Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bevillningsberedning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. d. 5–50 kr. för hvarje dag, som sådan
föreställning eller förevisning egde rum. – Samtidigt
infördes en afgift, 15 kr. för hvarje månad, för
utländska positivspelare, musikanter, förevisare af
djur eller annat, akrobater och dylika, som drifva
sitt näringsfång under bar himmel och uppbära
endast frivillig afgift. Denna sistnämnda bestäm-
melse har ganska kraftigt rensat våra landsvägar
och torde äfven i rasbiologiskt hänseende få goda
verkningar. 1913 fritogos från dessa afgifter här
bosatta utlänningar, som i administrativ väg vun-
nit likställighet med här bosatta svenskar. 1917
och 1920 vidtogs i 1908 års förordning en mängd
förändringar rörande kontroll och uppbörd närmast
med anledning af fögderiförvaltningens omorgani-
sation, och sistnämnda år tillades en ny § 6 rö-
rande besvär i dylika mål. Jfr Nöjesskatt. Suppl.
N. H.
* Bevillningsberedning är nu ersatt af taxerings-
nämnd. Se Allmän bevillning.
*Bevillningskronan har förlorat all betydelse
som röstgrund, men brukas ännu som räkneenhet
för kommunal beskattning.
*Bevillningstaxeringen är förenklad genom sammanslagning
af bevillningsberedning och taxeringsnämnd, skärpt genom ökad
deklarations- och uppgiftsplikt och bättre kontrollerad genom
ändrade bestämmelser om taxeringsnämndernas sammansättning. Nya
bestämmelser för åstadkommande af en jämn och rättvis
beskattning äro f. n. (1922) under utarbetning.
N. H.
Bexbach, tre bajerska byar med tills. omkr.
10,400 inv. i Saarområdet. Stenkols- och järn-
grufvor, lervaruindustri.
Bexley [beksli], baron. Se Vansittart 2.
Beyens [bejons], Eugène, belgisk diplomat, f.
24 mars 1855, inträdde som attaché på diplomat-
banan 1877, var 1887-90 legationssekreterare och
1890-96 legationsråd i Paris samt chargé d’affaires
där juli-nov. 1894, blef resident i Teheran
1896 och i Bukarest 1898, var envoyé där 1901
-09 och blef 1910 "kunglig husminister". B. var
belgisk envoyé i Berlin från mars 1912 till
Världskrigets utbrott, aug. 1914, blef juli 1915 utrikes-
minister ad interim och jan. 1916 ordinarie ut-
rikesminister samt af gick från denna post aug.
1917. B. utsågs 1920 af Nationernas förbundsråd
till medlem i dem "rapportörskommission", som
skulle utarbeta ett för rådet vägledande betänkande
i Ålandsfrågan (se Åland, sp. 995) och besökte
under uppdragets fullgörande (jämte sina kolleger
Calonder och Elkus) nov.-dec. s. å. Stockholm,
Helsingfors och Åland. Han har skildrat sina
diplomatiakttagelser i Berlin i skriften L’Allemagne
avant la guerre (1915).
V. S–g.
Beyers [béYes], Christiaan Frederik,
bosrmilitär och politiker, f. 1869 i Stellenbosch,
d. 8 dec. 1914, var först advokat, ingick vid boer-
krigets utbrott 1899 som simpel soldat i Transvaals
armé, befordrades under kriget till general och ut-
märkte sig särskildt vid eröfringen af det brittiska
lägret vid Nooitgedacht (13 dec. 1900). Han
fungerade som ordf. vid fredskonferensen i Vereeni-
ging 1902 och blef, då Transvaal 1907 som brittisk
koloni fick sin nya författning, den förste talman-
nen i dess lagstiftande församling. Efter Sydafri-
kanska unionens tillkomst 1909 blef B. högste
befälhafvare öfver unionens trupper, men nedlade
demna befattning 15 sept. 1914, enär han ogillade
regeringens beslut om ett eröfringsfälttåg mot Tyska
Sy d väst-Af rika. När i okt. öfverstelöjtnant Maritz
gjorde uppror i nordvästra delen af Kapkolonien,
följde B. några veckor senare exemplet i västra
Transvaal i samverkan med general De Wet i
Oranjefristaten. Botha slog och skingrade B:s
trupper vid Rustenburg (27 okt.), och då B., som
i Oranjefristaten nära Bloemhof 7 dec. lidit ett
nytt nederlag mot regeringstrupperna, dagen därpå
sökte vid Greyling undkomma of ver Vaal,
drunknade han vid flodöfvergången.
V. S-g.
*Beyle, M. H. - B:s Correspondance utgafs i 3
bd 1908. - Det senaste århundradets litteraturforsk-
ning har uppvisat, att B. i stor utsträckning plagie-
rat andra författare; se P. Arbelet, "L’histoire de
la peinture en Italie et les plagiats de Stendhal"
(1913), M. Barber i "Mercure de France" (1920),
och F. Gohin i "La Minerve francaise" (s. å.).
Jfr referat af A. Österling i "Dagens gärning" (1921).
R–n B.
Beyschlag, Franz, son till Willibald B. (sp.
203), tysk geolog och bergsman, f. 5 okt. 1856
i Karlsruhe, studerade bergsvetenskap i Berlin och
Halle, blef 1883 anställd vid Preussens Geolo-
gische landesanstalt und bergakademie, där han
1907 avancerade till direktör och chef. Vid bergs-
akademien har han varit verksam som lärare, och
dessutom har han ledt utgifningen af den inter-
nationella geologiska kartan of ver Europa. B. har
utöfvat mångsidigt författarskap, företrädesvis inom
den praktiska geologien (bl. a, tills, med P. Krusch,
Berlin, och J. H. L. Vogt, Trondhjem, Die lager-
slätten der nutzbaren mineralien und gesteine, 2:a
uppl. 1914-21, 3 bd) samt är medutgifvare af
"Zeitschrift fur praktische geologie".
K. A. G.
*Bezdán tillhör nu Jugo-Slavien.
Bezold [betsålt], Friedrich, tysk
öronläkare, f. 1842, d. 1908, professor vid universitetet
i München, verkställde viktiga undersökningar rörande
örats anatomi och har haft genomgripande betydelse
för metoden att undersöka örats akustiska funktioner.
Bezwada, viktig handelsstad vid floden Kistnas
nedre lopp, i distriktet Kistna, brittisk-indiska prov.
Madras. 32,867 inv. (1911). Centrum för traktens
järnvägssystem och Kistnas betydande kanalsystem.
Klipptempel och mycket gamla hinduiska pagoder.
Bhadrabahu, ind. relig., dan näst siste af jaina-
sektens sex bärare af den jainistiska uppenbarelsens
tradition, som var kodifierad i jainisternas heliga
skrifter. Dessa kallades i sin äldsta form, i hvilken
de förelågo åtminstone 3 årh. f. Kr., för Purva’s,
hvilka emellertid äro förlorade och i hvilkas ställe
senare samlingar, visserligen till innehåll grundade
på Purva, gjordts först efter Kristi födelse. Ett B.
tillskrifvet verk ur den jainistiska religiösa litteratu-
ren, ett utdrag af innehållet i den 9:e Purva, är
Kalpasutra (utg. af H. Jacobi, "The Kalpasutra of
B." i "Abhandlungen fur die kunde des Morgen -
landes", bd VII, 1879; öfv. i "Sacred books of the
East", bd 22, "The Jaima-Sutras" bd I). Språket
är s. k. Jainaprakrit, en arkaiserande Mähärästri
med Mägadhi-tillskott. Den till oss komna texten
daterar sig från Devardhiganins redaktion af
jainaskrifterna från 500-talet e. Kr. Kalpasutra har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
