o. d. 5--50 kr. för hvarje dag, som sådan föreställning eller förevisning egde rum. -- Samtidigt infördes en afgift, 15 kr. för hvarje månad, för utländska positivspelare, musikanter, förevisare af djur eller annat, akrobater och dylika, som drifva sitt näringsfång under bar himmel och uppbära endast frivillig afgift. Denna sistnämnda bestäm- melse har ganska kraftigt rensat våra landsvägar och torde äfven i rasbiologiskt hänseende få goda verkningar. 1913 fritogos från dessa afgifter här bosatta utlänningar, som i administrativ väg vun- nit likställighet med här bosatta svenskar. 1917 och 1920 vidtogs i 1908 års förordning en mängd förändringar rörande kontroll och uppbörd närmast med anledning af fögderiförvaltningens omorgani- sation, och sistnämnda år tillades en ny § 6 rö- rande besvär i dylika mål. Jfr Nöjesskatt. Suppl. N. H. * Bevillningsberedning är nu ersatt af taxerings- nämnd. Se Allmän bevillning. *Bevillningskronan har förlorat all betydelse som röstgrund, men brukas ännu som räkneenhet för kommunal beskattning. *Bevillningstaxeringen är förenklad genom sammanslagning af bevillningsberedning och taxeringsnämnd, skärpt genom ökad deklarations- och uppgiftsplikt och bättre kontrollerad genom ändrade bestämmelser om taxeringsnämndernas sammansättning. Nya bestämmelser för åstadkommande af en jämn och rättvis beskattning äro f. n. (1922) under utarbetning. N. H. Bexbach, tre bajerska byar med tills. omkr. 10,400 inv. i Saarområdet. Stenkols- och järn- grufvor, lervaruindustri. Bexley [beksli], baron. Se Vansittart 2. Beyens [bejons], Eugène, belgisk diplomat, f. 24 mars 1855, inträdde som attaché på diplomat- banan 1877, var 1887-90 legationssekreterare och 1890-96 legationsråd i Paris samt chargé d'affaires där juli-nov. 1894, blef resident i Teheran 1896 och i Bukarest 1898, var envoyé där 1901 -09 och blef 1910 "kunglig husminister". B. var belgisk envoyé i Berlin från mars 1912 till Världskrigets utbrott, aug. 1914, blef juli 1915 utrikes- minister ad interim och jan. 1916 ordinarie ut- rikesminister samt af gick från denna post aug. 1917. B. utsågs 1920 af Nationernas förbundsråd till medlem i dem "rapportörskommission", som skulle utarbeta ett för rådet vägledande betänkande i Ålandsfrågan (se Åland, sp. 995) och besökte under uppdragets fullgörande (jämte sina kolleger Calonder och Elkus) nov.-dec. s. å. Stockholm, Helsingfors och Åland. Han har skildrat sina diplomatiakttagelser i Berlin i skriften L'Allemagne avant la guerre (1915). V. S--g. Beyers [béYes], Christiaan Frederik, bosrmilitär och politiker, f. 1869 i Stellenbosch, d. 8 dec. 1914, var först advokat, ingick vid boer- krigets utbrott 1899 som simpel soldat i Transvaals armé, befordrades under kriget till general och ut- märkte sig särskildt vid eröfringen af det brittiska lägret vid Nooitgedacht (13 dec. 1900). Han fungerade som ordf. vid fredskonferensen i Vereeni- ging 1902 och blef, då Transvaal 1907 som brittisk koloni fick sin nya författning, den förste talman- nen i dess lagstiftande församling. Efter Sydafri- kanska unionens tillkomst 1909 blef B. högste befälhafvare öfver unionens trupper, men nedlade demna befattning 15 sept. 1914, enär han ogillade regeringens beslut om ett eröfringsfälttåg mot Tyska Sy d väst-Af rika. När i okt. öfverstelöjtnant Maritz gjorde uppror i nordvästra delen af Kapkolonien, följde B. några veckor senare exemplet i västra Transvaal i samverkan med general De Wet i Oranjefristaten. Botha slog och skingrade B:s trupper vid Rustenburg (27 okt.), och då B., som i Oranjefristaten nära Bloemhof 7 dec. lidit ett nytt nederlag mot regeringstrupperna, dagen därpå sökte vid Greyling undkomma of ver Vaal, drunknade han vid flodöfvergången. V. S-g. *Beyle, M. H. - B:s Correspondance utgafs i 3 bd 1908. - Det senaste århundradets litteraturforsk- ning har uppvisat, att B. i stor utsträckning plagie- rat andra författare; se P. Arbelet, "L'histoire de la peinture en Italie et les plagiats de Stendhal" (1913), M. Barber i "Mercure de France" (1920), och F. Gohin i "La Minerve francaise" (s. å.). Jfr referat af A. Österling i "Dagens gärning" (1921). R--n B. Beyschlag, Franz, son till Willibald B. (sp. 203), tysk geolog och bergsman, f. 5 okt. 1856 i Karlsruhe, studerade bergsvetenskap i Berlin och Halle, blef 1883 anställd vid Preussens Geolo- gische landesanstalt und bergakademie, där han 1907 avancerade till direktör och chef. Vid bergs- akademien har han varit verksam som lärare, och dessutom har han ledt utgifningen af den inter- nationella geologiska kartan of ver Europa. B. har utöfvat mångsidigt författarskap, företrädesvis inom den praktiska geologien (bl. a, tills, med P. Krusch, Berlin, och J. H. L. Vogt, Trondhjem, Die lager- slätten der nutzbaren mineralien und gesteine, 2:a uppl. 1914-21, 3 bd) samt är medutgifvare af "Zeitschrift fur praktische geologie". K. A. G. *Bezdán tillhör nu Jugo-Slavien. Bezold [betsålt], Friedrich, tysk öronläkare, f. 1842, d. 1908, professor vid universitetet i München, verkställde viktiga undersökningar rörande örats anatomi och har haft genomgripande betydelse för metoden att undersöka örats akustiska funktioner. Bezwada, viktig handelsstad vid floden Kistnas nedre lopp, i distriktet Kistna, brittisk-indiska prov. Madras. 32,867 inv. (1911). Centrum för traktens järnvägssystem och Kistnas betydande kanalsystem. Klipptempel och mycket gamla hinduiska pagoder. Bhadrabahu, ind. relig., dan näst siste af jaina- sektens sex bärare af den jainistiska uppenbarelsens tradition, som var kodifierad i jainisternas heliga skrifter. Dessa kallades i sin äldsta form, i hvilken de förelågo åtminstone 3 årh. f. Kr., för Purva's, hvilka emellertid äro förlorade och i hvilkas ställe senare samlingar, visserligen till innehåll grundade på Purva, gjordts först efter Kristi födelse. Ett B. tillskrifvet verk ur den jainistiska religiösa litteratu- ren, ett utdrag af innehållet i den 9:e Purva, är Kalpasutra (utg. af H. Jacobi, "The Kalpasutra of B." i "Abhandlungen fur die kunde des Morgen - landes", bd VII, 1879; öfv. i "Sacred books of the East", bd 22, "The Jaima-Sutras" bd I). Språket är s. k. Jainaprakrit, en arkaiserande Mähärästri med Mägadhi-tillskott. Den till oss komna texten daterar sig från Devardhiganins redaktion af jainaskrifterna från 500-talet e. Kr. Kalpasutra har