hans initiativ öfverläto till museet 1914. En min-
nesutställning anordnades där våren 1919. B. var
sedan 1918 led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg.
Jfr studier af A. Gauffin och E. W ettergren i
"Nationalmusei årsbok" 1919 och "Tidskr. f.
konstvetenskap" 1920
3.
Severin B. dog 6 mars 1919 i Stockholm.
Han blef 1910 förste arkivarie och sektionschef i
Kiksarkivet. Han lämnade dock detta verk, hvarom
han gjort sig så högt förtjänt, samt sökte och fick
1918 krigsarkivarietjänsten. Han skref vidare bl. a.
Svenska riksarkivet 1618-1837 (i detta arkivs "Med-
delanden. Ny följd", 11:5, 1916), ett synnerligen
gediget arbete, och K. Samfundet för utgifvande af
handskrifter rörande Skandinaviens historia under
första århundradet af dess tillvaro (1917).
2. G-g N.
Bergh, Gustaf Fredrik, apotekare, f. 12
okt. 1873 i Malmö, aflade apotekarexamen 1895,
studerade senare i Marburg och blef där filos.
doktor 1903. B. var 1898-1910 assistent i kemi
och kemisk farmaci vid Farmaceutiska institutet,
uppehöll periodvis som t. f. lärare föreläsningarna
i kemi och kemisk farmaci 1902-06 och blef 1910
lärare i teknisk farmaci och författningskunskap.
Sedan 1903 är B. tillika institutets kamrerare.
1912--15 var han ordf. i Farmaceutiska föreningen
och är led. af Svenska läkaresällskapet (sedan
1907) m. m. I förening med A. Blomquist, T.
Delphin och R. Westling har B. (1902-06) utgett
"Kommentar till Svenska farmakopén" (Ed. VIII)
och däri särskildt utarbetat Kort handledning
i titreranalys (2:a uppl. 1920), som äfven
utgetts separat, hvar jämte han författat uppsatser
i facktidskrifter.
C. G. S.
*Bergh, Johannes (sp. 1464), dog 18 mars
1906 i Kristiania.
Bergh, Haakon Ludvig, norsk teaterchef,
f. 9 jan. 1865 i Kristiania, vardt student 1883,
var först militär, debuterade 1890 som sångare i
Köpenhamn, var sedan anställd vid Carl-Johan-
theatret, 1894--99 vid Kristiania teater och därefter
vid Nationaltheatret i Kristiania, tills han 19C8
vardt instruktör och 1909 äfven chef för Bergens
teater. B. öfvergaf småningom operan för skådespe-
let; han har utfört en hel del moderna världsmamna-
och resonörsroller (löjtnant Hamar i "En fallit",
Des Prunelles i "Låt oss skiljas" m. fl.).
M. H.
Berghman,
Gustaf Schlegel, läkare, bibliognost,
f. 24 dec. 1836 i Stockholm, d. där 25 juli 1910, vardt
student i Uppsala 1853 och med. licentiat 1867,
gjorde längre utländska studieresor och
vardt i Amsterdam lärjunge till den berömde
massören Mezger, hvars system han införde
Sverige och under en lång följd af år framgångsrikt
tillämpade. Ryggmärgslidande tvang honom att
1882 upphöra med sin praktik. På sjukbädden började
han intressera sig för studiet och samlandet af
Elsevierernas alster. Efter 25 års samlarverksamhet
öfverlämnade B. 1909 hela sin samling, bestående af 2,273 n:r
och 2,377 vol., de flesta i praktband, till K. biblioteket.
Den finnes utställd i särskild monter i visningssalen.
B. författade också ett par arbeten i detta sitt
älsklingsämne,
Études sur la bibliographie elzevierienne (1885),
Supplement à Vouvrage sur les elzeviers de m. A. Willems (1897)
och den katalog öfver den skänkta samlingen, som utkom 1911
och hvars inledning äfven redogör för donationen,
i hvilken det ingick ett kapital till samlingens
förkofran och andra för K. biblioteket önskvärda ändamål.
R--n B.
Bergholm, Karl Axel, finländsk genealog, f.
6 nov. 1841 i Sibbo, Nyland, blef filos. kandidat
1864, var lärare i Borgå 1866-79, lektor i historia
vid S:t Michels lyceum 1879--85 och vid
Borgå lyceum 1885-1910. B. har utgett Finska
fornminnesföreningens stora Sukukirja Suomen
aatelittomia sukuja (Släktbok för Finlands ofrälse
släkter, 1893-1901), omfattande öfver 20J släkter.
Han redigerade Keisarillisen Suomen hallituskonseljin
ja Senaatin puheenjohtajat, jäsenet ja virkamiehet (1912),
biografiska uppgifter om Finlands senats led. och
tjänstemän 1809-1909.
T. C.
Bergholz, M., jägare. Se Birckholtz.
Bergisbröd. Se
Papaver.
*Bergjum, socken, bör rätteligen skrifvas
Bergum.
Bergkilning, tekn. Se Eldsättning.
Bergklint, geogr. Se Klint 1.
*Bergkvara. 1. Lastageplatsen med järnvägs-,
ångbåts- och tullstation, Söderåkra socken, Kalmar
län, vid Kalmar sund, 35 km. s. v. om Kalmar. Det
köpingslika samhället har ett trettiotal handlande
och hamdtverkare samt något industri, bl. a. ett
skeppsvarf. I B. är hemmahörande en flotta (mest
segelfartyg), som 1920 utgjordes af 10 fartyg om
1,886 nettoton med 75 mans besättning, den största
flottan i någon af länets landthamnar.
O. Sjn.
Berglund, Arcadius, militär, skriftställare,
f. 12 jan. 1837 i Hälsingborg, d. 6 dec. 1915 i
Stockholm, blef 1859 löjtnant vid Ingenjörkåren,
vid hvilken kår (från 1867 benämnd Fortifikatio-
nen) han 1891 blef öfverstelöjtnant. 1895 erhöll
han af sked från beställning på stat, hvarvid han
utnämndes till öfverste i armén. 1910 af gick han
ur krigstjänsten. 186&-84 var han lärare i
befästningskonst vid Krigshögskolan (fram 1878 benämnd
Artilleri- och ingenjörhögskolan) och 1868--92
lärare i beskrifvande geometri vid samma läroverk.
Framstående militärskriftställare, författade
han ett stort antal värdefulla af handlingar och
uppsatser -- hufvudsakligen behandlande
krigsbyggnadskonsten -- i "Tidskrift i fortifikation",
hvars utgifvare han var från tidskriftens början (1878)
till 1896, Krigsvet. akad:s handlingar och tid-
skrift samt "Artilleritidskrift", hvarjämte han utgaf
Öfversigt af fästningsbyggnadskonstens utveckling
samt af några europeiska staters fästningssystem
(1883) och författade en af delning af "Minnesblad
ur Mariebergs historia 1818-1884" (1886). Han
redigerade äfven 2:a uppl. af "Uppfinningarnas
bok" (1898--1907). Under åren 1869--1900 var
han led. af Krigsvet. akad.
H. J--dt.
Berglund, Karl, politiker, f. 1859 på
Gimmened, Skaraborgs län, d. där 30 juni 1921, gjorde
