förvaltioniigsuppgiterna, särskildt skatteväsendet, gas-, vatten-, elektricitetsverken och kommunikationerna, medan större delen däraf, särskildt polis, undervisning, byggna- der och hälsovård, skötes af de 20 distrikt, hvari Storberlin är indeladt. Hvarje distrikt har sin under egen borgmästare stående styrelse (bezirksamt) samt egna representationer (bezirksversammlungen) med tills. 760 medl. B. uppgafs 31 mars 1921 inneha en nettoförmögenhet af 1,086 mill. mark, sedan skulderna, uppgående till 4,106 mill. mark, af dragits. I budgeten för 1921 upptagas utgifterna till 5,333 mill. mark, hvilka hufvudsakligen täckas genom andelen i riksinkomstskatten samt skatter, som kommunen själf eger rätt att upptaga. För räkenskapsåret 1921 beräknades utgifterna för fattigvården till of ver 75 mill. mark. Dessutom gingo betydande summor till understöd åt arbetslösa. Antalet lärjungar i B:s skolor uppgick 1921 till 491,881 efter Schlüter ledde slottsbyggnaden från 1707 till 1713, dekorerade på ett berömvärdt sätt slottets inre. Bland de märkligaste föremålen äro Eosan- ders silfverbyffé i riddarsalen. Den egentliga fest- våningen, börjande med "Hvita salen", har man så litet som möjligt belamrat med museiföremål. Slottsmuseet torde vara utan motstycke i hela värl- den. Konstindustrimuseet hade under årens lopp förvärfvat många och utomordentligt värdefulla konstsaker. Samlingen af gamla konstmöbler torde vara oöfverträffad. Gobelängerna representera fa- belaktiga värden. Porslinet från kungl. fabriken i Berlin, Meissen i Sachsen och andra berömda fabriker är af betydande intresse. Guldsmedskon- sten från äldre och nyare tid är synnerligen rik- haltigt representerad. På "Museumsinsel" n. om slottet, där Altes och Neues museum, National- galleriet och Kaiser-Friedrich-museum äro belägna, har under själf va kriget varit under arbete en Fig. 1. Preussiska statsbibliotekets nya byggnad. Fig. 2. Markisen e s museum (12,g proc. af befolkningen), af hvilka 78 proc. gingo i folkskolor. De högre flickskolorna ha ut- vidgats, och antalet kvinnliga studerande vid B:s universitet har betydligt ökats. Preussiska stats- biblioteket (grundl. 1661 och i mårga år inrymdt i en större byggnad vid Franz Josephsplatz) har flyttats in i en ståtlig byggnad (fig. 1) vid Unter den linden, som uppfördes 1903-14 (efter ritningar af E. v. Ihne) för en kostnad al 25 mill. mark. Det innehål- ler 1,5 mill. bd och 30,000 handskrifter. Den gamla biblioteksbyggnaden är numera universitetets aula- byggnad och innehåller dessutom åtskilliga föreläs- ningssalar. Det forna k. stallet (Königi. Marstall), ombyggdt 1897-1900 af v. Ihne, i renässansstil, inrymmer bl. a. staden B:s bibliotek, hvarifrån böcker utlånas mot en ringa penning. Kungl. slottet (med sammanlagdt 600 rum) har förvandlats till museum, som ordnats och står under ledning af Otto v. Falke och upptar större delen af konstindu- strimuseets samlingar, som voro inrymda i en bygg- nad vid Prinz Albrechtstrasse; med detsamma ha förenats k. slottets egna utomordentligt rika sam- lingar af möbler, husgeråd och konstsaker. Det omfattar 70 salar och är öppet hvarje dag. Den svenskfödde arkitekten Eosander von Göthe, som ny storartad museibyggnad invid Spreefloden och Stadtbahn. Där komma att inrymmas Porgamon- museet, ett särskildt tyskt kulturmuseum och Yor- derasiatisches museum (se M ess e l, A., sp. 221 o. fig. 3 där). I sydöstra B. vid Spreefloden ligger en mycket ståtlig, 1901-07 uppförd byggnadskomplex i romansk, gotisk och renässansstil med ett högt torn i midten, Märkisches museum (se fig. 2), B:s speciella stadsmuseum, visande stadens kultu- rella utveckling, samt hem bygdsmuseum för prov. Mark Brandenburg. Berlins kulturella intressen upp- rätthållas på ett glänsande sätt. Musiklifvet florerar som aldrig förr, den förra kungl. operan är nu Staatsoper. I Charlottenburg uppfördes 1911-12 Deutsches opernhaus. På teaterlifvets område ver- kar Schauspielhaus, den forna k. dramatiska teatern efter ungefär samma principer som under kejsar- tiden med mest klassiska skådespel. Eeinhardt har framträdt som en betydande teaterreformator ej blott på Deutsches theater, utan af ven i det nya, i arkitektoniskt hänseende mycket intressanta Grosses Schauspielhaus nära Weidendamer briicke. En annan för stora folkmassor afsedd teater, men med bästa konstnärliga ledning är direktör Kaysslers Volksbühne vid Bülow platz. Kejsar Vilhelm