635 Big Sandy river-Bildsten 636 observatoriet i Paris. Han har utfört en mängd Tärdefulla astronomiska observationsarbeten, fram- för allt beträffande nebulosorna och stjärnhoparna, och äfven egnat sig åt arbeten rörande astronomiens historia. Hans förnämsta verk är Observations de nébuleuses et d'amas stellaires (5 bd, 1892-1917). Han utgaf äfven en ny edition af Pingrés "Anna- les célestes du XVII. siècle" (1901). B-d. Big Sandy river [bi'g sä'<ndi rivø], flod i Förenta staterna, på gränsen mellan Kentucky och West Virginia, infaller i Ohio vid Catlettsburg. B. är segelbar för smärre fartyg omkr. 160 km. Big Sioux river [bi'g sör rivö], flod i Syd-Dakota, Förenta staterna, delvis på gränsen till lowa, in- flyter i Missouri nära Sioux city efter ett lopp af mer än 300 km. Binär [bihä7a], provins och stad i Indien. Se B e h a r äfven i Suppl. * Bihar, ungerskt komitat, tillhör sedan 1919 till större delen Rumänien. Endast den västligaste fjär- dedelen har stannat hos Ungern. *Biharbergen ligga nu på rumänskt område. Bihari, S ån dör, ungersk målare, f. 1856 i Rézbánya, d. 1906 i Budapest, kom efter en sträf- sam ungdom till Wien 1876, fick där sin första undervisning af Wurzinger, återvände 1880 till hemmet, målade Byläkaren, folktyper o. a., begaf sig 1883 till Budapest och fick s. å. tillfälle att resa till Paris, där han målade för J. P. Laurens. 1884 gjorde han lycka i sitt hemland med den friskt humoristiska genren Cylindervrofvet. Han vann mycken popularitet med sina följande bonde- lifsbilder med deras skarpt karakteriserade typer: I korseld (1885), Inför domaren (som blef hans . förnämsta verk, 1886, slottet" i Budapest), Byns ajskum (1890) och Programtalet (1891). I sina senare verk slöt han sig till moderna friluftsmålare. Undantagsvis målade han ett och annat stort histo- riskt och religiöst motiv (Kristi l e gr af ning, 1899, m. fl.). Sin styrka hade han som genre- och typ- målare. Flera af hans målningar finnas i museet i Budapest. G-g N. Bihari, det i Behar talade språket. Se H i n d i. Biilmann, Einar Christian Saxtorp h, dansk kemist, universitetslärare, f. 10 maj 1873 i Köpenhamn, promoverades 1904 på grund af ett arbete om organiska svafvelföreningar, var lärare vid Krigshögskolan 1902-19 och blef professor i kemi vid Köpenhamns universitet 1907. B:s myc- ket betydande insats som forskare ligger inom den organiska kemien, där hans arbeten behandla iso- merier och omlagringar. 1920 har B. (genom sin kinhydronelektrod) gett en intressant metod för bestämming af väteionkoncentration i sådana fall, där det hittills ej varit möjligt. B:s utmärkta Lærebog i organisk kemi (1909; 3:e uppl. 1918) och Lærebog i uorganisk kemi (2:a uppl. 1918) äro använda både i Danmark samt i Sverige och Norge. B. har arbetat ifrigt för personlig vetenskaplig sam- verkan mellan svenska och danska kemister. H. E. Bijori, missionsstation. Se Mission, sp. 676. Bikakekorall, paleont. Se Favosites. *Bikaner (B i k an i r). 1. - Maharajan af B. sir Gänga S i n g h, f. 3 okt. 1880, regerande sedan 1887 (personligen sedan 1898), gaf redan 1901 prof på sin lojalitet mot brittiska riket genom att i spetsen för sin kamelkår deltaga i expeditionen till Kina. I Världskriget gjorde han stabstjänst i Frankrike, deltog 1915 med sin kamelkår i försvaret af Egypten och erhöll 1917 generalmajors grad i brittiska armén. Han var s. å. medlem af riks- krigskonfereinsen i London, representerade vid freds- konferensen i Paris de indiska lydstaterna och var en bland Versaillestraktatens undertecknare. Han hade betydande andel i upprättandet, genom In- diens nya författning 1921, af en särskild "furstar- nas kammare''. Han har utgett en samling politiska tal, India's imperial partnership. V. S-g. 'Bikarbonat, kem. Se äfven Kolsyra, sp. 608, och Soda, sp. 244. *Bikelas, D., dog 20 juli 1908. Biknopp, bot. Med biknoppar förstås dels adven- tivknoppar (se Knopp), dels accessoriska knop- par (se Knopp), som kunna vara ställda bred- vid hvarandra, kollaterala knoppar, eller of vanför hvarandra, seriala knoppar. Kolla- terala knoppar finnas hos lökväxter och andra monokotyledoner, seriala knoppar hos Lonicera- arter m. fl. G- L-m. Bikupsugn, tekn. Se K ok s. Bil (plur. bilar), i Sverige allmänt veder- tagen förkortning af au t omobil (se d. o.; äfven i Suppl.). Bila, verktyg. Se Yxa. Bilac, Olavo, f. 16 dec. 1865 i Rio de Ja- neiro, d. 1918, studerade först medicin och juridik, men egnade sig sedan uteslutande åt litteraturen. Han tillhörde (jämte R. Corrèa och A. de Oliveira) den af les parnassiens påverkade gruppen af skalder, åtnjöt särskildt uppskattning för klarheten och en- kelheten i sin stil, gaf med friskhet, glans och ironi uttryck för moderna stämningar och fosterländsk lyftning. B. deltog i stiftandet af Brasilianska akademien. Af hans verk må nämnas Poesias (1888) och Crónicas e novelas (1893). B:s staty restes 1922, modellerad af den svenskfödde W. Zadig (se vidare d. o.). Bilaspur [bilä^spöe]. 1. Distrikt i Brittiska In- dien, nordöstra delen af Centralprovinserna, om- fattande ett väl bevattnadt, delvis skogklädt kull- land, som producerar ris. 19,746 kvkm. 1,146,223 inv. (1911). - 2. Hufvudstaden i detta distrikt vid flodem Arpa, knutpunkt vid den stora järnvägs- linjen Calcutta-Bombay. 19,850 inv. (1911). *Bilateräl. Se äfven Bifacial. Suppl. Bildgåta. Se Rebus. Bildhuggaren Clémenceau [-masa], roman af A. Dumas d. y. (se denne, sp. 1052), äfven drama, uppf. i Stockholm 1890. Bildningsgula, embryol. Se Ägg, sp. 1167 o. fig. 5-7. Bildsten, arkeol., kallas en vanligen af kalksten bestående häll, som rests till minne af en afiiden och är försedd med ornament eller bildframställnin- gar, stundom, men vanligen icke i förbindelse med runinskrift. Bildstenarnas hemland är Gottland, där nu omkr. 200 äro kända, men enstaka stenar, som kunna benämnas bildstenar, äro kända från svenska fastlandet och Öland. Gränsen mellan bild- stenen och den ornerade runstenen är stundom sväf- vande. Fr. Nordin har i "De gottländska bildste-