645 Blnz-Biografi 646 om B. ligger det fursten af Putbus tillhöriga jakt- slottet Granitz. *Binz, K., tog 1908 afsked och dog i jan. 1913. Bio, hvardaglig förkortning af biograf (se d. o. Suppl.). Bioblast, biol. En af många fakta stödd hypotes inom biologien är antagandet af minsta elementära lif senheter i cellen, hvilka af 0. Hertwig (se denne) benämnts bioblaster. Ehuru kärna, kromosomer, granula o. s. v. (jfr Cell, sp. 1381-82) äro individualiserade delar af cellen, stå dock dessa ej vid gränsen för lifsenheternas delbarhet. Bioblasten däremot antas såsom varande cellens minsta lefvande element, som ej ytterligare kunna uppdelas, utan att den organiska substansens grundegenskaper, nämligen assimilationen (se d. o.) och förmågan af förökning genom delning, gå för- lorade. Ehuru bioblasten ligger under gränsen för det mikroskopiska seendet, kan dess antagande anses vara en "legitim arbetshypotes". L-e. Biodlarföreningar. Sedan det ökade intresse för biodling, som gjort sig gällande under tiden före midten af 1800-talet, ledt till bildande af ett antal lokala biodlarföreningar, bildades 1861 en sam- manslutning af sådana under namn af Nordiska biföreningen, som dock fick tillslutning huf- vudsakligen blott i Skåne och småningom bortdog. I Göteborg bildades Biskötselns vänner, som underhöll en biskötarskola först (från 1878) vid Gibraltar och senare vid Nya varfvet i Göte- borg. Den 1881 bildade Föreningen för biskötselns befrämjande fick större om- fattning och underhöll under en följd af år en biskötarskola i Bie. Båda dessa föreningar ha upphört med sin verksamhet. De senare bildade sammanslutningarna af biodlare, Sveriges all- männa biodlareförening (1894) och Svenska biodlareföreningen, ha 1919 tillsammans bildat Sveriges biodlares riksförbund, som består af länsförbund med underlydande lokalafdelningar. Länsförbundens ombud välja riksförbundets styrelse. Eiksförbun- det har tills vidare bibehållit båda de ingående föreningarnas tidskrifter: "Bitidningen" och "Bi- gården". H. J. Dft. Biogeografi 1. Biologisk geografi. Se Geografi. *Biograf, Biografteater, förkortadt Bio, är numera äfven den enda benämningen i vårt land för lokal, där kinematografbilder förevisas (se Kinematograf, äfven i Suppl.), i eng. kallad cinematograph (förk. cinema), i fr. cinématographe (cinéma), i ty. kinematograf (förk. kino), i da. biograf- l. kinoteater. Jfr Film. Suppl. Biografbyrå, Statens. Se Statens biografbyrå. * Biograf i. (Sp. 427) Om biografiska samlingsverk af "Hvem är det "-typen i flera länder under de två senaste årtiondena se W h o's w h o. .- (Sp. 428) Holland har vidare fått "Nieuw nederlandsch biografisen woordenboek", utg. af P. C. Molhuysen, P. J. Blok och (fr. o. m. bd Y) L. Knappert och hvaraf 1911-21 utkommit 5 bd. Brickas "Dansk biografisk lexikon" fullbordades med 19:e bandet 1905. Handboken "Illustrert biografisk leksikon över kjendte norske mænd og kvinder" utgafs 1916-20 i 2 bd af Nanna With. Ett national- verk, "Norsk biografisk leksikon", är 1921-22 planlagdt att utges i 10 bd under 10 års tid med Edv. Bull, A. Krogvig och Gerh. Gran som redaktörer. Ännu mer monumentala former har "Svenskt biografiskt lexikon", utg. sedan 1917 på Albert Bonniers förlag med B. Boéthius som hufvudredaktör. Nya uppl. af Hofbergs "Svenskt biografiskt lexikon" fullbordades 1906. Helt kort- fattad är uppslagsboken "Svenska kvinnor", red. af Valborg Hedberg och Louise Arosenius (1914). - (Sp. 430) T. Norlind, "Allmänt musiklexikon", utgafs i 2 bd (1912-16). - (Sp. 431-433) Aksel Andersson (i festskriften "Uppsala universitet 1872 -1897"), "Universitetets styresmän, lärare och tjänstemän" (1897), densammes "Uppsala univer- sitets matrikel 1595-1680" (fullbordad 1904), fortsatt af A. B. Carlsson t. o. m. 1730 (1911-21), "Uppsala universitets matrikel h. t. 1916" utg. af T. Fries och E. v. Döbeln (tidigare dylika utg. äfven af Ekstrand, 1832, och Låstbom, 1841), "Lunds universitets matrikel" utg. 1913 af Malm och Wilner, "Göteborgs högskolas matrikel 1891- 1916" utg. af L. Wåhlin och V. Johansson (1916), Hamnström, "Södermanlands-Nerikes nations hi- storia" (1905), I. Carlsson, "Upplands nation. 1800-1914" (1915), "Studentkamrater 1892 och klasskamrater 1883-91 vid Uppsala högre allmänna läroverk. Minnesskrift" (1917), Ljungfors, "Hel- singborgs-Landskrona nation i Lund" (1903), Sjö- ström (ytterligare), "Göteborgs nation i Lund 1669 -1906" (1907), "Vermlands nation i Lund 1682 -1907" (1908), "Vestgöta nation i Lund 1683- 1910" (1911), "Södermanlands nation i Lund" (s. å.), och "Kalmar nation i Lund 1670-1914"(1915), Setterdahl, "Östgöta nation i Lund 1658-1913" (1913), G. Carlsson och U. Johnsson, "Smålands nation i Lund 1668-1918" (1918); studentnatio- nerna i Uppsala ha dessutom på senare tiden gett ut matriklar öfver sina medlemmar för visst år eller för en följd af år, ofta med porträtt af dem; "Studentföreningen Verdandi 1882-1907" (1907), "Orphei drängar 1853-1913" (1914), Långström och Stern, "Göteborgsstudenter" (I, 1865-1917), Kölgren och Tengström, "Läroverks- och semina- riematrikel" (3:e uppl. 1915), Ohlsson, "Biografisk matrikel öfver svenska kyrkans prästerskap" (1902, flera uppl.) och "Statistisk matrikel öfver sven- ska kyrkans prästerskap" (1903, flera uppl.), Ohls- son och Thynell, "Lunds stifts matrikel" (1908), Millqvist, "Svenska riksdagens borgarstånd 1719- 1866" (1911), Lagerbring, "Guvernörer och lands- höfdingar i Göteborgs och Bohus län 1658-1897" (1917), "Förteckning på svenska läkare, veterinärer och tandläkare jämte-------apoteksinnehafvare------" (1921), A. Munthe, "Svenska sjöhjältar" (1899 ff.), 0. Bergström, "Vadstena krigsmanshus, personhi- stor. anteckningar" (1901), A. Wijkmark, "Gott- lands trupper 1811-1904" (1905-07), L. W:son Munthe, "Kungl. fortifikationens historia": d. 6: i, "Biografiska anteckningar" (1916), Lewenhaupt, "Karl XII:s officerare" (1920-21), Hallberg, "Svensk officersmatrikel. I. Generalitetet, general- staben och infanteriet" (1921), Moberg, "Svenska gymnastikens märkesmän" (1920), Indebetou, "Bergshögskolans elever under dess första 100-års-