Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergerac ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Bergerac-Bergh
Iran Amerika; Där ute, som gjorde effekt både
genom ämnenas ovanlighet i vår novellistik och
den exakta, kraftiga behandlingen. Hans följande
alstring omfattar dels kortare, dels längre novel-
ler: Ridå (1903), Ysail (1905), Drömmen om hel-
vetet (1906), Ur en ensams dagbok (1908), Aska
(1909), Drömlandet (s. å.), Bendel & C:o (1910),
Fata morgana (1911), Paus (s. å.), Johan Claudius’
äfventyr Q912), Livets blommor (s. å.), Ur larmet
(1913), Films (1914), Den andra sidan (1915),
Hörnfelt (s. å.), Gulaschbaronerna (1916), Noveller
i pastell (1917), Järntrappan (1918), Svarvstolen
(1919), De fördömda (s. å.), Hjärtat på väggen
(1920), Spöksekretären (s. å.), Vem vet? (1921)
och Pedanten (1922), dels ett skådespel, Synda-
floden (uppf. 1908 i Stockholm). B. har framför
allt vunnit namn som skildrare af den yttre verk-
ligheten, af sinnesintrycken, som han återger med
en utomordentlig rikedom på detaljer, ett hetsigt
modernt, impressionistiskt sätt. Han sammanför
serier af utförligt och skarpt återgifna iakttagel-
ser, och särskildt är gatan hans stora skissbok.
Scenen för hans berättelser är ofta Stockholm,
Chicago, Paris; han har med mycken skicklighet
tecknat situationer och tilldragelser från såväl
lyxens som nödens regioner i våra dagar. Den
förhärskande stämningen i hans verk är ett resig-
neradt, känslofullt vemod. 1922 började utges hans
Skrifter i urval. Se S. Söderman, "Böcker och för-
fattare" (1914), och 0. Hornen, "I marginalem"
(1917). B-DB.
*Bergerac, S. C. de. B:s "L’autre monde"
utgafs i kritisk uppl. af Leo Jordan 1910. En
svensk biogr. utgafs af T. Nerman 1919.
Bergeström, Hans, präst, författare, f. 23
juli 1735 på Ettarps gård, Halland, d. 19 juli
1784, vardt 1754 student och 1757 filos. magister,
prästvigdes 1758 och utnämndes 1762 till lektor
vid katedralskolan i Karlskrona, vardt teol. doktor
i Biitzow och 1774 pastor i Hälsingborg. B., som
hindrades och förföljdes af Amiralitetskollegiet och
Lundakonsistoriet för sin pietistiskt färgade reli-
giositet och sin aggressiva nitälskans skull, var en
flitig författare. Utom tidskriften "Achates och
Sostratus" (i förening med K. F. Broomé) skref
han Försök till den rätta christliga upfostrans
kännedom (1766; 2:a uppl. 1856), en predikan om
äktenskapet 1780 (angripen i "Stockholmsposten"),
Samling af poetiske arbeten (2 dir, 1784) m. m.
och två tendensskrifter i romanform, Indianiske
bref, som utkom arkvis i Karlskrona under senare
hälften af 1770, och Om Nahkhanahamahhem eller
dumhetens och dårskapens land (1771). Den förra
är en ganska torr efterbildning efter Swift, där
han ifrar mot adelskapet och partiväsendet samt
skildrar ett utopiskt land med allmän jämlikhet och
starkt religiöst tvång. Den senare, också en fam-
tastisk resebeskrifning, är betydligt mera roande och
fantasifull. Jfr E. Follin, "Helsingborgs historia"
(1851), och F. Book, "Komanens och prosaberät-
telsens historia i Sverige" (1907). B-n B.
’Berggren, S., dog 28 juni 1917 i Lund. Sedan
1870 var han led. af Fysiogr. sällsk. i Lund.
*Berggren, J. E., dog 12 dec. 1918. Han upp-
fördes 1907 på förslaget till biskop i Karlstad och
tog af sked från professuren 1909. Han var led.
af kyrkomötet äfven 1908.
*Bergh. 1. L. S. K. B. (sp. 1460) dog 20 juiii
1909 i Köpenhamn.
*Bergh. - 2. B i k a r d B. (sp. 1462) dog i Salt-
sjö-Storängen 29 jan. 1919 och ligger begrafven på
Tyresö kyrkogård. Hans verksamhet under hans
lefnads sista skede är närmast förenad med Na-
tionalmuseets omgestaltning. Han blef (febr. 1913)
af ecklesiastikministern förordnad att inträda i
den nämnd af 5 sakkunniga, som hade att utarbeta
plan för nyordnande af konstsamlingarna och för
därmed sammanhängande eventuella om- eller till-
byggnader af museet. B. hade uppgjort ett för-
slag, som inlämnades jämte kommittéutlåtande
till K. M:t l april 1913. Kommitterade anslöto
sig till detta förslag, och ombyggnadsarbetet tog
sin början 1914. l april 1915 tillträdde B. be-
fattningen som öfverintendent och chef för Natio-
nalmuseum. Han egnade sig under de år, som
återstodo för honom, med osviklig hängifvenhet,
med oförtröttad ifver och reformatorisk handlings-
lust åt lokalernas ombyggnad och samlingarnas
systematiska omordnande. De ökades under dessa
år genom stora och betydande nyförvärf. Det
första af dessa, hvilket på B:s initiativ genom-
fördes, redan innan han blef museets styresman,
bestod i omkr. 80 svenska målningar från 1870-
och 1880-talen - flertalet utfördt af medlemmar
af Konstnärsförbundet -, som egarna öfverläto till
museet som gåfva eller som köp för till detta ända-
mål på privat håll samlade medel (se katalogen
of ver utställningen af dessa konstverk okt. 1914.
Om B:s ombyggnadsplan, om dess genomförande
och om museets nyförvärf under hans chefstid se
Nationalmuseum. Suppl.). - B:s medi-
terande läggning hade tidigt lockat honom att i
skrift klargöra och framlägga sina tankar om
konstutöfning och om - till en början - den
samtida konstens uppgifter. Hans första uppsats
(1886) gällde Öfverdrifternas nödvändighet i kon-
sten. Sedan följde analyser af några hans kamra-
ters konstnärskap. 1905 utgaf han stridskriften
H vad vår kamp gällt, stämningsbilder från opponen-
ternas 20-åriga verksamhet, öfriga essayer och
artiklar Om konst och annat utkommo 1908, däri
en analys af Rembrandts färger och en studie Det
skönas problem från naturalistisk synpunkt. Grund-
dragen i sin museireformatoriska sträfvan uppdrog
han i uppsatsen Konstmuseet som skönhetsvärld
(1914, tr. i "Ord och bild" 1915). Efter hans
död utkommo studien Stilproblemet (1919; öfv. till
da.) och Efterlämnade skrifter (Om konst och annat,
II, 1921), som innehåller såväl konsthistoriska som
konstfilosofiska uppsatser och äfven anteckningar
till ofullbordade skrifter. - Bland B:s målningar
fr. o. m. 1904 märkas porträtt af Per Hallström
och hans hustru, Ej. öhrvall (båda 1904; det först-
nämnda i K. 0. Bonniers samling af författar-
porträtt), K. Warburg, A. Strindberg (båda 1905,
det senare i K. 0. Bonniers samling), Ellen (konst-
närens dotter, 1909, Nationalmuseum), G. Fröding
(monumentalt hållet, 1910, Bonniers samling), Sv.
Arrhenius (1911) och Ej. Branting (1912). Till
hans senare skede höra några latndskap i modernt
bredt och summariskt sammaniattande behandlings-
sätt (ett på Nationalmuseum).
En af hans största målningar, Hypnotisk seans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
