lustspel, den först af censuren förbjudna Karen Bornemann (1907; 7:e uppl. 1908; uppf. 1908 i Stockholm), Det gyldne skind (1908), med ämne från Thorvaldsens ungdom, komedien Idas bryllup (1911; "Med i dansen", uppf. 1912 i Stock- holm) och läsdramat Vejen til Gud (1912) samt de postumt uppförda, det satiriska lustspelet Hvad man tåler om och skådespelet Provens dag (1915); med H. Pontoppidan dramatiserade ham den senares "Lille Rödhætte" till Thora van Deken (1915; uppf. 1916 i Stockholm). Danskt godmodigt skämtlynne, lefnadskännedom och teknisk skicklighet utmärkte honom. R--n B. Bergström-Simonsson, Anna Katarina, sångpedagog, f. 30 dec. 1853 i Färnebo socken, Värmland, tog 1876 organistexamen vid kon- servatoriet i Stockholm, verkade länge som sång- lärarinna i folkskolor och flickskolor, bl. a. vid Högre lärarinneseminariet, och var 1903-20 lära- rinna i metodik och pedagogik ("ledare af prof- kurs i skola") vid konservatoriet. Led. af Mus. akad. 1912. Hon har inlagt mycken förtjänst om skolsången i Sverige, äfven genom fortbildnings- kurser i tonbildning och talteknik, är anhängare af "formelmetoden" (jfr Anjou, Suppl., och Musikundervisning i skolorna) samt har företagit utländska studieresor och gett ut bl. a. Sångkurs för skolan. Hon ingick äktenskap 1916 med direktören J. D. Simonsson. * Bergsvik har jämte Storfors hamn och lastageplats, hvarest 1919 i hamnafgifter för fartyg och varor erlades 203 kr. för inrikes och 2,933 kr. för utrikes fart. Bergsviken utgör den sydligaste och största viken af Jämtlands Storsjö (292 m. ö. h.) och al- skiljes från den egentliga sjön genom Norderön m. fl. öar. Dess längd är omkr. 40 km.; dess areal kan uppskattas till mer än 125 kvkm. Under det att dess norra del är tämligen smal (1,5--2,5 km.), blir den söderut upp till 7 km. bred. Där skjuter den 13 km. långa Myrviken upp mot n., parallell med B:s hufvudarm. Stränderna äro ganska tätt bebyggda. Nära B:s sydända reser sig Hofverberget 547 m. ö. h. Dalgången fortsattes mot s. ned till Ljungan, och säkerligen har under preglacial tid åtminstone västra delen af Storsjöns vattenområde haft sitt aflopp där. O. Sjn. *Bergsöe. -- 2. V. B. dog 26 juni 1911 i Köpenhamn. Bergudden, fast klippfyr med mistklocka (sedan 1909) på nordvästra sidan af Holmön, ö. om Umeå, på 63° 47/ 30// n. br. och 20° 50' 25" ö. Igd fr. Gr., på ett 17,8 ra. högt trätorn, uppfördt 1884. E. A--t. Bergum. Se Bergjum (äfven i Suppl.). *Bergunda. Patronatsrätten för B. och Öja upphörde fr. o. m. 1922. Bergvall, Erik, idrottsledare, f. 7 april 1880 i Västerfärnebo socken, Yästmanland, var 1898--99 redaktör för tidningen "Sport", blef 1900 medredaktör vid "Nordiskt idrottslif" (se d. o.) och är dess hufvudredaktör sedan 1911, led. i Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas öfverstyrelse sedan 1904, var dennas sekreterare 1906--10, medarbetare i "Stockholmstidningen" 1907--11, sekreterare i Svenska simförbundet 1904-08, är dettas ordf. sedan 1909 samt utsågs 1916 till chef för Stadion i Stockholm. I Olympiska spelen har han deltagit 1906 i Aten som simtäflare, 1908 i London som ledare af svenska simtruppen och vattenpolospelare, 1912 i Stockholm och 1920 i Antwerpen som kommittéordf. för simning. Han redigerade den officiella redogörelsen för olympiska spelen (se d. o., sp. 677) i Stockholm. B. har författat den öfvervägande delen af artiklarna om idrotter i Nordisk familjebok. Bergverkskoloni. Se Koloni. * Bergvik. Driften vid B. är nedlagd, och trävarurörelsen bedrifves numera uteslutande vid Ala sågverk. Därom och om bolagets ställning se Ala. Suppl. Bergvik, kapellförsamling i Gäfleborgs län, Ala tingslag, ingår i Söderala kommun. 2,493 inv. (1919). Kapell till Söderala, Uppsala stift, Åla kontrakt. Berg von Bergheim. Se Lilliehorn 2. Bergö, klippfyr på sydöstra udden af Lilla Bergö (Södermanlands skärgård) på 58° 45' 10" <n. br. och 17° 24' 45" ö. Igd fr. Gr., uppförd 1893. Bergö, ösocken i Yasa län, Finland, Närpes domsaga, Korsholms härad, afskildes 1908 från Malaks till själfständigt pastorat, Vasa nedre kontrakt, Åbo ärkestift. 35 kvkm. 809 inv. (1920), svensktalande. O. B--n. Bergön, ö i Nederkalix socken, Norrbottens län, har en areal af omkr. 17,5 kvkm. Tillika med Kanon och en del mindre skär och holmar skiljer den Tore- från Kånefjärden. ön är skogbevuxen och bergländt (73 m. ö. h.). O. Sjn. Bergöö, Karin, målarinna. Se Larsson, K. O. Beridare, en person, som yrkesmässigt sysselsätter sig med hästdressyr, särskildt skolridning, liksom stallmästare (se d. o.). Kungl. svenska hofstallstaten upptar beridaren närmast efter stallmästaren. Enligt Sveriges stuteristat finnes 1 beridare på hingstdepåerna såsom närmaste man tilldepåchefen. B. C--m. *Berisslavl tillhör nu republiken Ukraina. *Berkshiresvin. Se S vi n raser, pl. I. Berlevåg, härad och socken under Tana pastorat, Finmark fylke (före 1919 Finmarkens amt), Norge. 1,130,86 kvkm. 1,071 inv. (1920). Inom häradet ligger ett stort fiskeläge B. Fiske. K.G.G. Berlin, blixtfyr på skäret B. i Bohusbukten på 57° 56' 2" n. br. och 11° 33' 13" ö. Igd fr. Gr., uppförd 1917. * Berlin. Ehuru B. lidit oerhördt under Världs- kriget i följd af hungerblockaden och genom flera mer eller mindre blodiga revolutioner, företer det f. n. en bild af kraftig utveckling, 1 okt. 1920 införlifvades förstäderna med det egentliga B. "Storberlin" (Stadtgemeinde B.) består nu af 8 städer: B., Charlottemburg, Köpenick, Lichtenberg, Neukölln, Schöneberg, Spandau och Wilmersdorf, med tills. 3,074,679 inv., samt 87 landskommuner med 729,359 inv. eller tillhopa 3,804,038 inv. B:s ytinnehåll utgör efter denna införlifning 878,10 kvkm. och öfverträffar i detta hänseende numera New York, Paris och London. Centralförvaltningen (magistraten och stadsfullmäktige, stadtverordnetenversammlung, med 225 medl. ) handahr blott en del af