637 Bildt-Bilhana 638 0. Monteliug", 1903) sökt klarlägga bildstenarnas ursprung och utveckling. De skulle enligt honom ha utvecklats ur oornerade resta kalkhällar, som under romerska järnåldern nedsatte» i jorden och vaaligeo markera en brandgraf. På tillhuggna Fig. 1. Bildsten af äldre form. (Vallstenarum, Gott- land.) rektangulära hällar har man till en början upptill anbragt ett kantornament, såsom meander eller löpande hund. Stenarna erhålla sedermera en lind- rig svängning upptill, och sidorna svängas något inåt (fig. 1). Ornament anbringas längs 3 kanter och äfven på ytan innanför. Dessa stenar till- Fig. 2, Bildsten af yngre form. (Högbro, Koma soc- ken, G-ottland.) höra den äldre folkvandringstiden. Karakteris- tiskt ornament är ett hjul med många svängda ekrar, troligen solsymbol. Äfven båtar och enkelt utförda djur- och människofigurer uppträda i detta stadium. Den yngsta och vanligaste bild- stenstypen (från yngre folkvandringstid och vi- kingatid), som utvecklat sig ur den föregående, är högre och har utbildat en särskild, starkt svängd öfverdel, skild från "bildstenskroppen" ge* nom en stark insvängning (fig. 2). Ornamentik och figurframställningar ökas samtidigt: fåglar, hästar, ryttare, åkande personer, fartyg med stort råsegel och beväpnadt manskap, figurer ur myt och saga, såsom den åttafotade Sleipner, kämpens ankomst till Valhall, där han mottas af en valkyrja med dryckeshorn, m. m. Bekanta bildstenar äro de från Stenkyrka, Hablingbo, Tjängvide och Ardre på Gottland, Häggeby i Uppland och Barfva i Söder- manland. Under 1000-talet förlorade bilderna i betydelse och användning i samma mån, som run- skriften vann utbredning. Ett af Nordin, G. Gu- stafson och 0. Sörling förberedt verk of ver de gottländska bildstenarna kommer att utges genom Vitt. hist. o. ant. akad:s försorg. T. J. A. "Bildt. - 2. K. N. D. B. var 1902-05 envoyé i London, återvände 1905 som envoyé till Rom och rappelierades 1920. Sedan 19C6 har han varit led. af skiljedomstolen i Haag. - 3. K. G. B. Hans ledamotskap af Första kammaren upphörde 1908. Han blef generallöjtnant 1910 och fick afsked från chefskapet för generalstaben 1919, hvarvid han blef general. Han utgaf 1922 ett myc- ket uppmärksammadt arbete, Härordningsfrågor. - 4. Didrik Karl B., son till B. 2, samlare, f. 8 febr. 1879, egnade sig först åt militäryrket, men tog afsked 1907 som löjtnant vid Svea lifgarde. B., som företagit vidsträckta resor, har samman- bragt en mycket dyrbar samling japanska konst- föremål, som han deponerat i Nationalmuseum och beskrifvit i en, på hans egen bekostnad utg., ståtlig resonerande katalog, Japonica (1914). - 5. Axel Robert B., tillhörande en äldre linje af ätten, affärsman, donator, f. 10 nov. 1869 i Uddevalla, blef grosshandlare omkr. 1900 i Göteborg, seder- mera i Stockholm, där han varit och är intresse- rad i ett stort antal företag. Mycket bekant blef han som skapare 1915 af A.-b. T r a n s i t o (se vidare d. o.). 1920 donerade han 400,000 kr., hvaraf årliga räntan skall utgå i form af stipendier å 400 kr. åt sjuksköterskor, tillhörande vissa upp- gifna föreningar, för att bereda dem tillfälle att till- bringa en månad på landet (eller vid brunns- och badort) för hvila och rekreation. 1921 utdelades 54 sådana stipendier. Donationen har ställts till Röda korsets förfogande och förvaltas af dess öfverstyrelse, som utser en af 6 led. bestående särskild styrelse, som i första hand bevakar dona- tionens intressen, granskar stipendieansökningar och besluter om stipendiemedlens fördelning. 4. J- C. Bildtelegraf. Se Telefotograf. Bilhana, diktare från nordvästra Indien (Kash- mir), som lefde under senare hälften af 1000-talet. Två arbeten af betydelse äro kända, Vikramán- kadevacarita, en episk dikt i 18 böcker till för- härligande af konung Tribhuvanamalla af Cälu- kyadynastien (utg. af Biihler i "Bombay sanskrit series", bd 14, 1875, med viktig inledning:), och Cäurisuratapancäcikä, "50 verser om hemlig kär- lek", en samling erotiska sentenser (utg. af bl. a. v. Bohlen 1833, och W. Solf, med inledning och öfv. 1886). B. är med hänsyn till smakrikt-