619 Bibeltrogna vänner-Biblicistisk 620 rån, af ven docenten Eidem ord. led. af kommis- sionen. Och ändtligen kunde kommissionen in cor- pore i Uppsala domkyrka vid lutherska reforma- tionens fyrahundraårsjubileum 31 okt. 1917 genom sin ordf. till konungen öfverlämna den af honom gillade och stadfästa nya kyrkobibeln af nämnda betydelsefulla datum. Det bibelöfversättningsarbete, som begynte, när konung Gustaf III 1773 nedsatte sin stora bibelkommission, och som sedan dess fort- gått med många afbrott och under många väx- lingar, icke minst personväxlingar, detta arbete var nu verkligen slutfördt. Dagen därpå, l nov., höll kommissionen i Uppsala domkapitels sessionssal sitt sista sammanträde, som slutade med, att kommis- sionens siste ordf. förklarade kommissionen upplöst. Men ännu fattades en ny öfv. af G. T:s apokry- fiska böcker, ty af ålder hade dessa böcker varit i lutherska bibelupplagor intagna efter G. T:s kanoniska böcker, ehuru de ej inom den lutherska kyrkan åtnjutit samma anseende som dessa. Från början var också meningen, att öfv. af de apokry- fiska böckerna skulle ingå i kommissionens upp- gift. Två sådana öfv. hade äfven blifvit verk- ställda, nämligen i kommissionens första fullstän- diga bibelupplaga 1774-92 och likaledes i prof- öfv. 1864-69. I överensstämmelse med 1898 års kyrkomötes önskan uppdrog K. M:t 21 okt. 1898 åt kommissionen "att i den mån sådant utan hin- der för den jämna fortgången af kommissionens arbete med öfversättningen af gamla och nya testamentets kanoniska böcker kunde ske, verk- ställa öfversättning af gamla testamentets apokry- fiska böcker." Då kommissionen omsider anmält sig vara förhindrad att verkställa detta arbete och professor Tegnér särskildt uttalat en önskan att bli befriad från hvarje uppdrag rörande apokryferna, uppdrogs 10 jan. 1913 dels åt docenten J. Lind- blom att verkställa öfv. af Jesu Syraks bok och Tobias' bok, dels ock åt lektorn vid högre all- männa läroverket i Linköping B. Risberg att verk- ställa öfv. af G. T:s öfriga apokryfiska böcker, hvarjämte förordnades, att led. af kommissionen f. d. professorn W. Rudin och biskopen J. Per- sonne skulle utöfva det öfverinseende of ver arbetet, som vore nödvändigt för dess likformighet med öfv. af de kanoniska bibelböckerua. Sedan denna öfv. 1915 blifvit till trycket befordrad och vederbö- rande myndigheter inkommit med und. yttranden of ver arbetet, tillsatte K. M:t en särskild nämnd, bestående af biskop Personne, ordf., och docen- terna Lindblom och Eidem för att på grundvalen af Lindblom-Risbergska öfv. och myndigheternas yttranden of ver den utarbeta en reviderad prof of v. Denna reviderade prof of v. var färdig i tryck 1919, hvarpå K. M:t framlade den för 1920 års kyrkomöte, som i und. skrifvelse därom yttrade: "Kyrkomötet antager för sin del den af Eders Kungl. Maj:t öfverlämnade öfversättningen af gamla testamentets apokryfiska böcker med de mindre redaktionsförändringar ledamöterna i den af Eders Kungl. Maj:t tills itta nämnden, som utfört öfversättningen, kunna vilja vidtaga samt anhåller, att denna öfversättning får intagas i kyrkobibeln af 1917 efter gamla testamentets kano- niska böcker och där innehafva samma ställning, som af ålder varit gamla testamentets apokryfiska böcker tillerkänd af lutherska kyrkan." Sedan K. M:t åt den särskilda nämnden för öfv. af apokryferna uppdragit att utföra de eventuella redaktionsförändringar, som kyrkomötet i sin und. skrifvelse omnämnt och nämnden verkställt detta uppdrag under loppet af 1921, gillade och stad- fäste K. M:t denna öfv. 31 dec. 1921. J-P- Bibeltrogna vänner, Missionssällskapet, är närmast att betrakta som en utbrytning ur Evangeliska fosterlandsstiftelsem i anledning af den strid om bibelns inspiration, som 1908-11 sönd- rade nämnda organisation. Sedan Fosterlandsstif- telsens årskonferens 1909 med 133 röster mot 113 uttalat sitt förtroende för en af professor A. Kol- modin företrädd, något moderniserad uppfattning af inspirationsfrågan, slöto sig anhängarna af den gamla, förut af stiftelsen omfattade, verbalinspira- tionsteorien samman till en organisation inom säll- skapet med namnet Evangeliska fosterlandsstiftel- sens Bibeltrogna vänner och med uppgift att be- kämpa bibelkritiken inom stiftelsen. Sedan denna organisation af konferensen 1911 blifvit ur Foster- landsstiftelsen utesluten, konstituerade den sig s. å. på initiativ af redaktören Axel B, Svensson, som under striden intagit en ledande ställning bland de gammaltroende, som själfständigt missionssäll- skap under of van amgifna namn. Ett stort antal föreningar i landets södra och västra delar slöt sig omedelbart till det nya sällskapet, hvilket städse gjort anspråk på att vara den direkta fortsättnin- gen af den "gamla" Fosterlandsstiftelsen. Säll- skapet utmärkes för strängt fasthållande vid den lutherska bekännelsem, speciellt med af seende på lärorna om försoningen, rättfärdiggörelsen och de eskatologiska tingen. Med af seende på bibeln fast- hålles verbalinspirationen, utan att man dock vill påstå, att de bibliske författarna varit endast vilje- lösa redskap för Andeoi. - Sällskapets organisa- tion är demokratisk, och äfven kvinnor kunna bli medlemmar af styrelsen. Denna, som består af 12 personer, är för sin förvaltning ansvarig inför års- konferensen, som består dels af ombud för anslutna föreningar, dels af s. k. provinsombud, som utses af årskonferensen själf. Vid 1921 års slut hade sällskapet 508 provinsombud och räknade 354 un- derstödjande föreningar i landets olika delar. Ordf.- och sekreterarposterna ha ända från början beklädts af direktören Lambert Jepsson och redak- tören Axel B. Svensson. - Sällskapet bedrifver inre mission i de flesta svenska provinser och i vissa delar af Danmark dels genom resepredikanter, dels genom anordnande af större missionsmöten. På senaste tiden har härtill äfven kommit en betydande skriftspridningsverksamhet. Predikanternas antal är 55 och bokspridarnas 106. - I Karlskrona har sällskapet ett soldat- och sjömanshem. - I Afrika bedrifves af 12 missionärer och dubbelt så många infödda medhjälpare hednamission dels i italienska kolonien Eritrea, dels i det själfständiga Abessinien. Någon egen anstalt för utbildning af missionärer har sällskapet ej. *Blbesco. - 2. Furst Georg B. (d. y.) dog 1902 i Konstantinopel. Bibio marci, zool. Se H å r m y g g o r och M ask regn, sp. 1169. Bibiönidæ, zool. Se Hårmyggor. Biblicistisk (se B i b l i c i t e t), som öfverens-