629 Bibliotekarie-föreningar-Bibliotekskonsulent 630 "Linköpings stiftsbiblioteks vänner" med uppgift bl. a. att som gåfvor öfverlämna för bibliotekets utveckling betydelsefulla förvärf samt att till forsk- ningens tjänst framlägga det viktigaste innehållet af dess samlingar (se vidare Linköping, sp. 688). Västerås stiftsbibliotek erhöll egen modernt in- redd byggnad 1917. Om folkbiblioteken (sp. 290) se d.-o. (äfven i Suppl.). Se ock Stadsbibliotek (äfven i Suppl.). F- HJ-t- 'Bibliotekarie-föreningar (sp. 290). Utom Sve- riges allmänna biblioteksförening (se d. o.) finnas i Sverige 2 sammamslutnin- gar af biblioteksmän, båda af seende de veten- skapliga biblioteken. 1920 stiftades K u n g 1. bibliotekets och universitetsbiblio- tekens tjänstemannaförening med uppgift att "värna och bevaka medlemmarnas ekonomiska och sociala intressen, särskildt i an- slutning till statsförvaltningens tjänstemannaför- eningar' ', och 1921 Svenska biblioteka- riesamfundet, med uppgift att 'främja de vid Sveriges offentliga vetenskapliga bibliotek an- ställda tjänstemännens teoretiska och praktiska yrkesutbildning samt att i öfrigt tillvarataga deras gemensamma intressen". Bland bibliotekarieför- eningar i Danmark och Norge kunna nämnas: Danmarks biblioteksforening (stiftad 1919) och Norsk biblioteksforening (stiftad 1913). Bibliotekariesamfundet, Svenska. Se Bib- liotekarie-föreningar. Suppl. Biblioteksbladet. Se Sveriges allmänna biblioteksförening. * Biblioteksbyggnader. Af Det kongelige biblio- teks i Köpenhamn nya byggnad, uppförd efter rit- ningar af Hans J. Holm 1898-1906, och af uni- versitetsbibliotekets i Kristiania nya byggnad, upp- förd 1908-13 efter ritningar af H. Sinding- Larsen, visas exteriörer och interiörer å vidstående pl. I-II. - Förslaget till om- och tillbyggnad af Kungliga biblioteket i Stockholm åskådliggöres af nedanstående planritning, tig. 11, hvarå sär- Fig. 11. Plan af fullständiga förslaget till utvidgning af Knngl. bibliotekets i Stockholm byggnad. A nuv. byggnaden, B, C och D dess tilltänkta framtida tillbyyg- nad i väster, öster och norr, E i sammanhang därmed planerad glastäckt läsesal på blifvande gården. De hel- svart betecknade partierna äro de, som faktiskt komma till uppförande 1923 för statsanslagna medel. skildt betecknats de tillbyggnadspartier, som skola företagas 1923 för af riksdagen redan beviljadt anslag, men som utgöra endast en ganska ringa del af det fullständiga förslaget. - Uppsala universi- tetsbiblioteks byggnad (sp. 300) Den 1888-92 verkställda ombyggnaden af "Carolina redivivas" inre, hvarvid det monumentala och minnesrika trapphuset (se pl. IV, fig. 10) uppoffrades för det angelägna behofvet af läsesal, låneexpedition, bok- magasin m. m., visade sig snart nog otillräcklig, särskildt därför, att medel felats för att inreda öfversta våningen (festsalen) med dess beräknade stora bokmagasinsutrymme. 1911 upptog öfver- bibliotekarien A. Andersson i samråd med arkitek- ten A. Anderberg lokalfrågan till utredning, och de därur framgångna förslagen ledde till, att riks- dagen 1913 beviljade ett anslag af 599,COO kr. till bibliotekets om- och tillbyggnad, hvilken utfördes 1913-17. Därvid omgestaltades byggnaden i det inre, hvarjämte den bakåtgående midtflygeln för- längdes med 8,65 m. och vinkelrätt mot denna upp- fördes en läsesalsbyggnad (med absid), tills vidare endast t. o. m. entresolvåningens höjd (se fig. 3 o. 6 å pl. I o. III). Se vidare A. Andersson, "Upsala universitets biblioteks om- och tillbygg- nad åren 1913-17", och E. Areen, "Upsala universitetsbiblioteks byggnadshistoria" (bägge i "Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen", 1919, h. l-2). - Lunds universitetsbiblioteks (sp. 303-304) nya byggnad uppfördes 1900-06; läsesalen är afbildad å pl. III, fig. 7. - Ang. byggnader för bibliotek utom de nordiska länderna må här allenast nämnas, att kungl. biblioteket i Berlin (numera Preussiska statsbiblioteket) fått en ny, präktig byggnad, uppförd 1903-14 efter rit- ringar af E. v. Ihne (se Berlin, Suppl., sp. 581 och fig. l, samt fig. 9 å vidstående pl. IY). F. ö. finnas, utom i hufvudarbetets och Suppl :s art. Biblioteksbyggnader, sådana afbil- dade i art. Folkbibliotek (Dicksonska folk- biblioteket i Göteborg), Lund (fig. 5 å pl. I; gamla universitetsbiblioteket), Norrköping (fig. 14 å pl. II; stadsbiblioteket), Vetenskaps- akademien (fig. 1), Helsingfors (å pl. II; universitetsbiblioteket), Åbo (fig. 6; folk- och stadsbiblioteket), Wien (fig. 9 å pl. II; stora salen i Hofburgs bibliotek), Strassburg (fig. 5; lands- och universitetsbiblioteket), Oxford (fig. 4; Bodleianska biblioteket), Petersburg (fig. 10 å pl. II; kejs. offentliga biblioteket), Pa- ris (fig. 26 å pl. V; läsesal i Bibliothèque natio- nale), Vatikanen (fig. 3; stora salen i Vatikan- biblioteket), Sansovino (fig. 2; Biblioteca i Ve- nezia), Augustana college. Suppl. (fig. 2, Denkmann memorial library), Chicago (pl. II, stadsbibliotek) och N e w York (fig. 11 å pl. II; stadsbibliotek). Bibliotekskonsulernt. I sammanhang med den omläggning, som 1912 genomfördes i fråga om statens förhållande till folkbiblioteksväsendet (se Folkbibliotek. Suppl.), tillsattes äfven l förste och l andre bibliotekskonsulent. 1913 voro de anställda i Ecklesiastikdepartementet, men öfver- flyttades 1914 till Folkskolöfverstyrelsen och ingå sedan 1919 i Folkskolafd. i Skolöverstyrelsen. B :s uppgift är att öfva den centrala kontrollen öfver det statsunderstödda folkbiblioteksväsendet samt att ge råd och anvisningar i dithörande frågor.