alldeles otillräckligt, och en större utflyttning framtvingas till Aarstadsområdet samt det utanför staden liggande villasamhället Damsgaard s. om Puddefjorden. Bland nyare litt. om B. märkas "Bergen 1814--1914", utg. af B:s kommune 1915, samt A. Helland, "Topogr.-stat. beskrivelse över B." ("Norges land og folk", XIII, 2 dlr, 1916). ^{O. Sjn.} *Bergendal, D., dog 23 sept. 1908 i Lund. Han blef 1889 led. af Fysiogr. sällsk. i Lund och 1905 af Vet. akad. Bergenholtz, Fredrik Engelbert, ämbetsman, f. 8 okt. 1858 i Högsby socken, Kalmar län, student i Lund 1879, aflade där hofrättsexamen 1885 och utnämndes efter tjänstgöring under Svea hofrätt till vice häradshöfding 1889. Han blef landskontorist (s. å.) och länsnotarie (1893) i Västerbottens län, t. f. (1899) och ord. (1901) kansliråd samt (1904) expeditionschef i Landtförsvarsdepartementet, landshöfding i Västerbottens län (1909) och är sedan 1911 generalkrigskommissarie. Han var led. af departementalkommittén (1908--12) samt ordf. bland sakkunniga ang. ny uppställning af riksstatens Fjärde hufvudtitel (1917--18) och dess Femte (1917--19) samt ang. ordnandet af den centrala förvaltningen under Försvarsdepartementet (1920--21). Dessutom har B. haft kommunala uppdrag (stadsfullmäktig i Djursholm 1914--20) samt beklädt ordf.-platsen i flera finansföretag. *Bergenhus amt. -- 2. Söndre B. amt kallas fr. o. m. 1919 Hordaland fylke. -- 3. Nordre B. amt kallas från samma tid Sogn og Fjordane fylke. Bergensbanan (se karta öfver banan å sp. 559--560), norska stambanan mellan Kristiania och Bergen, öppnad för reguljär trafik 1 dec. 1909, är 492,45 km. lång, hvaraf 100 km. komma på högfjällen, och uppnår en höjd af 1,301 m. ö. h. vid Taugevand mellan Finse och Hallingskeid. Spårvidden är den i Europa allmänt normala (1,435 m.), och skenornas vikt, som urspr. var 30 kg. per m. i högfjället och 25 kg. annars, har delvis ökats till 35 kg. per m., hvilken vikt småningom skall gälla för hela sträckan. Banan genomlöper 178 tunnlar om tills. 36,682 m. De flesta tunnlarna finnas på sträckan Bergen--Voss (52 st. på 107 km.). De längsta tunnlarna äro Gravehalsen (5,311 m.), mellan stationerna Opset och Myrdal, Reinunga (1,593 m.) och Haversting (2,290 m.), på östra sidan af Kröderen. Frågan om anläggning af B. uppstod först 1870, och 1874 års järnvägskommitté framlade förslag därom. Sträckan Bergen--Voss beslöts af stortinget 9 juni 1875, byggdes som smalspårig järnväg (1,067 m.), öppnades för trafik 11 juli 1883 och ombyggdes till normalspårig 1889--1904. Östra delen, linjen Kristiania--Roa, beslöts 1894 och öppnades 20 dec. 1900. Linjen Voss--Taugevand (72 km.) beslöts också 1894 samt fortsättningen, linjen Taugevand--Roa, på nordbanan, 1898. B:s byggande har erbjudit stora tekniska svårigheter på grund af de många tunnlarna, starka stigningarna, väldiga snömassorna och tvära kurvorna, hvadan det anses som ett tekniskt företag af första rang. Största stigningen, i riktningen mot Bergen, är 20 proc. (1 på 50) och i riktningen mot Kristiania 21,5 proc. (1 på 46,5). På Vossbanan är minsta kurvradien 188 m. och på den öfriga delen af B. 250 m. De största broarna, af sten, gå öfver Begna, vid Hönefoss, och Hallingdalsälfven, vid Svenkerud. Trafikförhållandena kunna vara mycket vanskliga om vintern på grund af de stora snömassorna -- man har mätt ända till 18 m. djupa drifvor; fjällpassagerna äro därför till stor del inhägnade med snöskärmar (se Snöskyddsanläggningar, sp. 160), och för snöns bortskaffande användas snöslungare, roterande snöplogar (se Snöplog, fig. 3). Till uppförande af snöskärmar ha användts 2,8 mill. kr.; de vidtagna åtgärderna ha också uppfyllt alla förväntningar, och trafikstoppning har därför nästan h. o. h. undvikits. Anläggningskostnaderna ha tills. utgjort 67 mill. kr., inberäknadt rullande materiel, hvaraf 7 mill. kr. på linjen Kristiania--Roa och 16 mill. kr. på sträckan öfver själfva högfjällen. -- B. har stor kommersiell betydelse såsom förbindelseled mellan Norges två största trafikcentra och förkortar resetiden dem emellan till 1/4 af resetiden med ångbåt längs kusten. Den är dessutom betydelsefull ur turistsynpunkt, i det att den öppnar tillträde till en del af landets vackraste och vildaste natur. Från B. har man utsikt öfver Hallingskarvets väldiga fjällmassa, öfver Hardangerjökelns och Vosseskavlens eviga glaciärer och snövidder samt öfver Flaamsdalens hisnande djup, och stationerna på högfjället bilda utgångspunkt för intressanta utflykter i nejden. Vid flera stationer finnas därför högfjällshotell, som kunna täfla med de bästa utländska (vid Gjeilo, Finse, Myrdal). ^{M. H.} Bergens befästningar, gemensamt namn på de under 1890-talet vid inloppen till Bergen anlagda fästningsverken. Bland de befästa platserna är Kvarven vid södra och Hellen med Sandviksfjeld vid norra inloppet (båda på fasta landet) samt längre ut vid Lille--Bergen och Hagelsund och vid Herlö (Herdla). Vid Gravdal, innanför Kvarven, ligga kommendantsbostaden och barackerna för fästningsartilleriets underofficersskola. ^{M. H.} Bergensis, Joh. Olai, pseudonym för Nordahl-Olsen, J. (se denne). *Bergenson, A. V., dog 18 maj 1914 i Stockholm. Han var lärare vid Mus. akad. (sedan 1912 professor) till okt. 1913. *Bergens Stift heter sedan 1 jan. 1919 Björgvins bispedömme. *Berger, O., dog 28 dec. 1914 på Sofiahemmet i Stockholm. Med den öfriga Boströmska ministären afgick B. 12 april 1905, var 1906--13 justitieombudsmannens suppleant och valdes 1913 ånyo till justitieombudsman. 1907--12 var B. led. af Första kammaren, vald för Kalmar län (södra delen), och var därunder led. af konstitutions- (1907--11) och rösträtts- (1907) utskotten. Han var hedersled. af Örlogsmannasällskapet (1912). *Berger. -- 2. A. von B. (sp. 1452) dog 24 aug. 1912. Hans samlade arbeten utgåfvos i 3 bd 1913--14. -- Om hans hustru se Hohenfels (äfven i Suppl.). *Berger, W. (sp. 1452), dog 16 jan. 1911 i Jena. Berger, Johan Henning, författare, f. 22 april 1872 i Stockholm, vistades 1892--99 i Förenta staterna, var sedan anställd i tidskriften "Varias" redaktion och bosatte sig därefter i Köpenhamn. B. debuterade 1901 med en samling skisser