Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Bibliotek - Bibliotekarie-föreningar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Bibliotekarie-föreningar-Bibliotekskonsulent
630
"Linköpings stiftsbiblioteks vänner" med uppgift
bl. a. att som gåfvor öfverlämna för bibliotekets
utveckling betydelsefulla förvärf samt att till forsk-
ningens tjänst framlägga det viktigaste innehållet
af dess samlingar (se vidare Linköping, sp. 688).
Västerås stiftsbibliotek erhöll egen modernt in-
redd byggnad 1917.
Om folkbiblioteken (sp. 290) se d.-o. (äfven i
Suppl.). Se ock Stadsbibliotek (äfven i
Suppl.). F- HJ-t-
’Bibliotekarie-föreningar (sp. 290). Utom Sve-
riges allmänna biblioteksförening
(se d. o.) finnas i Sverige 2 sammamslutnin-
gar af biblioteksmän, båda af seende de veten-
skapliga biblioteken. 1920 stiftades K u n g 1.
bibliotekets och universitetsbiblio-
tekens tjänstemannaförening med
uppgift att "värna och bevaka medlemmarnas
ekonomiska och sociala intressen, särskildt i an-
slutning till statsförvaltningens tjänstemannaför-
eningar’ ’, och 1921 Svenska biblioteka-
riesamfundet, med uppgift att ’främja de
vid Sveriges offentliga vetenskapliga bibliotek an-
ställda tjänstemännens teoretiska och praktiska
yrkesutbildning samt att i öfrigt tillvarataga deras
gemensamma intressen". Bland bibliotekarieför-
eningar i Danmark och Norge kunna nämnas:
Danmarks biblioteksforening (stiftad
1919) och Norsk biblioteksforening
(stiftad 1913).
Bibliotekariesamfundet, Svenska. Se Bib-
liotekarie-föreningar. Suppl.
Biblioteksbladet. Se Sveriges allmänna
biblioteksförening.
* Biblioteksbyggnader. Af Det kongelige biblio-
teks i Köpenhamn nya byggnad, uppförd efter rit-
ningar af Hans J. Holm 1898-1906, och af uni-
versitetsbibliotekets i Kristiania nya byggnad, upp-
förd 1908-13 efter ritningar af H. Sinding-
Larsen, visas exteriörer och interiörer å vidstående
pl. I-II. - Förslaget till om- och tillbyggnad
af Kungliga biblioteket i Stockholm åskådliggöres
af nedanstående planritning, tig. 11, hvarå sär-
Fig. 11. Plan af fullständiga förslaget till utvidgning
af Knngl. bibliotekets i Stockholm byggnad. A nuv.
byggnaden, B, C och D dess tilltänkta framtida tillbyyg-
nad i väster, öster och norr, E i sammanhang därmed
planerad glastäckt läsesal på blifvande gården. De hel-
svart betecknade partierna äro de, som faktiskt komma
till uppförande 1923 för statsanslagna medel.
skildt betecknats de tillbyggnadspartier, som skola
företagas 1923 för af riksdagen redan beviljadt
anslag, men som utgöra endast en ganska ringa del
af det fullständiga förslaget. - Uppsala universi-
tetsbiblioteks byggnad (sp. 300) Den 1888-92
verkställda ombyggnaden af "Carolina redivivas"
inre, hvarvid det monumentala och minnesrika
trapphuset (se pl. IV, fig. 10) uppoffrades för det
angelägna behofvet af läsesal, låneexpedition, bok-
magasin m. m., visade sig snart nog otillräcklig,
särskildt därför, att medel felats för att inreda
öfversta våningen (festsalen) med dess beräknade
stora bokmagasinsutrymme. 1911 upptog öfver-
bibliotekarien A. Andersson i samråd med arkitek-
ten A. Anderberg lokalfrågan till utredning, och
de därur framgångna förslagen ledde till, att riks-
dagen 1913 beviljade ett anslag af 599,COO kr. till
bibliotekets om- och tillbyggnad, hvilken utfördes
1913-17. Därvid omgestaltades byggnaden i det
inre, hvarjämte den bakåtgående midtflygeln för-
längdes med 8,65 m. och vinkelrätt mot denna upp-
fördes en läsesalsbyggnad (med absid), tills vidare
endast t. o. m. entresolvåningens höjd (se fig. 3
o. 6 å pl. I o. III). Se vidare A. Andersson,
"Upsala universitets biblioteks om- och tillbygg-
nad åren 1913-17", och E. Areen, "Upsala
universitetsbiblioteks byggnadshistoria" (bägge i
"Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen",
1919, h. l-2). - Lunds universitetsbiblioteks
(sp. 303-304) nya byggnad uppfördes 1900-06;
läsesalen är afbildad å pl. III, fig. 7. - Ang.
byggnader för bibliotek utom de nordiska länderna
må här allenast nämnas, att kungl. biblioteket i
Berlin (numera Preussiska statsbiblioteket) fått en
ny, präktig byggnad, uppförd 1903-14 efter rit-
ringar af E. v. Ihne (se Berlin, Suppl., sp.
581 och fig. l, samt fig. 9 å vidstående pl. IY).
F. ö. finnas, utom i hufvudarbetets och Suppl :s
art. Biblioteksbyggnader, sådana afbil-
dade i art. Folkbibliotek (Dicksonska folk-
biblioteket i Göteborg), Lund (fig. 5 å pl. I;
gamla universitetsbiblioteket), Norrköping (fig.
14 å pl. II; stadsbiblioteket), Vetenskaps-
akademien (fig. 1), Helsingfors (å pl.
II; universitetsbiblioteket), Åbo (fig. 6; folk- och
stadsbiblioteket), Wien (fig. 9 å pl. II; stora
salen i Hofburgs bibliotek), Strassburg (fig.
5; lands- och universitetsbiblioteket), Oxford
(fig. 4; Bodleianska biblioteket), Petersburg
(fig. 10 å pl. II; kejs. offentliga biblioteket), Pa-
ris (fig. 26 å pl. V; läsesal i Bibliothèque natio-
nale), Vatikanen (fig. 3; stora salen i Vatikan-
biblioteket), Sansovino (fig. 2; Biblioteca i Ve-
nezia), Augustana college. Suppl. (fig. 2,
Denkmann memorial library), Chicago (pl. II,
stadsbibliotek) och N e w York (fig. 11 å pl. II;
stadsbibliotek).
Bibliotekskonsulernt. I sammanhang med den
omläggning, som 1912 genomfördes i fråga om
statens förhållande till folkbiblioteksväsendet (se
Folkbibliotek. Suppl.), tillsattes äfven l
förste och l andre bibliotekskonsulent. 1913 voro
de anställda i Ecklesiastikdepartementet, men öfver-
flyttades 1914 till Folkskolöfverstyrelsen och ingå
sedan 1919 i Folkskolafd. i Skolöverstyrelsen.
B :s uppgift är att öfva den centrala kontrollen öfver
det statsunderstödda folkbiblioteksväsendet samt
att ge råd och anvisningar i dithörande frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
