- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
627-628

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Bibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

627 Bibliotek 628 och fig. 15 samt ang. bibliotekets om- och till- byggnad 1913-17 Biblioteksbyggnader. Suppl., med fig. 3 o. 6. Kortare årsberättelser för biblioteket ingå i de s. k. rektorsprogrammen, sedan förra hälften af 1800-talet, utförligare (såsom i sp. 286-287 anges) i universitetets årliga redogö- relse, som fr. o. m. 1876-77 ersätter rektors- programmen. Bland nyare litt. om biblioteket må nämnas C. Annerstedt, "Uppsala univ:s historia 1477-1772" (bd 1-3, 1877-1914); flera af de uppsatser, som ingå i "Uppsala universitets bib- lioteks minnesskrift 1621-1921" (särskildt C. An- nerstedts "Förteckning å Upsala universitetsbiblio- teks ledare jämte korta upplysningar rörande deras verksamhet"); S. E. Bring, "Carolina Rediviva. Några anteckningar till Uppsala universitetsbib- lioteks 300-års jubileum" (i "Ord och bild", 1921). - Af Of riga bibliotek i Uppsala äro de största Vet. soc:s (omkr. 25,000 bd), innehållande huf- vudsakligen akademiers och andra lärda sam- funds publikationer, samt studentkårens (omkr. 15,000 bd), omfattande hufvudsakligen nordisk språkvetenskap, litteratur och historia samt när- gränsande ämnen, äfvensom det 1886 till kåren skänkta Malmstenska biblioteket för de matema- tiska vetenskaperna. Särskilda bibliotek ha under senare tid inrättats för fransk, tysk och engelsk, hufvudsakligen modern, litteratur. F. Hj-t. Lunds universitets bibliotek (sp. 287) består f. n. af omkr. 330,000 bd (upptagande öfver 9,000 m.), öfver 1,600 m. broschyrer i kapslar och öfver 7,000 bd handskrifter. Härtill kommer tid- ningssamlingen, öfver 13,500 bd. Dess gamla bygg- nad finns af bildad i art. Lund, fig. 5, dess nya, som togs i bruk 1907, återges i art. Biblioteks- byggnader, fig. 16, läsesalen däri är af bildad i art. Biblioteks byggnader, Suppl., fig. 7. Om statsanslag för bokinköp och materiel samt om bibliotekets nya reglemente se of van sp. 625-626. Bibliotekets utgifter utgjorde 1921 till bokinköp m. m. 54,261 kr., bokbinderi 21,612, materiel och of riga expenser 20,216. Bland förvärfveh efter 1904 märkas af handskrifter professor K. V. Blom- strands bref (1904), professor K. V. Skarstedts efterlämnade handskrifter och bref (1909 och 1915), biskop P. Genbergs dagböcker och bref (1909, 1911 och 1912), teol. doktor A. J. Kahls bref och papper (1912 och 1921), professor K. J. Tornbergs bref (1914), skalden 0. Bergklints papper (1918), förre statsminister Arvid Posses efterlämnade papper (1918), professor J. J. Borelius' bref (1918 och 1919), publicisten B. Cronholms anteckningar och korrespondens (1920), professor S. L. Brings bref (1921, tills vidare förseglade), professor Sv. Nils- sons papper (tillägg till äldre gåfva 1921). Förre universitetskanslern grefve H. Hamiltons där depo- nerade brefsamling öppnades 1914 och ärkebiskop H. Reuterdahls efterlämnade papper 1920. 1922 förvärfvades Victoria Benedictssons efterlämnade papper. Bland märkligare bokförvärf må anföras in- köpet af den engelske sanskritisten G. A. Jacobs' indologiska bibliotek (1919). Personalen består nu- mera af l öfverbibliot., 3 förste bibliot. (föreståndare för h var sin af bibliotekets 3 af d.: svenska och ut- ländska tryckafdeiningarna samt expeditionen för läsesalarna och låneväsendet), 5 amdre bibliot. och ett antal amanuenser (f. n. 6 ord. och 3 e. o.). 1920 års riksdag beviljade 3 kvinnliga biträdesbefattnin- gar (l af andra och 2 af första graden). Ytterligare finnas anställda 3 vaktmästare, l vaktmästarbi- träde, l bokbindarbiträde och l eldare samt l tam- burvakt.. 1921 besöktes läsesalarna af 24,237 per- soner; i allt utlämnades 75,183 bd, däraf i hemlå<n 26,385. Litt.: universitetets rektorsprogram och (fr. o. m. 1875-76) årsberättelser, (fr. o. m. 1904) Lunds universitetsbiblioteks årsberättelser, E. Ljung- gren, "ödmanska donationen till Lunds univ.-bib- liotek; förteckning öfver dess psykiatrisk-neurolo- giska del" (1906), och C. af Petersens, "Ur mina biblioteksminnen" (i "Under Lundagårds kronor", II, 1921). - Bland öfriga boksamlingar i Lund märkes Humanistiska sektionens seminariebibliotek (i det forna bibliotekshuset på Lundagård), grund- lagdt 1908 genom sammanslagning af de förut befintliga seminariebiblioteken - utom det konst- historiska - och hufvudsakligen användt som presensbibliotek för deltagarna i universitetets se- minarier med omkr. 19,000 bd (1921). Anslag (fr. o. m. 1921) 5,350 kr. Det hålles öppet hela året 8 f. m.-8 e. m. F. Hj-t. Göteborgs stadsbibliotek (sp. 289). Allt tryck, som fr. o. m. l juli 1921 jämlikt § 4 mom. 2 T. F. aflämnas till chefen för Justitiedepartementet eller hans ombud (med undantag bl. a. för den juridiska och statsvetenskapliga litteraturen), of ver- sändes till biblioteket. Flera gånger har detta erhål- lit anslag vid Renströmska fondens utdelning, senast 1921 200,000 kr. för tillbyggnad. (Om byggnaden se Biblioteksbyggnader, sp. 304-306, och fig. 17-18.) Grosshandlare A. Röhss donerade 1904 50,000 kr., och genom G. Heymans testamente öfverlämnades 1915 dels 500,000 kr. till en fond, hvaraf årliga af kastningen skulle användas till inköp och inbindning af böcker, dels omkr. 150,000 kr. till andra ändamål. Bland förvärfven märkas det s. k. Tranemålabiblioteket, som hopbragts af f. d. riks- dagsmannen Lars Månsson (skänkt af A. Röhss 1898), K. Snoilskys boksamling (1903), professor T. Tho- rells bibliotek (1904), redaktör S. A. Hedlunds bref- samling (1907) och von Döbelmska biblioteket å Björk- holm (1908). Inkomsterna uppgingo till 206,038 kr. (1920). Däraf utgjorde anslag af stadsfullmäk- tige 141,286 kr. (hvartill kom ett förskott å 1921 års stat af 17,756 kr.) och räntor å fonder 42,271 kr. Utgifterna uppgingo till 208,798 kr., hvaraf aflöningar och pensioner 126,238, bokinköp 46,578 och inbindning 19,022. Styrelsen består af öfver- bibliotekarien och 9 af olika korporationer valda medlemmar. Personalen utgöres af l öfverbibliot., l förste bibliot., 2 andre bibliot., 5 ord. och 5 e. o. amanuenser, l biblioteksbiträde, 2 volontärer och l skrifbiträde, 2 vaktmästare och l extra biträde. 1921 uppgick antalet besök till 21,930; antalet band framtagna för begagnande på stället 21,942 och utlånade band 17,425. öfver Göteborgs offent- liga boksamlingar, innefattande såväl stadsbiblio- teket som Göteborgs folkbibliotek, utges sedan 1902 gemensamma årsberättelser. Se Wåhlin, "Göteborgs stadsbibliotek. Festskrift" (1900) och "Göteborgs stadsbibliotek 1890-1915. Minnesskrift" (1915). Linköpings stiftsbiblioteks (sp. 289) lokaler undergingo 1915 omfattande förändringar, då bl. a. läsrum inrättades samt centraluppvärmning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 31 03:43:52 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free