655 Biskop-Bispgärden 656 efter den tyska armén kunde öfvergå floden och fortsätta f ramryckningen mot Brest-Litovski. Jfr Världskriget, sp. 191. H. J-dt. * Biskop (sp. 485). Enligt lag af 29 mars 1899 äro vid biskopsval utom domkapitelsledamöterna följande röstberättigade: alla kyrkoherdar, kom- ministrar och kapellpredikanter samt e. o. präst- män vid ofvannämnda sysslor, där ord. innehaf- varen icke är utnämnd, icke tillträdt eller är hind- rad att sin valrätt utöfva; äfvenså regementspasto- rerna. Dessa af ge på bestämd dag sina röster kon- traktsvis, personligen eller genom insändt skriftligt votum inför vederbörande prost; domkapitlet röstar samma dag i kapitlet. Hvarje sedel skall innehålla 3 namn, utan angifvande af någon ordning mellan dessa. Om ärkebiskopsval se Ärkebiskop, sp. 1264. Kalmar och Växjö stift sammanslogos 1913 under benämningen Växjö stift. H".j. 'H-*.. Biskopshästar, kam. Se F o d r i n g. Biskopskors. Se Kors. Biskopsmitra. Se äfven Krona. 'Biskopsmössa. Se äfven Emalj, fig. 3. *Biskopsmösse-valvel. Se äfven M i t r a l i s- v a l v e l n. Biskopsmöten. 1. Svenska. Från 14 mars 1919 är biskopsmöte namn på de svenske bisko- parnas årssammanträde under ärkebiskopens pre- sidium för att rådgöra om och besluta rörande vissa kyrkliga angelägenheter. Biskopskonferenser af liknande innebörd hade visserligen förut före- kommit, men mera oregelbundet. Först fr. o. m. ofvannämnda dag fingo dessa sammanträden fastare form, och det bestämdes, att de i regel skulle ega rum hvarje år, helst i mars månad och i Stock- holm. S:t Klara kyrkoråds sessionssal ställdes till disposition under dess sammanträden, och till mö- tets förste sekreterare valdes kyrkoherden i S:t Klara G. Bokander. Mellan årsmötena omhänderhar en nämnd, bestående af ärkebiskopen och 2 valda biskopar, mötets angelägenheter, väcker förslag rörande sådant, som ej kan uppskjutas ända till årsmötet, och utför det, som föreslagits, om detta vinner biskoparnas skriftliga bifall. 2. Nordiska möten mellan Sveriges, Fin- lands, Danmarks och Norges biskopar. Det första hölls på ärkebiskop N. Söderbloms initiativ 22-28 juli 1920 på Kulla-Gunnarstorp i Skåne, hvars egare, gr ef ve A. Wachtmeister och grefvinnan H. Wachtmeister, gästfritt dit inbjudit Nordens samt- liga biskopar. På grund af de då aktuella poli- tiska konflikterna i Ålandsfrågan hade ingen af de finländske biskoparna hörsammat inbjudningen. Af de svenske saknades blott Ullman och Bergquist, af de norske Tandberg, af de danske Poulsen. Inalles 20 biskopar hade således infunnit sig. En detaljerad dagordning följdes. Hvarje dag hölls morgon- och aftonbön turvis af biskoparna i ett särskildt inredt kapell, där också hvarje dag hölls bibelsamtal. Fördelade på för- och eftermiddagar, höllos förhandlingar hvarje dag 4 timmar under biskop G. Billings ordförandeskap. Dessa förhand- lingar voro icke offentliga. Sekreterare var kyrko- herden G. Bokander. Som allmänt önskemål upp- ställdes den nordiska kyrkans "folklighet" i god mening och verksamma intresse för de aktuella sociala frågorna. Kulla-Gunnarstorps egare hugfäste minnet af mötot genom att i parken resa en sten med inskrift. Meningen är, att nordiska biskops- möten fortfarande skola hållas, med några års mellanrum, omväxlande inom de nordiska län- derna. 1-2. J-P- * Biskopsskrud. Om ärkebiskopens i Uppsala skrud se Ärkebiskop, fig. l-6. *Biskvi. 1. Jfr M ak ron er. Bisköldkörtlar, anat. Se Sköldkörteln, sp. 1371. Bisley [Wsli], skjutfält och läger omkr. 40 km. s. v. om London nära Aldershot, med de mest om- fattande engelska skyttetäflingarna. Stor öfnings- plats under Englands deltagande i Världskriget. Bismarck, hufvudstad i nordamerikanska staten Nord-Dakota vid Missouri och Nord-pacifikbanan. Omkr. 6,300 inv. Betydande handel med kol, spannmål och hudar. *Bismarck-arkipelagen ockuperades liksom Tyska Nya Guinea i sept. 1914 af australiska trupper samt ingår nu i Nya Guinea-territoriet, mandatärstat, förvaltad af Australiska statsförbun- det, öarna ha återfått sina gamla namn; så kallas Nya Pommern åter Nya Britannien, Nya Mecklen- burg Nya Irland, Nya Lauenburg Hertigen af Yorks öar o. s. v. Hufvudstaden är fortfarande Eabaul på Gasellhalfön af Nya Britannien. De hvites antal är ungefär detsamma som före ocku- pationen, ehuru tyskarna nu ersatts af engels- män. Infödingarnas antal uppskattas till omkr. 188,000. o. Sjn. Bismarckbrunt, kem. o. tekn., Vesuvin, är ett azofärgämne (se d. o.), som framställes genom inverkan af salpetersyrlighet på metafenylendiamin, C6H4(NH2)2. Det består delvis af triamino- azobensol, NH2 . C6H4 . N2 . C6H3 (NH2)2, och används, i form af saltsyradt salt, till färgning af bomull och läder. K. A. V-g. Bismarck-hiitte, kommun i polska delen af öfver- Schlesien, s. om Königshiitte och skild från denna stad af floden Kava. 26,588 inv. (1919). Stora järnverk och kemiska fabriker samt stenkolsgrufvor. *Bismarck-Schönhausen. 1. 0. E. L., furst von B. Tredje delen af B:s Gedanken und erinne- rungen utkom 1921 ("Kejsaren och jag. Tankar och minnen", s. å.) trots kejsar Vilhelm II:s försök från landsflykten i Holland att genom förhandlin- gar och till sist rättegång hindra utgifningen; om- dömena där om kejsaren äro skoningslöst skarpa. - B:s namnteckning meddelas å pl. I till art. Autograf. - Bland senare bidrag till den alltjämt rikt flödande Bismarcklitteraturen må näm- nas P. Matter, "Bismarck et son temps" (3 bd, 1905-08), Chr. v. Tiedemann, "Sechs jahre chef der reichskanzlei unter dem fursten Bismarck" (bd 2 af "Aus sieben jahrzehnten", 1909), Aage Friis, "Bismarck. Ungdomstiden" (s. å., äfven i svensk uppl., s. å.), E. Mareks, "Bismarck", I (s. å.), och D. Schäfer, "Bismarck" (2 bd, 1917). B:s bref till sin hustru utgåfvos i urval i svensk of v. 1918. V. s-s. Bisont, zooL, liktydigt med b i so n (se d. o.). Jfr ock V i se n t. Bispen, en mycket besökt restaurang (på Bi- skopsudden) på Stockholmsutställningen i Frisens park 1909. Bispgården, järnvägsstation i Fors socken, Jämtland, vid Norra stambanan, 93 km. från Bräcke, be-