvand. B. har sedan 1904 ett handelsgymnasium, sedan 1905 musikakademi och sedan 1909 konsthandtverksskola. I B. finns ock meteorologiskt observatorium. Vestlandske (ej västanfjällska) konstindustrimuseet har skapats af en 1887 för ändamålet bildad förening (f. n. omkr. 200 led.). Det har fått mottaga stora donationer af C. Sundt m. fl., åtnjuter bidrag af kommunen och staten, har fonder till ett belopp af nära 200,003 kr. samt bibliotek och mönstersamling (omkr. 20,000 n:r). I samma byggnad, färdig 1896, äro äfven belägna stadens tafvelgalleri, Bergens konstförening och fiskerimuseet. Vid hörnet af Tydskebryggen och Torvet ligger hanseatiska museet, grundlagdt 1872 af köpman J. W. Olsen och 1916 inköpt af Bergens stad. Det 1825 af stiftsamtman W. F. K. Christie skapade B:s museum, hvars styrelse utgöres af 9 medlemmar och som ledes af en direktor, omfattar 1 zoologisk, 1 botanisk, 1 mineralogisk-geologisk, 1 historisk-antikvarisk afdelning, 1 geofysiskt institut (omfattande 1 afd. för hydrografi och 1 för dynamisk meteorologi), hvar under en professor, 1 professur i norsk språkforskning och Sundts lärostol i zoologi, hvarjämte till museet höra bibliotek (omkr. 120,000 bd), botanisk trädgård (med palmhus från 1900), seismografstation och biologisk station. Museet har utgett tidskr. "Urda" (3 bd, 1834--47), årsberättelser sedan 1884 (fr. o. m. 1892 kallad "Aarbok"), populära tidskr. "Natura" (sedan 1887) samt tvångsfria skrifter (en äldre serie på 7 bd och en nyare, hvaraf hittills utkommit 2 bd) m. m. Dess fonder uppgå till 1,24 mill. kr. Till en blifvande matematisk-naturvetenskaplig fakultet och nybyggnad för historisk-antikvariska afd. har B:s kommun skänkt 1 mill. kr., staten 100,000 kr., enskildt ha för samma ändamål och geofysiska institutet insamlats 1,34 mill. kr. och till en särskild universitetsfond 300,000 kr. 15--16 jan. 1916 härjade en häftig eldsvåda de centrala kvarteren, en tjugondel af stadens bebyggda område med stadens affärscentrum, hvarvid egendom till ett värde af öfver 50 mill. kr. förstördes. Af de på kartan i hufvuduppl. sp. 1441--42 angifna byggnaderna förstördes n:o 2, 12, 13, 17, 35, 47, 71, 78 samt två med 65 betecknade skolor n. ö. om Engen. De brunna kvarteren skola omregleras, i det att staden exproprierar alla tomter, där uppför en del offentliga byggnader samt sedan försäljer öfverblifna tomter. Då de brumna kvarteren utgöra stadens "City" och till största delen komma att intas af affärshus, blir det redan förut knappa utrymmet i det gamla B.