583 Berlin-Bermondt 584 I:s palats vid Unter den linden är i orubbadt skick och visas liksom före kriget för allmänheten. Riks- presidenten Ebert residerar i Wilhelmstrasse n:r 73, som under kejsartiden var ministerium för k. huset, ett litet palats, som 1734-37 byggdes åt en grefve Schwerin. I B. utropades 9 nov. 1918 tyska republi- ken. Gång på gång egde därefter oroligheter rum; särskildt våldsamma voro de gatustrider, som ut- kämpades 5-13 jan. 1919 (se Tyskland, sp. 696). 7 juni 1903 bildades i B. en svensk försam- ling, Vi k t o ri a f ö r s am l im g en (se d. o.), h vars gudstjänst sedan 1905 hölls i Domstiftska- pellet Oranienburgerstrasse, men 18 juni 1922 in- vigdes åt henne af ärkebiskop Söderblom egen kyrka, i en 1920 inköpt villa vid Landhausstrasse n:r 33-34, som utom kyrksal inrymmer bibliotek, expeditionslokaler och pastorsbostad. G- B-st. * Berlin (sp. 23). 1. Stad i kanadensiska prov. Ontario, omdöptes 1915 till Kitchener. Berlin, Johan August, läkare, botanist, f. 7 aug. 1851 i Malsta, Eoslagen, d. 9 juli 1910 å Svartsö, Eoslagen, blef med. doktor i Uppsala 1888, förste provinsialläkare i Stockholms län och pro- vinsialläkare i Stockholms distrikt 1892, deltog i svenska expeditionerna till Grönland 1883 och 1885 och publicerade botaniska iakttagelser därifrån. Hans samlingar tillföllo Riksmuseum. C. Lmn. Berlin, K nu d, dansk rättslärd, universitets- lärare, f. 7 juni 1864, blef 1890 juris kandidat och 1906 doktor (på af h. Oplösningsretten ovenfor lovgivende f or samling er}. 1898 blef han sekrete- rare i folketinget och var 1907-08 sekreterare i den dansk-isländska kommittén, blef docent 1910 i isländsk rätt och 1911 därjämte i offentlig rätt samt 1919 professor i dessa ämnen. I en rad skrifter (bl. a. Islands statsretslige stilling efter fristatstidens ophör, 1909) har han behandlat isländska förhållanden och tagit kraftigt till orda mot Jon SigurÖssons (se denne) framställning, som blef grundläggande för islänningarnas fiendskap mot Danmark under ett par människoåldrar. B. har vidare skrifvit Den danske statsforfatningsret (I, 1916) och Den dansk-islandske jorbundslov (1920). E.Ebg. 'Berliner, A., dog 22 april 1915 i Berlin. Berlinerbröd göras af socker, oskalad finhackad mandel och hvetemjöl, hvilka knådas till deg, ut- kaflas, bestrykas med äggula, skäras i längder och gräddas. Längderna, ännu varma, delas på sned- den till småbröd. Berliner domchor [dåmkår]. Se Berlins domkyrkokör. Suppl. Berliner volksblatt [få'lks-]. Se Y or w ärts. Berling, Johan Carl Ernst, dansk hof- ämbetsman och tidningsutgifvare, f. 30 aug. 1812, d. 30 mars 1871 .i Egypten, ärfde efter sin far det stora Berlingska tryckeriet, hvarifrån den tid- ning, som från 1833 bär titeln "Berlingske tidende" (se d. o.), utges, var ungdomsvän med prins Fredrik, 1848 konung under namnet Fred- rik VII, och detta banade honom väg till ett icke obetydligt politiskt inflytande. B. af stod till prin- sen sin älskarinna Louise Rasmussen. som upphöj- des till grefvinna Danner, och fick den ena värdig- heten efter den andra: konungens privatsekreterare, kammarherre och generalintendent för civillistan. B. och grefvinnan bidrogo till ministären örsteds fall 1854 och bildandet af Rotwitts ministär 1859, men B. nedlade sina ämbeten 1860 och egnade sig sedan väsentligen åt sin stora och myc- ket inbringande affär samt resor. &-n B. *Berlingska boktryckeriet. Edvard Ber- ling, f. 1845, d. l sept. 1919, inköpte 1869 Akademiska boktryckeriet i Uppsala, som han 1918 öfverlät till Nils Schmidt, representerande ett bo- lag, som nu eger detsamma. * Berlingske tidende. Hufvudredaktör efter Chr. Blangstrup är fr. o. m. l jan. 1913 Chr. Gul- mann. Berlin-Oberschöneweide. Se Oberschöne- w e i d e. Berlin-Pankow. SePankow. Berlins domkyrkokör (ty. Berliner domchor), en vid domen i Berlin verkande kör, sammansatt af gossröster och mansröster samt ryktbar för sitt fulländade utförande af amdliga sångverk alltifrån Palestrina och hans samtida. Fredrik Vilhelm IV lät som kronprins inrätta kören, efter 1829, och ombilda den 1838 genom Einbeck och Neithardt, h varefter den erhöll sin nuv. organisation 1842 under medverkan af Mendelssohn. Männen, som hålla körens lägre stämmor, äro fast anställda och ha aflönats af monarkerna personligen; gossarna ut- bildas i en särskild skola. Under Världskriget bör- jade kören företa konsertresor till olika länder (i Sve- rige 1917, 1918-19 och 1921), under ypperlig led- ning af professor Hugo Riidel. Den väcker beundran och hög njutning genom lyftad uppfattning, musi- kalisk och sångteknisk kultur, konstfärdighet äfven i de svåraste polyfona satser, nyanseringar från ge- nomträngande forte ända till förandligadt pianissimo äfvensom den egenartade verkan, som sopranernas skära och osinnliga klang mot bakgrund af de mogma mansrösterna åstadkommer. E. F-t. *Berlitzmetoden. M. D. Berlitz dog 1921. Bermondt, rysk militär af kaukasisk härkomst, f. 1884, kallade sig såsom adoptivson till en kau- kasisk furste furst B.-A v al o v Han deltog som officer i Världskriget, ingick efter bolsjevikrevolu- tionen 1917 i grefve Kellers "hvita" frikår, fann en tid undan bolsjevikerna fristad i Tyskland och var sommaren 1919 chef för en liten rysk frikår i Lettland, hvilken som förman erkände furst Lieven. B. öfvertog kort därpå befälet of ver Lievens kår och gjorde undflykter, då den mot bolsjevikerna längre norrut opererande general Judenitj (se d. o. Suppl.) beordrade hans kår dit. Då de tyska "Balticum- trupperna" i Lettland under general R. von der Goltz (se d. o. Suppl.) aug. s. å. vägrat låta hem- transportera sig, af talade B. med Goltz (sept.) om att bland sina trupper upptaga de tyske soldater, som ville stanna kvar, samt att under striden mot bolsjevikerna handla i samförstånd med en tysk- vänlig rysk emigrantorganisation, "Militärpolitiska rådet" i Berlin. Syftet var att i Ryssland med tysk hjälp återupprätta en borgerlig regim, hvilken se- dan i sin ordning skulle hjälpa tyskarna mot bolsje- vism och ententefönnynderskap. B. förklarade 5 okt. 1919 Lettland för "rysk operationsbas", upp- fordrade letter och litauer till deltagande i kam- pen mot bolsjevismen och lofvade dem autonomi inom det återupprättade ryska riket. För att af den under engelskt inflytande stående nya lettiska re-