Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 605-606 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betong ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

B. af engelsmännen (under general Allenby) utan
strid 7 dec. 1917.

*Betong. Detta material har under de senaste årtiondena
kommit till allt större användning för olika
ändamål, sedan dess egenskaper genom prof och
undersökningar å de ingående ingrediensernas beskaffenhet
och ämnets sammansättning blifvit alltmer
kända och utvecklade. Sålunda har bindemedlet;
portlandcementet, genom förbättrade fabrikationsmetoder
och skärpta profningsbestämmelser
blifvit allt bättre och kraftigare och de öfriga ingredienserna,
sand och småsten, samt deras proportioner
genom systematiska undersökningar blifvit
bättre utstuderade, så att betongens sammansättning
och konsistens blifvit allt bättre lämpade för
sitt ändamål. Den förr gällande principen att använda
betong af minsta möjliga fuktighetshalt, motsvarande
jordfukt i s. k. stampbetong, har alltmer
modifierats, så att man numera för arbeten ovan
vatten skiljer mellan fuktig, våt och blöt betong
med olika hög vattenhalt. Den relativt mindre vattenhaltiga
betongen används till större murar och pelare,
för grunder o. d., där en kraftig stampning
kan åstadkommas, hvaremot den vattenhaltigare
betongen används till föremål af mindre utsträckning,
där stampning ej kan ske, eller när betongen
skall förses med järnimlägg för bildande af
s. k. armerad betong (se d. o., äfven i Suppl.) l.
järnbetong.

För betongens hållfasthet och bearbetning uppställas
numera andra och mera skärpta bestämmelser
än vid ämnets tidigare användning. Sålunda
anges efter verkställda prof vid de vanligaste
betongblandningarna i volym af cement (c), sand (s)
och stenskärf (st) – 4 veckor gamla – tryckhållfastheten
efter vattenhalten att vara för

1

c

+

1

s

+

2

st

–

180 à 200

kg.

per

kvcm.

1

»

+

2

»

+

3

»

–

150 à 190

»

»

»

1

»

+

3

»

+

3

»

–

120 à 160

»

»

»

hvilka blandningar med finslagen sten – finbetong
– och 15-20 proc. vattenhalt användas till armerad betong.

Vid vanlig betong med en vattenhalt af 10-15
proc. blir hållfastheten efter 4 veckor för:

1	+	3	+	5	–	140 à 160	kg.	per	kvcm.
1	+	4	+	6	–	105 à 125	»	»	»
1	+	5	+	7	–	85 à 105	»	»	»

Enligt olika nutida officiella bestämmelser tillåtes
vid finbetong en ansträngning för tryck af 35–40
kg. per kvcm., om brottgränsen är minst 160 kg.
per kvcm., eljest i viss proportion därefter och vid
vanlig betong i ofvan angifna blandningar en
tryckpåkänning af resp. 20, 16 och 13 kg. per kvcm.
Jämföras nu dessa uppgifter med föregående i
hufvudupplagans art. Betong angifna siffror, så finner
man hvilka betydande framsteg, som gjorts inom
betongtekniken under de senaste årtiondena.

För beräkning och utförande af olika konstruktioner
i betong och armerad betong ha likaledes
officiella bestämmelser utfärdats i olika länder,
hvilka bestämmelser tid efter annan omarbetats och
fullständigats efter betongteknikens utveckling.
Dylika normer ha ock utfärdats i vårt land, där Sv.
teknologföreningen gett ut sådana 1910. 1917 tillsattes
af K. M:t en kommitté af sakkunniga för att
utarbeta officiella betongnormer för svenska
förhållanden, och ett af kommittén 1921 framlagd
förslag är sedan någon tid föremål för granskning
och bearbetning genom några af de centrala
byggnadsmyndigheterna. – Bland den rikhaltiga litteraturen
i ämnet må nämnas den tyska "Betonkalender", som
utges årligen sedan 1906, och det betänkande, som
i juni 1921 afgetts till K. M:t af den s. k.
betongbronämnden.
P. Ax. L.

* Betsje-mesj. Stadens historia har utredts genom
D. Mackenzies utgräfningar 1911-12, hvarvid
bl. a. rika för-israelitiska fynd gjorts.

* Betsjuaner. Se Afrikanska folk (till art.
Afrika), fig. 23.

* Betskij, I. Ett porträtt af B. finnes å pl. II
till art. Roslin.

Betsnitsel. Se Diffusionsmetod.

* Betsockertillverkningen i Sverige har sedan
1900 intill Världskriget haft ungefär samma omfattning,
som uppges i hufvudarbetets artikel, med en
afverkning af skörden från 30,000-37,000 har, växlande
från lägst omkr. 570,000 till högst 1,068,000
ton (1910). Till följd af den under senaste åren
starkt stegrade förbrukningen och den genom statens
garanti af betpriset tryggade ekonomiska afsättningen
af betorna har betodlingen under senaste år ökats
(1920 till 45,400 och 1921 till 48,574 har). Skördemängden
1920 var öfver 1 mill. ton och 1921
1,489,600 samt den tillverkade råsockermängden
1920 omkr. 164 mill. kg. och 1921 234,637, så att
den inhemska sockertillverkningen åter, efter några
års underskott, som fyllts genom införsel, åter fullt
täcker den inhemska förbrukningen. Betornas
sockerhalt har under senaste gynnsamma år nått upp
till of ver 16 proc. Fabrikernas antal har bibehållits
ungefär oförändradt och utgjorde 1921 22
råsockerfabriker (hvaraf 3 saftstationer) och 5
raffinaderier (hvaraf 3 förenade med råsockerfabriker).
Dessa fabriker lågo i de båda Skånelänen med
undantag af 1 fabrik i hvartdera af Blekinge,
Halland, Östergötlands och Skaraborgs län och 1
på Öland. 1907 sammanslöto sig fabriksbolagen
i Skåne, Halland, Blekinge och Gottland till
Svenska sockerfabriksaktiebolaget
(se d. o.) och 1917 fabrikerna i öster- och Västergötland
till Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag.
Vid alla fabrikerna utom 2 används diffusionsmetoden,
men vid fabrikerna i Hasslarp och Genevad utvinnes sockret
genom pressning, hvarvid som affall erhålles det
sockerrika fodermedlet sockersnitsel (se d. o.).
I sockerbeskattningen infördes 1906 den förändringen,
att den tidigare råvarubeskattningen med beräknadt
utbyte af råsocker aflöstes af förbruksbeskattning,
så att sedan 1913 skatten för det socker, som utlämnas
till förbrukning, utgör 16 öre pr kg. (men 4 öre lägre
för det mellansvenska bolagets fabriker). För
tillverkningen vid fabrikerna i Väster- och Östergötland
samt på Öland gäller något lägre skatt. Om betsockertillverkningens
teknik se Socker, sp. 218 o. f.
H. J. Dft.

Betteloni [-låni], Cesare, italiensk skald, f.
1808, d. 1858 genom själfmord, skref tungsinta
dikter, samlade i Versi (1874) af hans son,
Vittorio B., f. 1840, d. 1910, som också var
skald (In primavera 1860, Nuovi versi 1880,
Prime lotte 1896 m. fl.) och öfversatte Byron,
Goethe m.fl.
R-n B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>