657 Bisschop-Bitter 658 kant turistort samt utgångspunkt för trafiken nedåt Indalsälfven. O- Sjn. Bisschop [bi;s-chåpp], Christoffel, holländsk målare, f. 1828 i Leeuwarden, d. 1904 i Haag, studerade i Delft och Paris för Gleyre m. fl., må- lade med stark koloristisk sträfvan - ofta med Rembrandtskt ljusdunkel - folktyper och genrer från Holland. G-g N. *Bissen. - 2. V. K. G. B. dog 20 april 1913 i Köpenhamn. Bissen, Norra och Södra, två fyrar i Bo- huslän på 58° 48' 15" n. br. och 11° 9' 35" ö. Igd fr. Gr., på holmen B., den förra en blixtfyr, den senare en klippfyr, båda uppförda 1884. E- A-t. Bissen, zool. Se Styngf lugorv sp. 540. Bissing. 1. Moritz Ferdinand von B., friherre, tysk general och militärskriftställare, f. 30 jan. 1844 i Bellmannsdorf, nära Lauban (Schlesien), d. 18 april 1917 i Bruxelles, blef 1865 dragonoffi- cer, deltog i krigen 1866 och 1870-71, blef 1887 adjutant hos prins Vilhelm (sedermera kejsar Vil- helm II), 1889 chef för regementet Garde du corps, 1897 generallöjtnant, 1901 chef för 7:e armékåren (Miinster) och 1902 general af kavalleriet. 1907 af gick han ur aktiv tjänst. Vid krigsutbrottet 1914 blef B. ställföreträdande chef för l:a bajerska armé- kåren och 28 nov. s. å. generalguvernör i det eröf- rade Belgien, hvilken befattning han med fin takt och godt omdöme utöfvade till sin död. Sedan dec. 1914 var han generalöfverste. - B. utgaf bl. a. Fiihrung und verwendung der reiterei (1895) och Mässen- und teilfiihrung der kavallerie (1900). 2. Friedrich Wilhelm von B., friherre, den föregåendes son, egyptolog, i, 22 april 1873 i Potsdam, var sedan 1897 under flera år anställd vid egyptiska museet i Kairo och blef 1906 pro- fessor i orientalisk fornkunskap och egyptologi vid universitetet i Mimenen. B. har skrifvit det för egyptisk konst betydelsefulla standardverket Denk- mäler ägyptischer sculptur (3 bd, 1906-11). Bland hans öfriga skrifter märkas Dte Mastaba des Gem-ni-kai (tills, med A. E. P. Weigall; 1905 -11) samt viktiga bidrag till Kairo-katalogen, be- handlande keramiken, metall-, fajans- och sten- kärlen. 1. C. O. N 2. P.L-n. Bissoläti, L e o n i d a, italiensk politiker, f. 1857 i Cremona, d. 6 maj 1920, egnade sig först åt advokatyrket, anslöt sig 1892 till det då bildade italienska socialistpartiet och öfvergick i dess tjänst till tidningsmannabanan som förste hufvudredaktör lör partiets officiella organ, "Avanti!". B. blef 1897 led. af italienska deputeradekammaren, där han i franskvänlig anda kritiserade den officiella utrikespolitiken. Vid socialistpartiets sprängning 1911 blef B. ledare för dess reformistiska grupp. Han förordade under Världskriget tidigt Italiens anslutning till ententemakterna, gick 1915 själf ut i kriget som sergeant vid ett alpjägarregemente, blef sårad och fick 1916 allt större inflytande i parlamentet, där han kritiserade regeringen för lam krigföring och underlåtenhet att förklara krig äfven mot Tyskland. Då ministären Salandra störtats (juni s. å.), inträdde B. i Bosellis ministär som "kommissarie för krigstjänsten" och hade ledande andel i den aug. inträffade definitiva brytningen med Tyskland. Han tillhörde som pensionsminister äfvcn ministären Orlando (från okt. 1917), men af gick i dec. 1918, enär han ogillade annekteringen af det tyskbefolkade Syd-Tyrolen och önskade större tillmötesgående mot jugo-slaverna vid gränsens upp- dragande i norra Dalmatien. B. åtnjöt inom alla partier mycken aktning för sin redbarhet och sitt patriotiska sinnelag. V. S-g. *Bisson, A. C h. A., fransk teaterförfattare, dog 27 jan. 1912 i Paris. Bistolf i, Leonard o, italiensk skulptör, f. 1859 i Casale Monferrato, studerade i Milano, började med att utföra små grupper och folktyper, men vann stort och allmänt erkännande först 1898 med ett grafmonument Sorgen tröstad af Minnet. På detta område har han sedan utfört en mängd konstverk, som prisas för sin lugna, ädla skönhet. Hans kvinnliga idealgestalter uppställas som mot- vikt mot den moderna italienska grafskulpturens ofta fadda och ytligt virtuosa figurer. B. har äf- ven utfört monument, statyer och byster, medaljer och plaketter. Han har också utställt målningar af intresse. G-g N. 'Bistritz. l och 2. (rum. Bistrita). De tillhöra nu Rumänien. Hufvudstaden intogs under Världs- kriget 20 sept. 1916 af 4:e rumänska armén (Pre- san), men återtogs i dec. s. å. af l:a österrikiska armén (Arz v. Straussenburg). 5. Bistritzdalen, som genomskär den af Skogs- Karpaterna uppfyllda sydligaste delen af Bukovina ("trelandshörnet"), var under Världskriget föremål för upprepade strider mellan de anfallande ryssar- na och de försvarande österrikarna. Särskildt var detta fallet under Brusilovs andra offensiv i aug. 1916. Se Världskriget, sp. 207. H. J-dt. *Bistritz-Naszod benämnes nu B i s t r i t a och tillhör Rumänien. Bistrontiumsackarät, kem. Se Sackarat. Bisulfat, kem., surt salt af svafvelsyra. Ex. natriumbisulfat, Na HS04. Jfr Sulfat. Bisulfit, kem., surt salt af svafvelsyrlighet. Det viktigaste är kalciumbisulfit, Ca(HS03)2. Jfr Sulfit. Bita i gräset, dö; uttryckssättet härrör från äldsta tider, enär det hos indogermanerna var brukligt, att den i strid besegrade tog gräs i mun- nen till tecken, att han gaf sig på nåd och onåd. Bitbaggen, zool. Se Långhorningar. Bitemporäl. Se Hemianopsi, sp. 385. Bitis, zool. Se Huggormarna. "Bitlis. 1. 530,478 inv. (1914). Större delen tillhör nu Armenien. - 2. Under Världskriget stormades B. af ryssarna natten till 3 mars 1916, hvarefter strider utkämpades i närheten mellan dem och turkarna till 8 aug., då de senare återtogo B. och sedermera den 18 gingo of ver Muradfloden. Se V ä r l d s k r i g e t, sp. 215 och 216. 2. L. W:son M. Biträdande domare, jur. Se D o m s a g a. Suppl. *Bitsch tillhör nu Frankrike och räknas till dep. Moselie. Bitsocker. Se S o c k e r, sp. 223. Bittacus, zool. Se Näbbsländor. 'Bitter, J. F. A., biskop, väckte i nov. 1921 stort uppseende och liflig tidningspolemik, då han i en skrifvelse till Skolöverstyrelsen "af omtanke om sanningen och den vetenskapliga objektiviteten" hemställde om rättelse af "oriktiga påståenden om katolsk lära och praxis i vid svenska stats-