Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 599-600 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Besksöta ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5. Knut Jakob B., fabriksledare, statsråd,
f. 13 jan. 1876 i Stockholm, aflade 1896 afgångsexamen
vid Tekniska högskolan (kemisk teknologi), var 1900–05
fabriksföreståndare för Skånska superfosfat-a.-b.
och blef 1918 chef för Höganäsverken. Han
inträdde 23 febr. 1921 som finansminister
(efter Henr. Tamm) i O. von Sydows ministär
och afgick med denna 13 okt. s. å. B. var 1917–18
led. af industrikommissionen. Han är led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1918) och Ingenjörsvet. akad. (1919).

*Besksöta, bot. Ett annat namn på Solanum
dulcamara är läkekvesa.

Besmittelig blodgång, med. Se Rödsot.

*Besparingar å hufvudtitlarna. Om en 1904
vidtagen inskränkning i dispositionen af besparingar
på de fasta anslagen se Statsanslag.

*Bessarabien bildar nu östligaste delen af Rumänien.
I dec. 1917 proklamerade sig B. som själfständig
republik och begärde rumänsk hjälp mot
bolsjevikerna. Rumänska trupper besatte hufvudstaden
Kisjinev i jan. 1918, men måste efter
Bukarestfreden åter utrymma landet i maj s. å.
Efter tyskarnas nederlag besattes åter området af
rumänerna och erkändes i mars 1920 af de allierades
högsta råd tillhöra Rumänien. Ryssland och
sovjetregeringen i Ukraina ha emellertid ej erkänt
B:s införlifvande med Rumänien.

V. S–g.

Bessemer [besime], stad i nordamerikanska sta-
ten Alabama, s. v. om Birmingham. Omkr. 10,900
inv. Järn- och stålindustri.

Bessemerera (af Bessemer, H., se d. o.),
underkasta den s. k. bessemerprocessen (se d. o.).

Besson [-så], C h., pseudonym. Se F il Ii as, A. E.

Besthorn [-håra], Rasmus Olsen, dansk
orientalist och tidningsman, f. 29 okt. 1847, d.
20 aug. 1921, blef 1867 student, egnade sig åt
orientaliska studier och skaffade sig lefvebröd som
tidningsman, aflade 1880 filologisk ämbetsexamen
och blef 1889 filos. doktor (på en af h. om Ibn-
Zaidin). 1881–1921 skötte han på ett utmärkt sätt
utrikesafdelningen i "Nationaltidende" och senare
i "Berlingske tidende". B. utgaf (i förening med
J. L. Heiberg) "Codex leidensis" (en arabisk hand-
skrift af stor betydelse för matematikens historia)
samt skref Alexander III og Nicolaus II (1895),
Den store krigs mænd (1916) och Aarsagerne til
Verdenskrigen (1918).

E. Ebg.

Bestridande, jur. Se Invändning.

Bestöttyg, boktr. Se Färdiggöringsbord.

*Besvär. – 3. Förv. Numera af dömas de
administrativa besvärsmålen i sista instans i allmänhet
af den 1909 inrättade Regeringsrätten (se d. o.),
som ock slutgiltigt af gör besvär öfver riksdagsmannaval
och kommunala val. I mål och ärenden, som afses i
lagen om fattigvården, och i mantalsskrifningsfrågor
är dock Kammarrätten högsta instans.

N. H.

*Besökare kallas ock personer, som biträda vid
fattigvården (se d. o.).

*Beta, bot. De sjukdomar, som hemsöka soc-
kerbetan, äro: 1. Bakterios (se d. o., sp.
737-738). – 2. Betmögel (se d. o.). –
3. Betrost (se d. o.). – 4. Groddbrand,
som ter sig på så sätt, att de späda groddplantorna
bli slappa, böja sig ned mot marken och dö. Denna
sjukdom synes kunma framkallas af flera olika svamp-
arter (Pythium Barianum, Phoma Betæ och Aphanomyces lævis,
sv Betbrand). – 5. Gulsot 1. Mosaiksjuka,
då bladskifvan visar omväxlande mörkt gröna och ljust gula
fläckar. Den får därigenom ett mosaikartadt utseende, som
framträder skarpast, om man håller bladet mot dagen.

Gulsot (mosaiksjuka) å betblad.

Från bladskifvan sprider sig sjukdomen ned uti
bladskaftet, som blir gult, glasaktigt genomskinligt,
först upptill, sedan helt ned. Vid beröring
kännes skaftet slemmigt. Snart är hela bladet
dödt, och roten upphör att växa. Sjukdomen, som
framkallas af en bakterieart, Bacillus tabificans,
och sålunda är ett slag af bakteries (se d. o.),
iakttogs första gången i norra Frankrike 1896 och
är känd från Sverige (Skåne) sedan 1909. Den
har under åtskilliga år visat sig särskildt
elakartad å betfröodlingar i Skåne såväl som i
Danmark. Smittämnet (bakterierna) å fröhylsorna, med
hvilket sjukdomen sprides från år till år, säges
först efter förloppet af 3 år ha förlorat sin
smittande förmåga, hvadan det tillrådes att ej till
utsäde använda betfrö, som kommit från veterligen
sjuk plats eller som man har anledning misstänka
vara sjukt, tidigare än fjärde året efter det att
detsamma skördats. – 6. Hjärtröta, som fram-
träder på högsommaren å enstaka spridda plantor
eller ock fläckvis å betfälten. De yngsta bladen
i rosetten svartna och dö. Snart går sjukdomen
af ven i närsittande äldre blad genom skaften, som
ofta visa breda ljusa tvärband, upp i skifvan.
Efter hand dö af ven dessa blad, ja det kan
inträffa, att betorna mot sommarens slut äro
beröfvade så godt som alla sina ursprungliga blad. I
stället utvecklas å rothufvudet många små
bladrosetter med förkrympta blad. Under tiden börjar
sjukdomen visa sig af ven på roten, vanligen först
i ytterpartierna af rotens tjockaste del. Den bildar
där bruna fläckar, hvilka gå mer eller mindre
djupt in i köttet, eller oregelbundna sprickor i
detta. I de flesta fall går betan till sist till
förruttnelse. Sjukdomens orsak är outredd. Somliga
söka denna i parasitsvampar af olika slag, andra
hålla före, att ihållande stark torka på högsommaren,
då bladverket växer som starkast och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>