afrinner mot s. v. till Nätraån. Areal omkr. 3,5 kvkm. ^{O. Sjn.} *Billungarna. Se vidare Sachsare, sp. 277. Bilomnibus (Automobilomnibus). Se Automobil. Suppl., sp. 386 o. fig. 5. Biltraktors-lavettage. Se Artilleri. Suppl., sp 308. *Bimbia tillhör nu engelska kolonien Nigeria. Bimolekylära reaktioner, kem. Se Reaktionsordning. Binaural (af lat. bini, två af samma slag, och auris, öra), som sker med eller yttrar sig i bägge öronen (binaural hörsel, binaurala sväfningar o. s. v.). *Binck, Jakob, tysk målare, f. omkr. 1500, d. 1569, var "kontrafeyer" hos danske konungen Kristian III, som utlånade B. för en kort tid 1541--42 till Gustaf Vasa för att måla dennes porträtt (halffigur i Uppsala universitet, återgifvet i art. Gustaf, sp. 652). Sannolikt utförd af B. är den stora stamtafla med en mängd porträtt af Kristians förfäder, som finns på Gripsholm. B. var kunnig i olika grenar af konst, var kopparstickare och träsnidare, utförde medaljer och skådepenningar och "förstod sig på" arkitektur och dekorativ konst. Porträtt, utförda af B., finnas på Frederiksborg och i andra danska samlingar. ^{G--g N.} Bindal är sedan 1919 officiella namnet på Bindalen (se d. o., äfven i Suppl.). *Bindalen heter sedan 1919 Bindal. Häradet bildar ett pastorat, Nordland fylke (före 1919 Nordlands amt), Norge. 1,509 kvkm. 2,728 inv. (1920). Boskapsskötsel, fiske och skogsbruk. ^{K. G. G.} *Binder-Krieglstein, K. von, dog genom olyckshändelse i Charbin 2 sept. 1905. *Bindesböll. -- 2. T. B. afled 27 aug. 1908. Bindestrecks-amerikaner (eng. Hyphen-Americans), en af presidenten Roosevelt begagnad beteckning på amerikaner af icke-engelsk härstamning (t. ex. svensk-amerikaner). *Binding, K., dog 7 april 1920 i Freiburg. *Bindning. Om sättet för gasbindning se Väfning, sp. 52--53. Bindningsisomeri, kem. Se Isomeri. Bindsulläder. Se Läder, sp. 172. *Binet, A., dog 18 okt. 1911. -- 1894 började han utge tidskr. "L'année psychologique", af hvars innehåll han själf författade en mycket betydande del. Där offentliggjordes bl. a. de experimentella undersökningar, som ligga till grund för den binet-simonska metoden att pröfva skolbarns intelligens. Binet [bin<over>ä</over>], Satané, pseudonym. Se Sarcey, F. *Bingen. Vy af staden meddelas i art. Rhen, fig. 2. *Binger [franskt utt. bäʃ<over>e</over>], L. G. Bingerville [bäʃevi'll], hufvudstad i franska kolonien Elfenbenskusten. Omkr. 900 inv. Från Abidjan, 5 km. v. om B., utgår en järnväg inåt landet till Bouaké. Bingsjö-Dådran, kapellförsamling i Kopparbergs län, Rättviks tingslag, ingår i Rättviks kommun. 759 inv. (1919). Kapell till Rättvik, Västerås stift, Rättviks kontrakt. *Bi-njure. Om adrenalinet och dess verkningar se Adrenalin. Suppl. Binneberg och Valla tingslag, i Skaraborgs län. Se Vadsbo härad. *Binnikemask, zool. Rörande förekomsten af Echinococcus polymorphus erinras, att denna förekommer också hos människan; jfr ock Echinococcus. Binswanger, Otto Ludwig, schweizisk psykiatriker, f. 1852 i Münsterlingen, 1882 e. o. och 1891 ord. professor i psykiatri vid universitetet i Jena och direktor för psykiatriska kliniken där, är auktoritet på neurosernas område. Han har skrifvit bl. a. handböckerna Neurasthenie (1896), Epilepsie (1904) och Hysterie (1906) samt läroboken Psychiatrie (tills. med E. Siemerling 1904, 2:a uppl. 1909). B. företräder inom hysteriens område en psykofysiologisk (dynamisk) ståndpunkt. Han är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1908). Han besökte 1921 Sverige. Binturong, Arctictis binturong, zool., ett till skunkdjuren (se d. o.) hörande däggdjur, som på grund af sitt yttre (den tjocka, svarta pälsen, den <img c>

spetsiga nosen på det breda hufvudet, den klumpiga kroppen o. s. v.) och af beskaffenheten af sina kindtänder tidigare förts till de s. k. halfbjörnarna, Procyonidæ (se d. o.); kindtändernas form är en anpassning till det allätande lefnadssättet. Binturongen är utrustad med gripsvans, en egendomlighet bland Gamla världens däggdjur. Den tillhör orientaliska regionen. ^L--e. Binyon [bi'njən], Laurence, engelsk författare, f. 10 aug. 1869 i Lancaster, inträdde 1893 i tjänst vid British museum, där han alltjämt är anställd. B. har utgett flera arbeten i konsthistoria (en katalog öfver engelska teckningar i museet, 1898--1907, och en öfver japanska träsnitt, 1917, om Stora Moguls hofmålare, 1921 m. m.) samt ett flertal diktsamlingar (London visions, 1895 o. 1898, ny, samlad uppl. 1908, The new world, 1918, m. fl.) och skådespel, af hvilka Paris and Oenone (1906), Attila (1907) och Sakuntala (1920) uppförts. B. fortsätter i viss mån den äldre engelska lyrikens traditioner (Wordsworth), hans naturstämningar mynna ut i en panteistisk åskådning, och hans storstadsdikter lyfta sig öfver naturalismens detaljkonst och pessimism. ^{R--n B.} Binz [bints], by och badort på ön Rügen, preussiska reg.-omr. Stralsund, vid Schmachtersee på halfön Granitz och järnvägen till Altefähr. S. ö.